Fika och inspiration

 I torsdags tyckte yngsta sonen att vi skulle träffas på Åsby Hem och Trädgård för att äta något och prata en stund. Så mysigt! Det tackade jag inte nej till :-)

Jag passade på att åka dit lite tidigare eftersom sonen skulle komma efter att han hade jobbat klart för dagen. Det är alltid så rogivande att bara strosa omkring där och få en stor dos inspiration......som av det här "tälttaket". Skulle lätt kunna tänka mig att sitta så här ute i trädgården för att få lite skugga under en het sommardag!

Förra gången jag var på Åsby höll de på att förbereda för julförsäljning. Nu höll de på att plocka bort allt det och Åsby går alltid "all in" för alla delar av säsongen så det var helt tomt i en del av lokalerna och saker i kundvagnar som skulle få nya placeringar överallt annars. Nu ska ju våren in med alla lökväxter och saker för det. Åh så skönt att vi äntligen är där!

Solen skiner och jag ska gå en promenad med lilla taxen och tanka energi innan jag fortsätter röja i kaoset jag skapat här hemma. Går igenom alla saker vi har för att både rensa och få mer ordning och struktur.

Lite som på Åsby, fast i mycket mindre skala :-)

Kramar till er alla<3

Birgitta
 

Snö.....igen!

 Väderprognosen igår visade att det skulle börja snöa natten till idag, ändå hoppades jag att det skulle vara fel, men icke då!

Inte för att jag deppar ihop över det vita som täcker allt igen efter veckans regn och blåst, men det känns lite onödigt.....och tydligen ska det komma ännu mer på fredag. Ja, ja, det är som det är med det.

Jag hänger på nätet och googlar knäppkängor, hattar a' la 1880, påsväskor att sy själv och börjar få grepp om vad det är för outfit jag skulle vilja skapa framöver.

Har googlat korsetter också eftersom det sägs att det är underkläderna man ska börja med när man ska sy en klänning eller dräkt inspirerad av en svunnen tid, men än så länge har jag inte hittat något svenskt företag som tillverkar korsetter med så pass smal passform som min kropp kräver.

Är egentligen inte förvånad eftersom jag sällan så där lätt ens hittar kläder som passar perfekt till min storlek XS eller till och med XXS ibland, men det kommer att lösa sig på ett eller annat sätt.

Ute lägger sig nu ett fuktigt dimmigt dis, men det är så härligt att det blir ljusare och ljusare för var dag som går. Tycker alltid vi är på rätt sida av vintern så fort vi går in i januari och här hos oss har fåglarna börjat kvittra i buskarna. Bara det är ju en glädje i sig att höra!

KRAM och ha nu en fin eftermiddag/kväll så här en onsdag mitt i veckan.

Birgitta

Sekelskifte

 I juni fyller jag 65 år. 

Det känns lite konstigt. Inte konstigt att bli 65 egentligen utan mer tanken på alla år jag levt och funderingarna över åren jag förhoppningsvis fortfarande har framför mig. Hur ska jag fylla dem på bästa sätt?

Efter ett inlägg på bloggen "Miranda Maräng", där hon visade så fina bilder på damer som åkte skridskor i Kungsträdgården i Stockholm skrudade i kläder influerade av 1800 talets mode, kände jag bara att "Jag vill också!"

Så långt tillbaka som jag kan minnas har jag älskat historia. Inte så att jag under skoltiden älskade att rabbla årtal då krig bröt ut och vilka kungar som avlöste varandra, utan mer historia som berättar om människor som levt och om hur de levde.

Jag älskar slott och borgar i alla dess former, både som ruiner och som välbevarade exemplar som finns kvar än idag och jag tröttnar aldrig på att vandra på platser med gamla hus och en historia att berätta som till exempel Vadstena som bilderna är från....

När jag var 22 började jag på gammeldanskurs och hamnade efter det i en dansgrupp i Västerås som dansade allt från gammeldans till squaredance till högreståndsdans......alltså danser från sekelskiftet 1700-1800 talet. Min dröm var att få dansa vals bärande en vid böljande krinolinklänning.

