Framtidsvision

 Nu är vi snart där.......på det här årets sista dag. Sedan kliver vi in i ETT NYTT ÅR! Alltid lika spännande att se vad det för med sig :-)

Jag måste bara få dela med mig av en kommentar som Eva-Mari med bloggen "Solstrimmor" gav mig. (Hoppas det är okej Eva-Mari!). 

Hon skrev att hon brukar skriva ett brev till sig själv inför varje nytt år. Ett brev som hon sen öppnar och läser när året passerat förbi. Visst låter det som en rolig idé?!

Jag kommer inte ihåg om jag någonsin gett ett riktigt nyårslöfte, men säkert har jag gjort det, någon gång för läääääänge sedan. Ser inte riktigt vitsen med att göra det, men många har ju som tradition att göra så.

Tror jag istället ska anamma Eva-Maris idé och skriva ett brev till mig själv där jag nu blickar in i 2021 med de tankar och önskningar jag har för att sen i slutet av året se om det blivit som jag nu tänker.....och hoppas. Det kan ju göra det hela ännu mer spännande :-)

Vill till sist säga: TACK snälla du för att du kikar in här! 

Vad jag än säger i form av att jag bloggar för min egen skull......och det gör jag såklart också......så vore det ändå inte lika roligt om ingen ville dela orden med mig, och ibland lämna en liten kommentar som jag kan besvara. Så TACK för att du finns här antingen som en siffra som plussas på i min bloggstatistik eller som ett glädjeskutt i mitt inre då du lämnat en kommentar :-)

Lite i förväg vill jag nu önska just dig

ETT GOTT NYTT ÅÅÅÅÅÅR!!!

Önskar dig allt det bästa 2021 kan ge <3

KRAMAR

Birgitta

Tystnad

 Sitter här i soffan alldeles själv och slås av hur tyst det är. Tyst inne......tyst ute.....

Annandag jul och jag är lika förvånad som alltid över hur fort julhelgerna passerar.

Det är så lång tid av pyntande och förberedande och så är det som om allt är över på bara en eftermiddag.

Fast ändå.....vi hade en julafton vi nog sent kommer att glömma. Den sticker ut från alla andra julaftonsminnen vi har :-)

Maken och jag bar ut våra utemöbler som står för vinterförvaring i boden. Marken var täckt av glittrande frost och solen sken, sååååå vackert!

Vi tände en värmande brasa i grillen, tände marschaller, dukade bordet med vaxat papper, ljuslyktor, granris och röda nyponkvistar. Satte dynor i stolarna och mjuka filtar på stolsryggarna (jag får beskriva det så här för jag föreviga inte det hela med en enda bild).

Sönerna med flickvän och hund kom med coronakramar på avstånd och fick en varsin mugg varm glögg. Vi gick sen in några i taget i köket och hämtade mat från buffé bordet, lindade filtar runt benen och satt ute i den kalla vinterdagen och åt.

Det gick faktiskt riktigt bra!

Vi gick en långpromenad medan solen fortfarande var framme och åt till sist en liten efterrätt innan vi skildes åt igen.

Jag kallade den här dagen för "Julafton skitåret 2020", och även om julaftonen blev fin och minnesvärd på många sätt önskar jag ändå att vi nästa år både kan kramas med närhet och äta maten inomhus!!!

Det är tyst, maken är i skogen med lilla taxen och jag kan sitta här och fundera, filosofera och summera.

Bilderna är tagna igår kväll, men jag har samma utsikt från mitt soffhörn som då, igår, när jag tog bilderna, även om det är lite ljusare både ute och inne mot vad det var då :-)

Tror aldrig att jag längtat så mycket efter ett nytt år som jag gör just nu och jag hoppas med hela mitt inre att nästa år ska bli något helt annat än det år som snart har passerat!

Varm kram till er alla <3

Birgitta

GOD JUL

Nu börjas det med "Jingle Bells, Jingle Bells.....", med julmat och barr i sockorna heeeela tiden :-)

Jag har grannojja i år. Tre granar inne och fyra ute!

