onsdag 27 maj 2015

En gammal dörr

Jag hade en sån här lite smalare logdörr till försäljning i butiken.
Den är från vår Dalagård och satt på ett uthus som nu tyvärr bara är en brädhög på backen.
Innan det rasade ihop räddade vi dörrarna som satt där och ställde dem i ladugården.
Jag har lärt mig att aldrig kasta något som kanske går att använda på något sätt :-)
Den har en gång i tiden varit målad i ockragult, men av den färgen finns det inte mycket kvar. Det är bara en svag nyans av den i änden på några brädor.
Jag har skrubbat av det "raggiga" på träet med en stålullsboll så ytan blev alldeles mjuk och sedan behandlat den med kokt linolja blandat med lite terpentin.
Den här dörren fick inte stå länge i butiken förrän en kund frågade om man kunde göra en tv bänk av den.
Klart att man kan!
Jag gjorde en enkel skiss som kunden godkände. 
Att få idéer och rita ner dem på papper är jag bra på, lite sämre (eller ganska mycket sämre) är jag på att snickra och speciellt då på att räkna ut hur olika vinklar ska sågas till.
Vilken tur att jag har en väldigt snäll och händig make som kan tolka mina ritningar och omvandla dem till jättefina saker :-)
Han sågade till två robusta kryssben som sattes ihop med vagnsbultar.
Han sågade också till två tvärstag på längden som stabiliserar kryssbenen och på dem kunde vi lägga ett hyllplan för dvd och annat man behöver ha vid tv:n.
 Precis när vi var klara började det ösregna så bänken fick snabbt bäras in i vårt vardagsrum så jag kunde behandla den råa furun med drivvedsfärg från Jotun.
Efter några dagars torktid levererade jag bänken personligen till kunden och hjälpte henne att byta ut den björkfanerade tv bänken från IKEA till den här helt unika bänken och det blev så snyggt!
Den passade perfekt i det nyrenoverade vardagsrummet, men hon konstaterade att hon måste gömma sladdarna på något sätt :-)

Roligt var det att göra bänken.
Riktigt roligt var det också att slutresultatet blev så uppskattat av kunden! 
Det här var den sista beställningen jag nu har levererat från Butik Vitt och Brett.
Kanske jag kommer att tillverka saker och sälja även framöver, men först ska jag förverkliga alla idéer jag har för vårt eget hus och hem. För idéerna och inspirationen att tillverka själv efter eget huvud kommer aldrig att försvinna. 
Det ger mig samma tillfredsställelse som att odla egna grödor och att plocka bär och svamp att fylla förråden med. Det är något livsbejakande, djupt rotat som bara får mig att må så bra!

Kram till er alla!
Birgitta


fredag 22 maj 2015

Stoppa tiden!

Jag hinner inte med!
Syrenerna slår ut sina vackra väldoftande blomklasar
Ingrid Marie äppelträdets blommor väntar på att bli pollinerade
och gråpäronträdets blommor rasar ner så det ser ut som om det snöat stooooora snöflingor på vår gräsmatta :-)
Mitt växthus är fyllt av grönska och inte alls så här tomt som det var förra året då det precis hade blivit uppsatt.....men jag hinner/orkar inte fotografera!
Mina dagar har varit fyllda av utförsäljningen i Butik Vitt och Brett.
Känns som om det är det sista jag tänker på innan jag somnar och det första som börjar surra när jag vaknar.
Dagarna flyger iväg och jag ser allt vackert som blommar och grönskar och försöker stanna upp då och då och andas djupt.
Försöker hinna njuta av den här vackra tiden trots att stressen emellanåt gnager i magen.
Men.....det lugnar snart ner sig.
Senast 4/6 stänger jag dörren för sista gången och tar ner butiksskylten.
Sen väntar nya tider :-)