Det blev aldrig så för jag separerade från min danspartner och slutade dansa.

Men....den där önskan om att en gång få bära en klänning från ett svunnet sekel lever kvar och nu har jag bestämt mig....jag ska banne mig sy en dräkt i 1800 talets anda. Kanske jag aldrig kommer att bära den offentligt, men det spelar ingen roll. Jag ska bara följa min dröm!

Först måste jag sänka mina höga krav på mig själv när det gäller att sy för jag har verkligen noll tålamod att sy....eller rättare sagt har jag noll tålamod för att lära mig sy från grunden med mönster och allt.

Därför var jag och rekade lite på Myrornas second hand i onsdags och konstaterade att det finns en uppsjö av billiga kläder jag kan köpa och ganska enkelt sy om. Tänker att jag bara ska leka fram något med en långkjol, en blus, en väst eller kort kavaj, knappar och spetsar. 

En vid underkjol i tyll har jag redan från min brudklänning och virkade handskar från min mammas ungdom. Sen behöver jag en hatt, en fin liten väska, tidsenliga skor, och som de som vet vad de håller på med säger.....en korsett. Vill verkligen inte klämma in kroppen i en timglaskorsett där jag knappt kan andas, men har sett att det finns modernare varianter som verkar helt ok.

Jag gör ett inlägg för att peppa mig själv till att verkligen genomföra det här och inte bara tänka att jag skulle vilja göra det och att glädjen i det kreativa skapandet får vara målet.

Jag hoppas kunna åstadkomma något användbart som inte bara hamnar i sopen, är ändå inte helt tappad bakom en vagn när det gäller att sy, men som sagt, det kreativa skapandet får bli prio nummer ett :-)

Och just ja, jag behöver ett parasoll också! Kan du se mig lugnt spatsera där på strandpromenaden i min dräkt a' la 1800 tal? 

KRAM och ha en jättefin helg!

Birgitta

 

 

Bäddningstips

 Har sett på Instagram att det ibland varit heta debatter om hur man bäddar sängar. Ena lägret bäddar slätt med överkast och några prydnadskuddar medan andra bäddar riktigt fluffigt med tjocka täcken, skrynkliga linnelakan, massor av kuddar och olika plädar.

Jag tänker att alla får göra som de vill. Har inga synpunkter på det, men ett tips jag såg tog jag till mig och det är hur man bäddar snyggt med två täcken utan överkast......och så bäddar jag numera alltid i lägenheten i Västerås

Hemma har vi king size täcke och lakan, men i stan har äldsta sonen två täcken och två påslakan. 

Tycker det blir ett mycket mer harmoniskt intryck om man lägger täckena på tvären istället för på längden. Det ena tvärs över fotänden och det andra vikt ovanför.

Sen kan man ha hur många kuddar och plädar man vill. Här får det vara lite sparsmakat :-)

Kram från mig till dig!

Birgitta

 

Tulpaner

 Första tulpanbuketten!

Ville ha ljust rosa tulpaner, men när inte det fanns fick det bli vita.....och med dem önskar jag er alla en härligt fin fredag och helg <3

KRAM

Birgitta

Desire

 Det är ett tag sen jag började lägga märke till flaskor med linnevatten, men inte förrän i slutet av förra året köpte jag en och valde då Washologi "Desire" Cotton flower......och den är helt beroendeframkallande!

Säger direkt att jag inte har betalda samarbeten så det här inlägget är bara ett jättebra tips från mig :-)

Jag är känslig för dofter, men vill gärna ha dofter omkring mig så det måste vara rätt sorts doft.....och den här har en helt underbar doft! Tänkte först köpa bara en liten flaska som ett prov, för den finns i typ en reseförpackning också, men jag ångrar inte en sekund att jag ändå köpte den större!

