Skördetid

Behöver släppa målarpenseln och ta hand om alla grödor som mognar!

Tomater behöver hackas och frysas in. Persiljan är det hög tid att också frysa in.....och alla kryddor.

För att inte tala om alla vindruvor!

De såg länge så beskedligt gröna ut så jag trodde det skulle dröja innan det var dags att börja plocka av dem, men så POFF var allt moget på en gång och nu försöker jag förtvivlat truga på alla vi känner lite vindruvor.

Tycker genuint illa om att låta grödor förfaras, men det finns inte en chans i världen att maken och jag ska få i oss allt det här själva! 

Är så tacksam varje gång min fråga om vindruvor besvaras med ett "Ja tack" och några klasar försvinner :-)

Underbart varma fina dagar har vi haft, och har, men i natt satte jag mig käpprakt upp i sängen när ett åskdån fick fönsterrutorna att skallra.

Blixtarna avlöste varandra på löpande band så det var lite svårt att somna om innan ovädret drog vidare.

Verkar bli en lugnare natt i natt.....och regnet nu i kväll har gjort luften svalare. Borde bli lite lättare att sova :-)

Allt gott till er alla!

Kram

Birgitta

Ett fint litet bord

Kan man ha för många bord?

Klart man kan......men om man bara inte kan låta bli att köpa ett runt litet bord på loppis då får man försöka hitta en plats till det :-) 

Kommer ni ihåg att jag skrev att jag köpte ett bord på ett loppis i Örebro då vi var på väg hem från vår tripp runt Vättern?

Det var ett stooooort loppis och jag såg inte ens bordet när jag gick första vändan, men så kom jag på att jag skulle kika om det fanns några inredningstidningar och bredvid bok och tidningsdelen stod bordet och bad så tyst och försynt att jag skulle ta hand om det.

Det gick liksom inte att bara lämna kvar det :-)

Vi behöver inget bord och bilen var ganska full eftersom vi hade liten hund med tillhörande transportbur med oss, men bordet är inte speciellt stort så det fick plats :-)

Nu har det stått i vägen i hallen sen vi kom hem från den där trippen eftersom jag tänkte fixa till det och ta med det till vår Dalagård.......men jag tror det ska få stanna kvar här hos oss.

Kan se det både i vårt nyrenoverade sovrum (som ju inte är klart än, men det går framåt) och i gästrummet med en stor hängande blomma bredvid fönstret.

Bordet är lite medfaret med trasiga kanter och fuktskador.

Det ser ut som om det runnit ut vatten på glasskivan som sen har gått under glaset och droppat ner på hyllan under. Kanske därför det bara kostade 20 kr. 20 kr......det är ju ingenting!!!

Har funderat fram och tillbaka på vilket som skulle bli finast......måla det grått......eller svart, men tror att det nu landat i att putsa lite lätt (glaset går att ta bort) och gnugga in svart färg som får dölja fuktskadorna men ändå låter träet skina igenom. Kanske jag sätter en tapet mellan glas och skiva, men det skulle också vara jättefint med en knypplad duk i tunnaste lingarn.....eller ett tufft tyg.

Åh......det här bordet lockar fram min kreativitet! Det finns så många möjligheter!

Men nu ska här inte renoveras bord.....måla sovrumsväggar står på "to do" listan :-)

Ha en skön söndagkväll!

Kram

Birgitta  

Inte riktigt som planerat!

Ibland blir det inte som jag tänkt mig, men det kommer säkert att bli bra ändå :-)

I två och ett halvt år har jag jobbat som lärar/elevassistent i grundskolan.

Jag har haft den äran att ha fått lära känna så många fina små barn, jobbat med underbara lärare som gör sitt yttersta för att det ska bli så bra som möjligt för eleverna och JAG har lärt mig massor!

Men......att jobba som extra resurs är inte enbart en dans på rosor.

Jag menar att extra resurser inte sätts in om det verkligen inte är nödvändigt så man får slita för brödfödan!

Skolans värld kan vara tuff om man är en kantig stjärna som ska passa in i en fyrkantig ram......och det är de där små "stjärnorna" som jag har jobbat mest med :-)

Det har varit så givande, men också mentalt utmattande!

Jag är en ambitiös personlighet som sällan gör något halvdant.

När jag engagerar mig gör jag det helhjärtat!

Många dagar har jag varit rent mentalt slut när jag kommit hem och den här sista vårterminen har jag allvarligt funderat på om jag orkar med det här jobbet.

Jag har varit anställd ett läsår i taget och inför sommarlovet fick jag erbjudandet att komma tillbaka till hösten i en årskurs 1, men min spontana reaktion var Nej!.......och jag lyssnade på det.

Jag hade ett annat alternativ......trodde jag.