En liten gran fick ta plats i sovrummet. Mysigt att vakna till glimmande ljus i hörnet

.......och här hänger mina egentillverkade tapetstjärnor på den gamla knopphängaren från vår Dalagård

Hängde dem först bara i pinnarna på hängaren, men det var som att det saknades något, blev liksom lite "naket", så med den här knotiga grenen kändes det bättre

I vardagsrummet blev det en större och yvigare gran än vi brukar ha. Lite trångt i öppningen mellan rummen (därav barr i sockorna för trots att granen är nyhuggen tappar den ändå lite barr när man knökar sig förbi den :-))

Den har en lysande ledslinga, men också gamla ljushållare med julgransljus och tyngd i änden. Skulle aldrig våga tända ljusen, men de är fina som dekoration.

En liten "dikesgran" på rot finns i en stor glasburk på bänken i tvättstugan, men den har inte fastnat på bild :-)

Våra två söner, och en flickvän, kommer hit i morgon och äter jullunch. 

För att vara på den säkra sidan äter vi maten ute så det blir till att baxa fram utemöblerna med dynor och filtar från vinterförvaringen. 

Tänker att vi lägger ved i grillen och tänder en brasa för mys och lite värme, men väderprognosen spår sol och 0 gradigt så det blir nog bra. 

Annorlunda jul är bara förnamnet, men den behöver ju inte bli sämre för den sakens skull :-) 

Önskar er alla fina som kikar in här en riktigt GOD JUL.

Var rädda om er själva och varandra!

VARMA KRAMAR

Birgitta

Snö?

 

Den här bilden tog jag 18:e december förra året. Tänk ändå vilken skillnad det gör för julstämningen med lite snö! Har i och för sig för mig att den där snön regnade bort dagen efter, men det blev i alla fall en fin bild den kvällen :-)

Igår när jag gick min långpromenad åkte vantarna av, jackan fick knäppas upp och jag fick kryssa mellan vattenpölar och geggamojja. Solen sken och fåglarna kvittrade som galningar i buskarna, som om det skulle vara mars/april och inte december!

Enligt väderprognosen på nyheterna igår så kan det komma lite snö här hos oss i Mälardalen på julafton. Hoppas kan man ju alltid :-)

Ha en mysig advent!

KRAM

Birgitta

 

Tomten från Värmland

 

Ni som följt mig genom åren vet att jag har en tomte som får komma fram ur sin kartong till                          varje jul. Han är den ende tomten i vårt hus :-)

Han är värmlänning den här tomten, och han pratar värmländska.....eller så klart pratar han inte, men jag hör honom inom mig, min tolkning av vad han skulle kunna säga :-)

Oj, vad han har skällt på mig genom åren för att jag farit fram som en skållad råtta tills jag haft ett perfekt städat och pyntat julhem, men varit ett vrak själv.

I år har han varit alldeles tyst och om han hade kunnat skulle han säkert ha lagt händerna i knät och suttit där på kanten och bara tittat med ett småleende.

Det är säkert 30 år sedan jag köpte den här tomten hos en keramiker utanför Arvika och utav alla de hundratals tomtar hon hade valde jag just den här. Säkert hade hans uttryckssätt något att säga mig då, något som jag behövde ta till mig för visst ser han ut att säga oj, oj, oj?.....och det kan han ju säga av olika orsaker :-)

Kanske att han i år säger "Oj, oj, oj vilket år det varit, men det kommer att bli bättre. Även om det här blir en lite annorlunda jul mot förut så kommer ni snart att kunna kramas och umgås nära igen. Håll bara ut lite till!!"

Han har suttit på många olika ställen genom åren, men alltid där vi har sett honom varje dag.

Förra året satt han i vardagsrummet om jag inte minns helt fel. I år sitter han på den gamla vågen i köket. Den där stoooora vågen som jag släpade in och som tar en hel del plats. 

Visste inte då om den skulle få stå kvar, men jag har vant mig och tycker nu att den har sin självklara plats på köksbänken.....och tomten sitter bra där på kanten :-)

Det är knappt så jag tror det, men solen tittar fram genom molnen!

Bäst att gå en långpromenad och njuta av det lilla extra ljuset så länge det varar.

Må så gott allihop <3

KRAM

Birgitta

Mörkt!

 Nu blir det nästan aldrig riktigt ljust på dagarna, börjar verkligen längta efter att få se solen skymta fram i allt det grå!

När jag tog bort vår vanliga fönsterbelysning i vardagsrummet och satte fram adventsljusstakarna kändes det sååååå mörkt. Mer belysning behövs!

I lådan med julsaker låg en ljusslinga som jag inte haft framme på flera år eftersom jag tyckte den lyste för starkt. 