Önskar er alla en strålande fin helg!
Kram
Birgitta



fredag 15 maj 2015

Trygghet

Tillvaron blir inte alltid som man planerat att den ska bli.
Istället för att bara vara ledig och lyckligt gå omkring och påta i trädgården på Kristi himmelsfärdsdag har jag varit både ledsen, riktigt förbannad och frustrerad!!!!
Det blev väldigt lite trädgårdspåtande!
För snart 2 år sedan flyttade vår yngsta son till sin första egna lägenhet.
En liiiiiten enrummare precis under takåsarna gjordes i ordning av vårt kommunala hyresrättsbolag och han fick själv välja hur han ville ha det med färger och material på väggar, golv och köksytor.
Det var nog med skräckblandad förtjusning som han hämtade de efterlängtade nycklarna och kunde börja flytta in. Det är ju mycket nytt med ett eget boende, men han har trivts väldigt bra i sin lilla lägenhet......ända fram till januari i år.
Då ringde han mig en sen eftermiddag och sa: "Det har varit inbrott i min lägenhet!"
"Brevinkastet är uppbrutet och dörren öppen!"
Jag ville bara skrika NEEEEEEJJJJJJJ rakt ut!!!!
 Maken och jag sammanstrålade i hans lägenhet tillsammans med polis och Securitas vakt och det konstaterades att pengar han fått i julklapp var borta tillsammans med ID kortet han nyss hade skaffat och andra små saker, men dator, tv och de större sakerna var kvar.
 Bostadsbolaget monterade dit ett nytt blankt brevinkast och vi köpte en kåpa att ha över låsvredet för att ingen skulle kunna gå in den vägen igen.
Känslorna efter inbrottet la sig, men så förra veckan började någon ringa på hans dörr.
En lång ihållande signal och när han öppnade fanns det ingen där.
Direkt blossade rädslan upp för precis så hade det varit ett tag innan inbrottet i januari.
Någon kollade säkert om han var hemma!
I onsdags när han kom hem från jobbet hade han en konstig känsla inombords och räknade nästan med att lägenhetsdörren skulle stå öppen igen, men det gjorde den inte.
Vi åkte och storhandlade tillsammans efter att jag hade stängt butiken för dagen.
Det tog ungefär 50 minuter och jag släppte av honom utanför porten till hyreshuset och åkte hemåt.
Det tog bara några minuter innan min mobil ringde.
Det stod "Alexander ringer" på displayen.
Han lät så uppgiven och trött då han sa "Det har varit inbrott igen!"
Jag åkte hem och hämtade maken innan vi än en gång sammanstrålade med polisen som säkrade spår och Securitas vakt som bommade det sönderbrutna brevinkastet och ingen kunde förstå hur någon har kunnat få upp kåpan över vredet för att sen låsa upp dörren, men det verkar som om det är så det gått till även den här gången.
Nu var också tv, x-box och alla spel till x-boxen borta.
Tv bänken gapade tom och alla lådorna var genomsökta.
Sonen lämnade allt och följde med hem till oss.
Nu finns det ingen trygghet eller glädje kvar i hans lägenhet.
Han förväntar sig inget annat än att någon oinbjuden person snart är tillbaka.....dator, skärmar och den externa hårddisken är ju kvar.
Han känner det som om det är svängdörrar in till lägenheten.
Det är bara att gå in och ta det sista också.
Hur ska han kunna stoppa dem?!
Jag vill bara vräka ur mig alla fula ord jag kan komma på!
Önskar att det skulle kunna förändra något, men det gör ju tyvärr inte det!!!

fredag 8 maj 2015

Sista veckorna i butiken!

Den här veckan har jag börjat med utförsäljning i Butik Vitt och Brett.
Nu i maj ska ALLT säljas ut och i juni ska vi montera ner uppbyggda väggar och hyllor.
I slutet på juni lämnar jag tillbaka nycklarna och sen ska jag bara vara ledig hela sommaren.
Efter många år utan semester ska det bli såååå skönt att bara kunna ta dagarna som de kommer!
 Många har uttryckt att det känns så tråkigt att jag stänger butiken och frågar varför jag stänger.
Klart att det beslutet inte har kommit som en blixt från klar himmel, men det finns heller inte bara en förklaring till varför jag stänger.
Ekonomin är en bit.
Att år ut och år in jobba utan att kunna ta ut en vettig lön är inte hållbart i längden.
Att hela tiden jobba ensam är också tråkigt.
Visst....jag får bestämma själv utan att någon ifrågasätter, men många gånger är det stimulerande att ha någon att bolla idéer med. Att ha någon som ser saker och ting ur en annan synvinkel.
Nu är jag, som tur är, en person som sällan blir sjuk, men det är ändå pressande att känna att man bara inte får bli sjuk.
Vem ska då vara i butiken?
Min egen skaparglädje och mitt tänk att återanvända gamla saker på ett nytt sätt är grunden till butiken och konceptet att blanda mitt eget hantverk med kuriosa och noga utvalda köpta saker har skapat precis den atmosfär jag hade som ambition att skapa.
Många säger att de får en positiv kreativitet med sig från butiken och det är väldigt roligt att höra!
Många har också frågat hur jag har tänkt att de ska klara sig utan mig och min inspirerande butik och även om jag vet att de bara skojar så finns det nog ett litet allvar i det som når mitt hjärta och fyller mig med tacksamhet över att jag ändå vågade satsa.
Trots att det inte bar längre än hit vet jag att jag under åren gett något mer än bara en sak i en påse som de fått med sig från butiken och det finns så mycket gott jag tar med mig i form av minnen från möten med härligt unika människor!
Nu ska jag avsluta det här, sen ska jag med spänning se vad livet har att erbjuda mig framöver.
Jag har lite planer. Vill alltid känna att jag är på väg MOT något, vill inte känna att jag bara LÄMNAR något utan nya mål.
Sen blir det inte alltid som jag tänkt, men det blir alltid något och det ena behöver inte vara sämre än det andra :-)