Jag skulle fortsätta jobba som extra resurs, men på en annan skola, i en annan del av vår kommun, med ett helt annat koncept och jag skulle mer kunna styra min egen tid och mitt engagemang.

Jag var på ett intervjumöte innan sommaren, jag har varit i kontakt med kommunen......och så har jag väntat på besked.

Jag har väntat, ringt, ifrågasatt och väntat igen.

I måndags började eleverna i skolan, men jag hade ingen del i det.......det kändes väldigt konstigt!

Så igår fick jag ett samtal, som inte alls blev som jag hade hoppats på.

Jag kommer att få jobba, när allt är klart, vilket det ännu inte är.......men jag tackade nej......igen.

Jag har mina randiga och rutiga skäl till att göra så och att säga nej var egentligen inte svårt, det som är svårt är att känna att jag sviker de som väntar på att jag ska komma!

Men nu blir det så och det ser ut som om jag står utan jobb.

Fast vet ni......jag är inte speciellt bekymrad.

Det kommer att ordna sig! Det har det alltid gjort förut och det kommer det att göra nu också, på det ena eller det andra sättet.

Jag är ju inte direkt sysslolös, bara anställningslös :-)

KRAM

Birgitta

Ösregn of Sweden

Har ni hört talas om "Ösregn of Sweden"?

Det hade inte jag förrän jag klev in i en affär i Vadstena och hittade en sååååååå fin regnkappa med just det märket.

Jag provade, vred mig runt runt och tittade i provhyttens spegel......och jaaaaa, det var som om det stod Birgitta på den. Ösregn of Sweden made for Birgitta :-)

Så fina detaljer med blommigt tyg inuti och i breda uppvik på ärmarna

Den satt som gjuten på mig och min mun kunde inte låta bli att le där i spegeln.

Jag älskade allt med den där regnkappan.

Den klarröda färgen, den högblanka ytan, tyngden, längden och det blommiga fodret med ett membran som gör att man varken fryser eller blir så där klibbsvettig som man kan bli annars.

Jag föll som en fura.......ändå tog jag av mig den och hängde tillbaka den på sin ställning......för den kostade 1795 kr.

För mig är det jättemycket pengar!

Fast jag kunde inte låta bli att vinka till mig maken som väntade utanför med lilla hunden.

Satte på mig regnkappan igen och han tyckte absolut jag skulle köpa den (han är mycket mer generös mot mig än vad jag är mot mig själv!) och det var ju då han så fint frågade butiksägaren om det var rea även på den här varan.

Det var det ju inte......den är ju synnerligen i säsong nu! Ändå fick vi 30% rabatt och jag hade födelsedagspengar att använda så jag köpte den!

Åh, ni skulle ha sett en lycklig Birgitta som gick ut från butiken med en stor kasse innehållandes en klarröd regnkappa.

Nu kan det få regna bäst det vill!

Jag tar bara på mig min fina regnkappa och mina gladprickiga gummistövlar och dansar ut i regnet :-)

Hahaha....lilla taxen vände rumpan till precis när husse skulle knäppa kortet. Han är ingen linslus :-)

Allt gott till er alla!

Kram

Birgitta

Renoveringspaus

Vi har varit iväg tre dagar på en välbehövlig liten minisemester.

Vi tänkte åka till västkusten, men efter att ha kollat vädret som visade att det inte enbart skulle bli blöta bad utan också väldigt blött på land bestämde vi oss för att runda Vättern istället......och vi har haft helt underbara dagar!

Första stoppet blev i Motala där vi packade upp vår fikakorg på en brygga vid vattnet.....alltid vatten i närheten om vi får välja :-)

Sen for vi vidare till Vadstena där vi bokat övernattning på B&B och fick en ljuvligt varm solskenseftermiddag och kväll.

Vadstena är ju så fint med sina stenbelagda gågator, gamla hus, mysigt litet centrum

.......och strandpromenad förbi gamla kulturkvarter med Vadstena kloster som ju har sin speciella historia.

Vi har varit där förut och bott på klosterhotellet så vi hoppade över det den här gången. Vi bara strosade omkring där i kvällssolen.

Jag dras till det gamla, njuter av historia både som berättas och som kan tittas på. 

Går runt med min lilla kamera, förevigar både stort och smått och bara är :-)

Innan vi lämnade Vadstena dagen efter ville jag gå en guidad tur på slottet för där har jag aldrig varit och så var det ju det där med historia :-)

Brukar säga att den mest inspirerande personen kan få det tråkigaste ämnet att bli väldigt intressant.....och vise versa.

Här fick vi tyvärr en guide som var så fint klädd i sina renässanskläder, men såååååå tråkig i sitt upplägg att vi till slut bara längtade efter att turen skulle ta slut!

Vi orkade faktiskt inte ens gå turen till slut utan avbröt och åkte vidare mot Gränna.