Vet inte om det har med synen rent fysiskt att göra eller om mitt sätt att se på saker och ting rent psykiskt har förändrats för när jag nu tog fram den där ljusslingan och hängde den på vårt svartmålade skåp tyckte jag den passade perfekt :-)

Sen kan det också vara så att det svarta skåpet och det skumma hörnet "suger upp" en del ljus så det känns precis lagom. Strunt samma......det gav i alla fall det där extra ljuset som jag tyckte behövdes i vardagsrummet.

Jag har tagit massor av bilder med både mobil och den mer avancerade systemkameran för att få till en helhetsbild som gör ljusslingans sken rättvisa, men alla ser ut som om det är det värsta "super trouper" ljuset. Jag gav upp, den här bilden var den bästa.

Inte bara mörkt för mina ögon utan svårt att fota också!

Ha en riktigt bra lördag!

KRAM

Birgitta

Jordmarkens Naturreservat

 Precis som så många andra i de här tiderna utforskar vi vår närmiljö mycket mer än tidigare.

Vi bor fint med gångavstånd till Strömsholmsslott, till Mälaren och många intilliggande naturreservat så när både maken och sonens flickvän fyllde år i helgen som var samlade vi vår, och hennes, lilla familj utomhus på Jordmarkens naturreservat där länsstyrelsen gjort en så fin anläggning med badplats, vindskydd, bänkar och bord och möjlighet att kunna tända en värmande brasa

Maken och jag gick dit lite tidigare för att se så det inte var upptaget och vi hade sån tur att vi mötte folk som var på väg därifrån då vi kom och vi kunde i lugn och ro förbereda en brasa och invänta resten av vårt sällskap som kom gående med barn och hundar och något gott att grilla i sina ryggsäckar.

Det var mulet,  grått och nästan regntungt, men ändå så vackert.....och varmt i luften!

Känslan av den där stillheten och tystnaden var densamma som när vi var i Uskavi. 

Det går inte att ta bilen hit utan man får gå ca 1,5 km så här finns inga hus i närheten och inga bilar som stör......bara tystnad, lugn och ro.

Vi hade några mysiga timmar då vi grillade, fikade, pratade och medan vi gjorde det kom det ett till sällskap som packade upp sitt fika på grillplatsen vid sandstranden en liten bit ifrån oss, men här är det så pass gott om plats att inget sällskap stör den andra

Jag skulle kunna tänka mig att komma hit till våren, ta med liggunderlag och sovsäck och tillbringa en natt i vindskyddet. Tänk att ligga där och titta ut över vattnet och bara känna den där stillheten......

Och här är han....födelsedags"barnet", min älskade make Bosse med taxen Rocky. 

De är ett riktigt radarpar de där två, alltid tillsammans. När vi skulle köpa en valp från Rockys kull fick vi inte välja själva vilken av valparna vi ville ha utan kennelägarna tilldelade oss en och precis den valpen traskade frimodigt direkt fram till Bosse och kröp upp i hans famn första gången vi fick träffa valpkullen.....miiiiin husse :-)

Åh, vilken fin dag vi hade! Mina mungipor åker upp i ett leende nu när jag sitter och skriver det här inlägget. 

Jag har såååååå mycket att vara tacksam över att det svämmar över av kärlek i hjärtat och all den där kärleken överskuggar det som kan oroa i vår omvärld.

En dag kommer den här pandemin att vika undan......en dag.....

Precis då vi packat ihop alla våra saker och samlat ihop barn och hundar för att börja traska hemåt kom nästa sällskap som gladeligen tog över den sprakande elden. Perfekt timing på en perfekt dag!

Varm kram till er alla!

Birgitta

Enkelt

 

                   I år har jag bundit super enkla kransar till våra uthusdörrar.

Ringar gjorda av bortklippta vattenskott från äppelträden hade jag sen tidigare så jag tog dem och bara vek tunga grangrenar över stommen och fästa med en bit bindtråd.

Kottarna fick en bit bindtråd runt basen och så knippade jag ihop dem och fäste i riset.

Enklare kan det väl knappast bli?! :-)

Alldeles strax går den här andra advents söndagen över i måndag. 

Dags att krypa till kojs.

Allt gott till er alla!

