torsdag 30 juni 2016

Inte bara ett "Klick"

Det är något speciellt med mig och gamla slitna träföremål.
Det spelar ingen roll om det är gamla verktyg, hyllor, lådor eller kuriosa saker, har de bara den rätta patinan faller jag som en fura :-)

När vi åkte till Nora på min födelsedag stod det en skylt vid torget med texten "Loppmarknad" och inne på en charmig bakgård låg en av de minsta loppisar jag varit in på som ändå hade många saker som jag lätt skulle ha kunnat ta med mig hem!
Nu försöker jag vara restriktiv med vad jag köper eftersom jag redan har alldeles för många saker, men så var det ju det där med att falla pladask för något unikt som man bara inte kan släppa.....
.....som den här!
Och den här......
Det sa inte bara "Klick" inom mig. Det var som att ta tag i en tjock bassträng och få till ett ljud som vibrerar i hela kroppen. Förälskelsen var omedelbar och total :-)
Ändå tvekade jag och var tvungen att gå en runda för att dividera lite med mig själv.
-"Behöver du verkligen de där lådorna? De är ju ganska stora och utrymmeskrävande och det är ju inte så att du har för lite saker redan utan snarare tvärtom skulle behöva göra dig av med saker!"
-"Jag vet, jag vet, men jag tycker om dem, och det är ju jättebra att de är stora så man får plats att ha saker i dem!"
-"Så vad ska du ha för saker i dem.....och VART ska du placera dem?"
-"Jag kan ha dem i köket och stoppa "braåhasaker" i dem. Eller så kan jag förvara spetsar, band och annat pysselmaterial i dem och ställa dem på den gamla kistan i gästrummet. Eller i tvättstugan med klädnypor i. Det finns ju HUUUUUR många användningsområden som helst för dem!!!"

När jag velade hit och dit sa maken de förlösande orden -"Om du tycker om dem så köper du dem."
Så.....jag köpte dem. TACK min älskade make! Du besparade mig en hel del vånda :-)
Nu har jag svårt att bestämma mig för om de ska få stå i köket, gästrummet, tvättstugan, gäststugan.....de passar liksom överallt och tänk om jag INTE hade köpt dem! Då hade de säkert hemsökt mig med den där enorma känslan av ånger -"Åhhhhh, varför köpte jag dem inte?!"
Så kan det gå när förälskelsen drabbar en på en liten loppmarknad i Nora :-)

Soliga kramar
Birgitta

måndag 27 juni 2016

Att få det man mest önskar sig

Nu har vi firat midsommar och min födelsedag.
Min lillebror sa att jag bara blir yngre och yngre och han äldre och äldre så snart blir han storebror :-)
Så funkar det ju inte, men jag är helt bekväm med att bli äldre så länge kropp och knopp fungerar som de ska.....och det gör de.....än så länge :-)

Den som följt min blogg vet att jag i våras var med min mamma på ett favoritloppis där jag hittade precis en sån vit gammal soppterrin som jag så länge har letat efter.
Jag tipsade min mamma om att hon gärna fick köpa den i födelsedagspresent till mig.....och titta vad hon kom med på midsommarafton när de sammanstrålade med oss för att hoppa "små grodorna" i duggregnet......
......den där soppterrinen!!!

Jag fyllde år några dagar innan midsommarafton och hade då av maken önskat mig en dagsresa till någon mysig liten stad där man kravlöst kunde strosa, äta lunch och kanske shoppa lite.
Maken försöker alltid uppfylla mina önskningar om det är möjligt och jag fick en helt underbar dag med strålande sol, strosande och lunch i vackra Nora, fika på Smultrongården ute på landet mot Örebro, en liten tur i Wadköping och så klädshopping på Mariebergs köpcentra!
Vi var lite möra båda två när vi kom hem sent den kvällen :-)