Det ösregnade när vi åkte, i Gränna sken solen och det var korvstoppat med folk på gatorna. Gränna har vi vandrat gata upp och gata ner, sett polkagristillverkning och André museet så vi valde att åka vidare till Taberg utanför Jönköping.

Här klättrar man uppför och uppför och uppför ända tills man kommer till ett litet mysigt matställe högst upp på toppen med vidunderlig utsikt åt alla håll :-)

Därifrån styrde vi vidare mot Hjo där vi bokat nästa boende.

Hjo är ju också en sån där liten stad som jag lätt tar till mitt hjärta. En stad att bara strosa i och vi hade tur med vädret under våra dagar. Det regnade när det inte gjorde något att det regnade och så sken solen där emellan. Perfekt!

Hjo är en gammal kurort där kommunen varit mån om att bevara den gamla miljön och att gå bland sekelskiftesvillor där det ena huset är finare än den andra är som ett enda ååååhhhhhh och tiiiiitta sååååå fiiiint. I alla fall från mig :-)

Sen är det också något speciellt med att ha vatten nära, att strosa vid vatten och bara låta blicken vila.

Här finns också en jättefin park med lummig grönska som gjord för romantiska promenader <3

Jag skulle kunna bombardera er med bilder, men väljer att ta ut russinen ur kakan så ni inte ledsnar totalt :-)

Från Hjo åkte vi till Kristinehamn för jag ville besöka den unika butiken "Lev vackert" och på hemvägen blev det några stopp på loppis, god mat och fika vid vattnet.

På ett stort loppis i utkanten av Örebro köpte jag ett litet medfaret bord i behov av mycket kärlek. Det ska jag visa er framöver......och så måste jag mannekänga lite och be maken fotografera så ni får se vad jag köpte i Vadstena.

Det var något jag föll totalt för, dyrt som attan, men i reatider var maken så försigkommen att han fint frågade om det inte var rea även på den artikeln. Butiksägaren var så snäll att hon gav 30% rabatt (trots att det inte var en reavara) vilket gjorde många hundralappar på priset.

Så......jag har fått allt på vår resa och mycket mer därtill.

Maken brukar säga att om han har en glad fru blir också han glad så vi är glada båda två :-)

Får se hur länge det varar när vi ska börja spackla sovrum.

Kram till er alla!

Birgitta

Renovering nr 2

Igår skrev jag att vi växlar mellan renoveringsjobb här hemma och renovering på vår Dalagård.

Gården köpte vi 1:a januari 2006 och satte fart med att stabilisera boningshuset ända från grunden eftersom det fanns ruttna bottenstockar som gjorde att hela golvet bågnade och huset började luta.

Huset fick en ny veranda och min morbror byggde ett nytt uthus eftersom det gamla höll på att rasa ihop.

Då satte jag upp en 10 års renoveringsplan, men hade inte räknat med att vi under de åren skulle renovera vårt dåvarande hus för att sen sälja det, jag skulle starta eget företag, vi skulle flytta till vårt nuvarande renoveringsobjekt och båda sönerna skaffade sig renoveringsjobb där vi var och hjälpte till.

De där 10 åren försvann och jag lärde mig att aldrig sätta upp några tidsplaner. Saker och ting blir färdiga när de blir färdiga. Enkelt! :-)

Sist vi var till vår gård målade jag de gamla pardörrarna som vi tog tillvara på från den gamla verandan.

De är ganska spruckna och medfarna, men jag älskar dem!

Det gjorde stor skillnad att få bort den gamla flagnade färgen och få dem så här fina igen.

Maken fixade fönstersmygar medan jag höll i målarpensel och växlade mellan dörr och panelmålning.

Kommer ni ihåg att verandan såg ut så här inomhus i våras?

För att sen bli klädd med pärlspont....

......och nu är det vitmålat!

Det tar sin tid med kvistlackande, grundmålande och slutmålning i två omgångar.....och det gäller att hålla reda på vad det är man målar.....och vilken färgburk man tar!

Jag skulle slutmåla panelen med en sista omgång lackfärg.....tog en snabb titt på färgburken och läste "lackfärg", öppnade burken och satte igång att måla.

Efter en vägg tyckte jag att färgen täckte dåligt och läste etiketten en gång till. 

Där stod det "lackfärgsgrund"!

Maken trodde undergången var nära när jag bara skrek rent ut av frustration.....inga fina ord kan jag lova! :-)

Det var ju tillräckligt att måla utan att behöva göra om sånt som redan borde ha varit färdigt!!!

Men, men, det var bara att ta nya tag. Det blev klart till slut :-)

Nu ska jag komma ihåg att panelen är färdig men fönstersmygarna är bara grundmålade.

Nästa gång ska vi ha med oss foder till dörrar och fönster......och välja rätt färg i rätt ordning!