Kram

Birgitta

Gamla skridskor

 Jag är ingen vanemänniska på så sätt att jag "måste" göra vissa saker till jul, men en sak har jag faktiskt gjort likadant i cirkus 10 år....till vaaaarje jul.....och det är att hänga upp de gamla skridskorna som förra ägarinnan av vårt hus gav mig :-)

Jag har faktiskt 2 par såna här skridskor, både de som varit hennes egna och hennes mammas.

De hängde på en spik i uthuset när hon fortfarande bodde i huset (och vi bodde tvärs över vägen). Hon bad om hjälp med att få ut en spark som var fasthakad i takstolarna och jag kunde inte låta bli att säga att de gamla rostiga skridskorna var såååååå charmiga.

Hon tittade väldigt skeptiskt på mig, granskade skridskorna och sa "Du kan få dem! Jag fattar inte varför man sparar på så mycket skräp".

Skräp för henne.....en skatt för mig :-)

Ibland har de fått hänga med bara granris och natursnöre på väggen och ibland, som i år, får de hänga på den stora vita kransen på verandan. Både minnen och nostalgi.....och något jag, som sagt var, tar fram till vaaaarje jul.

Nu ska vi fira fredag......och fira att maken blivit ett år äldre. Hipp Hipp Hurra till honom <3

Ha en mysig fredag du också!

Kram

Birgitta

Ny ljusstake

 

Jag kan vara så himla känslig för om saker passar på en plats eller inte.....och ibland tar det tid innan precis rätt sak hamnar på den rätta platsen :-)

Det var flera år sedan vi byggde vår kamin i vardagsrummet....närmare bestämt 3 år om jag inte minns helt fel och jag har aldrig varit riktigt nöjd med saker som placerats på den murade kanten.....förrän nu!

Vi skulle egentligen bara handla mat till småfåglarna, men så stod den här ljusstaken där bland inredningssakerna.

Det var en sån där omedelbar känsla av att "men där är den, den perfekta saken att ha på vår kaminmurskant". Inte var den speciellt dyr heller så det var bara att köpa :-)

Helt perfekt blev den och så roligt att kunna dekorera på fatet efter årstid. Just nu blev det kuddmossa och tallkottar.

Jag ställde en ljuslykta i slipat glas mellan ljushållarna så när vi inte vill ha alla kronljusen tända så tänder vi ett värmeljus i ljuslyktan istället.....fint båda delarna

Nu behöver jag inte grubbla över den lilla detaljen längre.....bara att tända julens ljus. Jag är nöjd :-)

Ha en fin måndagkväll!

Kram

Birgitta

Uskavi

 Igår när jag slog upp mina gröna ögon möttes jag av en morgon med gnistrande frost och strålande sol utanför fönstret. Så vackert!

En sån fin dag lockade till utflykt så maken och jag fixade fika, tog på oss varma kläder, packade in hunden i bilen och for till Uskavi

Maken har bott 5 år i Järnboås när han växte upp och trakterna där omkring är så vackra. 

Landskapet med sina böljande åkrar och välskötta bergsmansgårdar är något extra och mot Uskavi åkte vi på "de tre sjöars väg" där dimman trolskt böljade över det kalla vattnet som sakta värmdes upp av solen.

Det var helt hänförande!

Här, vid sjön Usken, packade vi upp vår matsäck på bordet som var täckt av miljoner gnistrande iskristaller. Alltså, kolla vilken utsikt och det var alldeles, alldeles tyst när vi satt där i solen. Inga bilar, inga människor, ingen vind, inga båtar på det spegelblanka vattnet, inte ens en endaste liten fågel som sjöng. Det var bara......tyst. Hur ofta upplever man det?!

Vi stannade vid Uskavi gård och gick en promenad längs stranden.

Kan tänka mig att det är livat här på sommaren med camping och badgäster, men nu var det precis lika tyst och tomt där som på vårt fikaställe. 

När man stod alldeles stilla och tittade ut över det klara vattnet kändes det meditativt, så lugnt. Bara att ta djupa andetag och tanka energi!

Vi hade tänkt promenera till Bromsjöbodar med sina ödehus, men insåg att det var långt att gå och trots att klockan knappt var eftermiddag dalade solen fort ner mot trädtopparna. 

Vi bestämde oss för att vänta med det till våren och åkte istället till Nora där vi strosade mellan de gamla husen, ner mot vattnet och upp igen mellan de gamla uppställda tågvagnarna tills det började skymma och vi styrde bilen hemåt igen.