På midsommarafton slog vi ihop födelsedags och midsommarfirande med nära och kära. 
Jag hade önskat mig lite grävhjälp i trädgården så alla kom arbetsklädda med handskar och spadar och vips så var det fixat så vi kunde byta om till finkläder och duka maten ute när solen började titta fram och bjöd på ljus och värme istället för moln och duggregn. Perfekt timing! 
Fortfarande ska jag idag få välja en födelsedagspresent från "barnen". 
Även om jag alltid önskat mig samvaro mer än saker så måste jag säga att jag känner mig oförskämt privilegierad, bortskämd och ödmjukt tacksam för allt. 
Jag har ju liksom fått både samvaro och massor av fina saker trots att jag inte alls fyllt några jämna år!
Ska visa er nästa gång vad jag hittade på en liten loppmarknad i Nora, och också köpte, eftersom maken sa "Om du tycker om dem så köper du dem" :-)

Kram till er alla!
Birgitta

torsdag 9 juni 2016

Väder och vind

Tycker mig börja se ett mönster i väderleken.
Sydliga vindar och varmt, varmt.
Nordliga vindar och kallt, kallt.....och fort går det mellan växlandet av vindriktning.....och temperatur. 10 grader upp.....10 grader ner.

När vi flyttade till vårt gamla röda hus satt det en så häftig "väderpinne" på en verandastolpe.
Den har fullt sjå med att böja sig uppåt....och neråt 
.....och den visar aldrig fel även om den inte är mer exakt än att den visar när hög och lågtryck växlar :-)

I tisdags morse stod den med fullt böj uppåt. Under dagen kunde jag tydligt se hur den slokade mer och mer.
Det var sydliga vindar och 27 graders värme som plötsligt byttes till nordliga vindar och 17 graders värme.
Fascinerande att en tunn liten kvist som kapats från en gren kan reagera på det här sättet!

Kram
Birgitta

tisdag 7 juni 2016

Röda gubbar

Helgens tårta är uppäten.
Sonen har firats, liksom Sveriges nationaldag.
Maken jobbar sista veckan innan han får några veckor ledigt, och innan nästa födelsedag ska firas (min egen :-)).....och så midsommar på det!
DÅ ska det bakas tårta igen.....med jordgubbar....för det hör liksom sommaren till.
Det är nu jag dras till de härligt röda bären och ivrigt går och väntar på att våra egna gubbar ska mogna.
Känslan av att stoppa en solvarm jordgubbe i munnen så där direkt från plantan är ren njutning!
Sommar, sommar, sommaaaaaar.....

Kram
Birgitta

lördag 4 juni 2016

Hurra, Hurra!

Lördagsmorgon.
Tyst i huset, solen skiner från klarblå himmel och träden vajar lätt i vinden.
Det kommer att bli en fin dag!

Jag ska förbereda för fest.
Huset ska städas, tårta ska bakas, mat planeras och en stooor present ska slås in :-)
Yngsta sonen fyller 25 år i morgon och vi ska fira honom med närmaste släkten hemma hos oss.

25 år!.....tänk så mycket som har hänt.....så många minnen att förvara som ljusa skimrande pärlor i mitt inre från åren jag fått den äran att dela med den här fina unga mannen :-)
Jag låter de där skimrande pärlorna verkligen få skimra.....och är oändligt tacksam över att de gör det.
Jag vet att det där pärlbandet av minnen kunde ha sett helt annorlunda ut!

Vår älskade pojke har tacklat livets utmaningar med ett mod som många gånger gjort mig både förundrad och tårögd.
Envist har han kämpat sig framåt efter år av mobbning som satt djupa spår i hans självkänsla och tillit till andra människor.
Mobbning som periodvis gjort honom ensam och fundersam över livets mening, som fått honom att tappa fotfästet och tron på att han har en framtid att glädja sig åt.
Mobbning som skapat så mycket oro och så mycket ångest. Inte bara för honom utan också för oss!
Idag njuter jag av att höra honom ha framtidsvisioner.
Njuter av att se att hans tillvaro blir lite lättare för varje år som går då han utvecklas i sig själv, mognar och får distans till det som hänt.
Njuter av vetskapen att vi har starka band och att han står oss så nära att vi kan hjälpas åt som en familj där kärlek och tillit läker alla sår.

Nu ska vi fira hans 25 årsdag!!!
Hipp Hipp Hurra....Hurra....Hurra.....Hurra :-)

Önskar er alla en härlig helg!
Kram
Birgitta