Köksdelen har också fått färdigmålad panel, men där gick det inte att fota för all bråte som står i vägen. Lite fint vill jag ha det här på bloggen :-)

Maken tog med tjocka spontade brädor som fanns i mellanväggen till kattvinden vi rev i sovrummet och började göra trappor av dem. Återvinning är billigt och bra!

Ni anar inte vad skönt det ska bli att slippa hoppa upp och ner på de där vingliga betongklumparna vi hittills haft som trappor.

Det är berg utanför alla dörrarna och inte så lätt att få till ett jämnt underlag.....men det här kommer att göra stor skillnad!

Nästa gång hoppas jag hinna måla även de här pardörrarna som sitter på det nya uthuset.

Det är faktiskt innerdörrarna till de pardörrar vi har hemma, som ska upp i vårt nya sovrum. De här....

De satt en gång i den gamla snickeriverkstaden som nu håller på att rasa ihop. Vi tog tillvara på dörrarna innan byggnaden blev så sned att den skulle ha tryckt sönder dem om de fått sitta kvar.

De har varit vackert ockragula en gång tiden, men av den färgen fanns inte mycket kvar vare sig på de yttre eller de inre dörrarna.

Det ena paret får nu vara naturella, bara linoljade, och det andra paret blir likadant grå som verandadörrarna.

Då vet ni lite vad vi håller på med när vi renoverar både här hemma och på vår Dalagård :-)

Önskar er en fin söndag!

Kram

Birgitta

Det går sakta framåt

Vi jobbar lite hemma i vårt blivande sovrum och när vi tröttnar på det åker vi till vår Dalagård och jobbar lite där.....fast vi unnar oss att ligga på gräsmattan i solskenet emellanåt också :-)

Vi tycker nog det går ganska sakta, men när man tittar i fotoarkivet har det ändå hänt något.

Så här såg vårt sovrum ut innan vi började vår renovering där

Tapeten var riven på sina ställen då vi flyttat dörrar och kikat hur det såg ut i materialen under.....och det pappspända taket åkte ner med ett brak då maken sågade hål för takstege upp till vinden.

Det där taket har jag tittat på många gånger och funderat på om vi ska måla eller gipsa för ett nytt slätt tak.

Maken tyckte vi skulle måla, jag ville ha det slätt och nu fick ju han bestämma att garderoberna skulle bort......så då var det min tur att bestämma att taket skulle gipsas och målas vitt :-)

Vi rev ut precis allt ända in till brädväggen. Det tyckte yngsta sonen var roligt......han är gärna med och river :-)

.......och efter rivningen var det bara att börja bygga nytt så nu ser det ut så här

På motsatta sidan såg det ut så här innan vi började

Bakom den väggen fanns en igenbommad kattvind till ingen nytta.

Den ytan tar vi tillvara på nu

Mååååånga moment att göra för luftspalt mot taket och isolering......närmare bestämt 5 steg innan vi var här

Då åkte vi och hämtade det nya golvet som ligger där i sina paket och jag såg framför mig hur fint det skulle bli när det var lagt.....ända tills vi kom att tänka på att vi borde fixa alla miljoner pappspikar som satt i väggar och tak för att inte sen riskera att trampa ner dem i det nya golvet.

Vi använder renoveringsgips som ju är ganska tunt och då funkar det inte att ha kvar pappspik med 4 lager papp emellan.

Ni skulle ha sett min min.....jag HATAR sånt jobb!!!

Men med hammare, stämjärn och hovtång blev det jobbet också gjort och jag kunde le igen.....för DÅ kunde vi lägga golv :-)

På hela nedervåningen, i övre hallen och gästrummet har vi tagit fram de gamla trägolven och målat dem i ljusgrått (utom gästrummet som ju inte är renoverat än) men här var golvet tyvärr för skadat för att behållas synligt så det blev nya.

Det har vi nu täckt med skyddspapper så det ser inte så fint ut i alla fall......MEN det ligger där :-)

Nu är allt gipsat och klart för nästa moment

......som är spacklande med förstärkande remsor i alla skarvar.....och det är definitivt inte bara en skarv! 

Det här rummet har inte en enda hel gipsskiva, utom de i taket. Det är vinklar på varenda vägg och här var det dessutom en "knix" i mitten av snedtaket som vi var tvungna att behålla.

Om jag hatar att dra pappspik är det inget emot vad jag tycker om att spackla.....och slipa spackel!.....har ni gjort det? 

Det dammet är pest och pina, meeeen det ska göras det också någon dag, bara inte idag......och inte i morgon heller!

Jag har bett maken att vi ska åka iväg några dagar och bara vara. Behöver hämta lite kraft innan vi börjar med det jobbet, så vi packar nog väskorna och drar iväg en sväng i vårt vackra avlånga land.

Kram

Birgitta