Önskar er alla en riktigt fin helg!
Kram
Birgitta

onsdag 6 maj 2015

Vår Dalagård

I söndags var vi till vår älskade gård i Dalarna som vi snart har ägt i 10 år.
Numera är det alldeles för sällan som vi åker dit och det känns lite tråkigt att vi varken har tid eller ork att fixa med allt som fortfarande väntar på att göras.
När vi köpte den här gården med 8 mer eller mindre fallfärdiga byggnader, och 1,3 hektar uppvuxen skog, insåg jag nog inte hur mycket jobb vi hade framför oss, men jag lyssnade på mitt hjärta som högljutt ropade "KÖP" och även om min make försökte protestera så kunde han inte säga nej till sin frus bedjande ögon :-)
Vi har ägnat sååååå mycket tid åt att från grunden renovera själva huset där hela stommen gungade på sina ställen för att bottenstockarna ruttnat.
Vi rev den gamla sneda utbyggnad som tidigare fanns på husets framsida. Den innehöll hall och trappa upp till övervåningen. Efter samma grundmått byggde vi den här inglasade verandan och satte trappan till övervåningen invändigt i huset istället.
Fortfarande skulle taket behöva bytas, verandan behöver lockpanel och ingenting är helt klart invändigt.
Gården har ägts av samma släkt i generationer och dog ut med den sista bofasta mannen. Han hade en cykelverkstad i den här byggnadens gavel och den andra sidan är vedbod.
Byggnaden blir snedare och snedare för varje år eftersom hela grunden på vedbodsdelen har ruttnat bort totalt, väggarna står rätt ner i backen utan något som helst stöd. 
Snart kommer hela stommen att vrida sig och rasa ihop för alltihop gungar när man öppnar den där dörren som står på glänt på bilden.
För att ha någonstans att förvara verktyg, utemöbler, cyklar och sånt så byggde min morbror ett nytt uthus åt oss av virke som vi sågade upp av vår egen skog. 
Vi tog reda på dörrar och fönster som fanns på gården, men fortfarande skulle det nya utedasset (som ska vara innanför den ockragula dörren) behöva göras klart och den där dörren skulle ju skrapas, målas grå och få ett spröjsat fönster.
Det ser ut som om uthuset lutar, men det beror enbart på att fotografen (alltså jag) har valt en knasig fotovinkel :-)
Igår klickade maken hem en rejäl röjsåg på nätet så nästa gång ska han gå lös på sly som växt upp i den fina vitsippsbacken.
På bilden skymtar matkällaren som är falurödfärgsmålad, men de gamla tegelpannorna som ligger och väntar på att få ersätta de fula plåtarna på taket kommer kanske aldrig att få prioritering nr 1.
Här går vägen upp till nästa del av gården där ladugården, snickarverkstaden, smedjan, rökeriet och ett nerrasat uthus ligger.
Jag hade en hel del drömmar om den delen när vi köpte gården, men med åren har jag insett våra begränsningar så de drömmarna kommer att få förbli bara drömmar.
Vi har börjat prata om att lämna över allt det här till nya krafter.
Det känns som om vi har nog med jobb på vårt hus hemma och den här gården förtjänar att tas om hand.......men vi är inte riktigt färdiga här än. Hjärtat säger att det inte är dags att skiljas åt riktigt än så när vi åkte hemåt sa vi bara "Vi ses snart igen!"