Vår Dalagård såldes som ett dödsbo med alla inventarier kvar i både hus och uthus.....sååååå mycket saker! Det tog oss nästan 5 år att gå igenom allt i de 8 byggnaderna som fanns på gården. Väldigt mycket skräp, men också många fina saker.
Möblerna i huset var ett hopplock från många tidsepoker och det mesta både slitet, trasigt och smutsigt. Vi sparade allt som var funktionsdugligt och så har vi bytt ut det allteftersom under åren. Bordet i rummet var från -50 talet och så förstört i ytskiktet så det krävdes en duk på.....som de där små marodörerna till möss också tuggade hål i.....och bajsade och kissade på.
Nu har vi ett bord som inte kräver någon duk utan bara är att torka av om det lämnas visitkort och det är så mycket snyggare än det förra!
Skulle så gärna vilja ha levande blommor i fönstren, men det funkar inte så här får det bli konstgjord grönska. Ganska naturtroget ändå och gör så mycket för hemtrevnaden tycker jag.
Vår Dalagård har ända fram till i år mest känts som en arbetsplats.....och också sett ut som en sådan. Nu när vi kom dit och jag klev in i huset med allt det där "lilla extra" som jag fixade sist vi var där så kändes det som ett helt annat hus. Så mycket hemtrevligare!
Den röda dammsugaren som brukade ligga på golvet har fått sin plats i en gammal låda som lämnades kvar i vårt hus i Strömsholm. Det är husets förra ägarinnas pappas militärlåda.
Locket var trasigt så det lagade maken med några nya pärlspontsbitar och så målade jag den i grå linoljefärg. Funkar perfekt till dammsugaren.
Min morbror, som hjälpte oss mycket med de tunga bitarna av renoveringen de första åren, byggde en trappa invändigt upp till ovanvåningen istället för den gamla som fanns i utbyggnaden vi rev.
Den fungerar, men så snygg är den inte. Tänkte den skulle kunna pimpas med lister och färg, men så långt har vi inte kommit.....och spismuren jag ville måla är lika skabbig fortfarande. Men, men, det kommer en ny vår och sommar.....
En av mina senaste loppisfynd hamnade också här. Kunde inte låta bli den fina gamla mosvaggan för några ynka guldtior!
Kommer inte att stå på vår Dalagård och göra äppelmos, men något är det med mig och mjuka lena bruksföremål i trä som använts under lång tid. Så lätta att tycka om....och träsleven i bakgrunden är min mammas som hon alltid, så långt tillbaka som jag kan minnas, använt när hon gjort sylt, blåbärssoppa, gröt och äppelmos :-)
Varm solig kram till er alla och TACK för att just du kikar in här!
Birgitta