Huvudkuddens örngott kan få sig en liten dusch på kvällen, hallmattan och gardinen i hallen kan också få en dusch om jag vill ha väldoft direkt när jag kliver innanför dörren. Likaså blir det ett moln av väldoft om jag ger kuddöverdragen i soffan en dusch.

Enligt butiken där jag köpte min flaska kan man också ge kläder som lätt blir statiska en dusch, så det går att använda vattnet istället för sköljmedel, men det har jag inte provat så jag vet inte om det verkligen fungerar.

Den här flaskan får också följa med varje gång jag övernattar i lägenheten i Västerås. Känner mig som tjuren Ferdinand som luktar på sina blommor när jag farit runt ett varv med min Washologiflaska även där. ....så ja, verkligen beroendeframkallande :-)

Hoppas du har haft, och har, en härlig dag!

Kram

Birgitta

Växtlighet

 Alla sorters gröna växter trivs väldigt bra i vårt lilla röda hus. De trivs så bra att jag började tycka att de tog lite för stor plats, blev lite för stora och frodiga, och att det knappt fanns plats för spontana köp av blommande växter som alltid lockar när jag går och handlar.

Jag har inte hjärta att bara slänga ut dem och få av mina vänner har tackat ja till att adoptera en växt eller två, så det har fått vara fullt med grönska.

Men, även om det känns proppfullt med växter finns det alltid ett liiiitet hål där en klargrön vacker hemtrevnad kan få plats. Ni kanske vet.....en sån där rund tuva med små, små tunna blad?

Jag köpte en sån, placerade den på köksbordet tillsammans med murgrönorna och den växte så fint ända tills jag började reagera på att en del blad på murgrönorna inte såg friska ut.

Vid närmare granskning hittade jag pyttesmå tunna larver som kröp omkring på bladen i hemtrevnaden, i murgrönorna och i klätterkallan på köksbänken :-( 

Allt utom svärmors bandrosetterna var angripna så jag blandade såpvatten och sprutade om och om igen med en veckas mellanrum, städade alla bords, bänk och fönsterytor, men larverna fortsatte krypa och spred sig till växterna i hallen.

Då gav jag upp och slängde ut allt som visade minsta tecken på ohyra.

Det var länge sedan det var något angrepp av ohyra på våra växter och jag blev rent nojig med att granska de kvarvarande växterna så inga nya larver skulle börja krypa någonstans.

Förutom ohyra har ju också vintern varit väldigt mörk och även det har gjort det tufft för växterna. 

En ampelfackla jag haft i säkert 20 år håller på att ge upp och jag plockar gula blad från doftrankorna varje vecka så min önskan om att ha lite mindre grönska i våra fönster verkar uppfyllas med råge! 

Å andra sidan växer det så det knakar i lägenheten i Västerås så jag kan säkert omfördela lite grönska därifrån så kanske det blir så där lite mer lagom på båda ställena :-)

Varm kram till er alla!

Birgitta
 

Nattuggla

 Är du en morgonmänniska eller en nattuggla?

Jag är väldigt sällan morgonpigg.....elller det beror givetvis på vilken tid man tycker att morgon är, men då maken stiger upp vid 06.30 är jag mer som en dö sill än pigg som en mört. Å andra sidan är maken trött vid 20.00 och då är jag pigg :-)

När jag slutade yrkesarbeta och kunde börja gå efter min egen inre biologiska klocka visade den tydligt att jag lätt kan vara uppe till långt efter midnatt och sover som bäst då maken stiger upp.

Jag påverkas också mycket av årstid och väder i min dygnsrytm. Skiner solen in genom fönstret vaknar jag tidigare, och piggare, än om det är mörkt och dystert. I det första fallet kan jag känna pirrande lust inför att slänga benen över sängkanten, och i det senare vill jag bara borra in mig i den varma sängen och inte kliva upp alls.

I mitt eget inre arbete märker jag också att jag påverkas av samhällsnormer, eller det jag tror är en samhällsnorm.....att morgonmänniskor ses som mer effektiva, men så är det väl inte.....eller?