Pizzerian hemma fick laga vår kvällsmat och vi kunde ägna oss åt att duka fint, hälla upp ett varsitt glas gott rött vin, krypa intill varandra och bara fortsätta njuta av en av de vackraste dagarna på länge :-)

Idag ska adventsljusstakarna och stjärnorna tas fram och tändas för i morgon är det ju första advent! 

Nattens kyla har gett oss ett lite djupare frosttäcke än igår och jag ska gå en långpromenad medan maken är ute i skogen på jakt med hunden. 

Känns som om världens pandemi och elände har lämnats utanför min sfär och jag lever kvar i gårdagens vackra skimmer.

Bäst att omfamna känslan och hålla kvar den så länge jag kan!

Allt gott till er alla som kikar in här.

KRAM och TACK för att ni finns!

Birgitta

 

Vika stjärnor

 

Det verkar ha blivit riktigt poppis att vika stjärnor av både bakplåtspapper, kompostpåsar och tapeter. Finns ju en hel uppsjö med inspiration på nätet av den ena mer avancerade vikningen än den andra.

Jag var bara tvungen att prova själv!

Gjorde först en prototyp i vanligt vitt kopieringspapper och den blev inte så tokig, så jag plockade fram tapetresterna från vår sovrumsrenovering och gjorde först en rundel på ca 30 cm.....och så en till mycket mindre.....och så en på ca 25 cm......och så en mycket mindre.....och..... 

Det gick ju knappt att sluta, så himla roligt!!!

Rotade fram hela stora lådan med knappar som jag fått av förra ägarinnan av vårt hus. Knappar som både hon och hennes mamma sparat i årtionden......och som jag har fyllt på med mina sparade knappar :-)

Hittade 3 likadana metallknappar som hade en ögla på baksidan så jag trädde i ett snöre, petade in snöret i håligheterna vid limningen av den minsta rundeln och sen ner i håligheterna vid limningen av den större rundeln, knöt ihop på baksidan och vips hade jag 3 jättefina matchande egentillverkade stjärnor att hänga upp i sovrummet.

Jag gjorde bara en enkel solfjädervikning som jag knöt ihop i mitten, vek ut och limmade ihop i ytterändarna till rundlar. Superlätt, behövde inte följa någon demonstrationsvideo för dem, men tyckte de blev såååååå fina!

Önskar dig en härligt fin söndag!

Kram

Birgitta

Fredag

 Jaha.....så var det fredag igen. Veckorna går sååååå fort!

Städningen är fixad, maken och jag har gått en solig promenad med taxen, de första hyacinterna är pyntade och kycklingfiléerna till fredagsmiddagen håller på att tina. 

Vad mer kan man önska?

Jo, ljus ska tändas när det blir mörkare, vinet dekanteras och så ska vi se om vi kan enas om någon bra film att kika på efter maten......

Maken är pensionär sen flera år och jag yrkesarbetar inte just nu. Vi är lediga tillsammans varje dag så egentligen är ju inte fredagen annorlunda än veckans andra dagar, ändå känns det bra att liksom avsluta vardagsveckan med nystädat hus och fredagsmys :-)

Det har varit lite kallare i natt, men på verandan frodas fortfarande Dipladenian och "plättarna i luften".

De får samsas med granar, tallris.....och pumporna som fortfarande ser precis likadana ut som när jag köpte dem för flera månader sedan.

Lite blandning mellan sommar, höst och vinterpynt :-O

Tänker lägga ut äpplen i tallriset på räcket, men fåglarna brukar ganska snart vara där och antingen picka sönder dem, eller knycka dem helt och hållet så jag väntar lite med det. Annars känns det välkomnande grönlummigt när man kommer till oss.....

.....och också väldigt fint när alla ledslingor lyser.....vilket de faktiskt får göra när det blir mörkt trots att det är en dryg vecka kvar till advent. Ser i vår omgivning att många andra gör likadant och jag har inte det minsta dåligt samvete över att frångå de oskrivna reglerna om att man inte gör så.

Än så länge lyser inga adventsstjärnor eller adventsljusstakar i våra fönster, men under nästa vecka ska det pyntas även inomhus med extra ljus och blommor.....dagarna går ju som sagt väääääldigt fort!

Ha en härligt fin fredag och helg.

Varmaste kramarna till er alla!

Birgitta