Om man under en dag skulle summera vad den morgonpigga personen hinner/orkar, mot vad nattugglan hinner och orkar så inbillar jag mig att skillnaden inte är så stor.....det är bara en skillnad i NÄR man uträttar saker och ting.

Såna här egentligen ganska oväsentliga saker kan jag ibland sitta och fundera på när det är tyst och lugnt omkring mig. Hur jag bedömer mig själv, hur jag upplever att människor i min omgivning bedömer mig.....och andra. Hur samhällsnormen bedömer vad som är bättre eller lite sämre i hur vi "ska" vara för att passa in i det stora samhällsmaskineriet.

Det är en lagom ansträngande uppgift att ta till sig när mörkret brer ut sig utanför fönstret och nattugglans tid infinner sig.....eller också är det då jag inte bryr mig ett dugg om att klockan närmar sig 03.00 och jag inte kan/vill lägga ifrån mig den riktigt braiga bok jag håller i mina händer. Det är ju jag som väljer hur jag vill ha det. Tänk vilken frihet det ligger i det!

Idag skiner solen. Det är kallt, men en underbar dag.

Önskar just dig allt gott!

Kram

Birgitta

Välkommen 2024!

 Nu är vi där....på den första dagen av det nya året. På det där första oskrivna bladet som ska fyllas med allt vad livet har att erbjuda :-)

Eva-Mari med bloggen Solstrimmor undrade utifrån mina ord för 2024 "Okänd mark" vad jag hade för ord inför 2023 och det ordet var "Förändring".

Hur kan jag då summera det ordet nu när vi lämnat 2023? 

Jo, främst i att det skett en förändring i min inställning till mig själv.

Jag har alltid varit väldigt duktig på att se till andras behov framför mina egna och så har jag inte förstått varför jag ibland mått dåligt i det.

Om och om igen har jag anpassat mig över en gräns där jag å ena sidan mått bra av att få andra att må bra, men å andra sidan inte respekterat mig själv, mina behov, mina känslor så jag blivit både frustrerad, arg och ledsen på mig själv för att jag inte satt gränser.

Det där har jag på något plan varit medveten om, men ändå inte riktigt kunnat greppa, inte riktigt vetat HUR jag ska hantera det. Så redan innan vi klev in i 2023 hade jag bestämt mig för att börja ta mig själv, och mina önskningar och behov, på större allvar. Därför får jag inte de här orden av en slump.....det är redan en process inom mig som är startad :-)

Jag började året med att läsa boken jag önskade mig i julklapp 2022.....om anknytningsmönster från barndomen. Det var en bok som tog tid att läsa, tog tid att på djupet förstå, men jag förstod att just de mönster jag har.....att vara en "people pleaser", handlar om min uppväxttid då jag lärde mig att prestera för att bli älskad eftersom jag inte blev älskad bara för den jag var. 

För att öka min egen självkänsla, mitt eget accepterande och respekterande, började jag ta reda på vad jag behöver för att må bra. Började acceptera och respektera att vi alla är unika personligheter och att jag, precis som alla andra, behöver hitta min väg....den väg som får mig att må bra.

Det var då.....i mars 2023 som jag fick erbjudandet av äldsta sonen att ta del av lägenheten i Västerås som så ofta stod tom.....ett erbjudande som bara kändes JA TACK :-)

Jag mår bra av förändring, söker förändring. En del trivs bra bara med det som är och söker inte förändring, har inte behov av förändring. Det är så de fungerar.....och det jag börjar lära mig är att det ena inte är mer rätt, eller fel, än det andra. Vi är bara olika i våra personligheter och behov.

Jag kommer fortsätta trampa på den väg jag slagit in på.....därför förstår jag till viss del också orden för 2024 "Okänd mark". Fastän jag just idag inte har en aning om vart livet kommer att föra mig vet jag att "Förändring" fortfarande är viktigt för mig.....och rent logiskt kommer det då troligtvis att föra in mig på "Okänd mark" :-)

Jag är redo. Välkommen 2024!

KRAM

Birgitta