Rabarber

Rabarbertider!

Först var rabarbern i behändigt format där i sin pallkrage, som på bilden.....och nästa gång jag tittade höll den på att spränga sargerna!

Jag har kokat 8 flaskor saft, gjort rabarberkräm och pajer och ändå minskar det inte. Phuuuu!

Nu är det ju inte hela världen om rabarbern blir ståendes, men jag brukar försöka använda den så mycket jag kan fram till midsommar. Sen får det mesta stå och samla kraft till nästa år.

I morgon när sönerna kommer för att vara en stund med mig på mors dag tror jag de ska få knäckig rabarberpaj till fika. Mat skulle de faktiskt fixa och ta med. Hur lyxigt är inte det?!

De vet vad en liten mamma oftast önskar sig då det är "min" dag. 

Inga presenter eller blommor behövs.....bara jag får träffa dem och slipper stå vid spisen så blir dagen helt perfekt :-)

Allt gott till er alla!

Kramar

Birgitta

 

Kolbäcks Musikkår

 Hösten 1985 flyttade vi till Strömsholm och tidigt på Kristi himmelsfärdsdagen året därpå vaknade vi av ett trumpetande och drillande utanför huset och när vi tittade ut stod det en hel orkester utanför på gatan med dirigent, drillflickor och allt. Oj!

Vi visste inte då att vår granne spelade klarinett i Kolbäcks Musikkår och att de hade som tradition att börja Kristi himmelsfärdsdagens spelande med att gå ett varv i Strömsholm och sedan äta frukost i grannens trädgård innan de fortsatte till Kolbäck. Det vet vi nu och det är en väldigt speciell känsla att börja dagen med att lyssna på en "Bompa Bompa orkester" :-)

Medelåldern börjar bli hög i musikkåren och inga drillflickor finns med längre så i år valde de att ha en sittande spelstund lite längre upp på gatan och det var ju precis lika mysigt.

Nu har de säkert svalt sista smörgåsbiten och druckit upp sitt kaffe för jag hör att det spelas en trudelutt i grannens trädgård. De är duktiga! 

Snart körs bussen fram för att ta dem till nästa spelning och jag har också svalt min frukost och funderar som bäst på vad jag ska hitta på idag. Kanske plantera de kryddor och blommor jag köpte till växthuset igår?

Önskar just dig en härligt fin Kristiflygare!

Kram

Birgitta

Träden blommar!

 Vårt stora gråpäronträd blommar och det surrar som i en bikupa när man står under skyarna av vita blommor.

Trädet är snart 100 år gammalt och vårdträdet i vår trädgård. Så vackert när det blommar, men ibland har jag önskat att den rikliga blomningen inte skulle ge lika rikligt med frukt!

Päronen ramlar från hög höjd och blir snart dåliga när de får skador så vi får plocka hinkvis med päron och bara kasta. Fortfarande plockar jag torra, skrumpna päronlik som gömde sig under buskar och perennernas blad i rabatterna förra sommaren.

Äppelträden är behändigare både när det gäller storlek och mängden frukt.....och blommar så vackert gör de också just nu.

Som vanligt vill jag bromsa tiden lite. 

Vill hinna njuta lite mer av allt det vackra som våren bjuder på, men blomningen växlar och alltid finns det något att sticka näsan i eller vila ögonen på även efter att fruktträdens blommor singlat till marken.....vilket päronträdets blommor gör just nu. Det börjar bildas ett vitt snötäcke av blomblad över gräsmatta och rabatter.

Ny vecka, nya möjligheter! 

Jag tror att jag ska ta itu med att städa växthuset. Samma procedur varje år, ut med allt, skura med såpa, tvätta glasen och så in med allt igen. Inte så roligt, men lika nödvändigt som att njuta av trädens blomning :-)

Ha det så bra!

KRAM

Birgitta
 

Nästan färdigt

 

Dörrarna på vårt lilla uthus ska få två lager linoljefärg till, men det får bli efter att regnet dragit förbi. Annars är det helt klart!

Vindskivorna, knutarna och fodren runt dörrarna gjorde så mycket för helheten.

Eller vad tycker ni?

Så här såg det ut tidigare....

Av gamla kantstenar gjorde vi en ny rabatt på kortsidan där jag planterat björkspirea. Det kommer att ta några år innan de växer till sig, men det känns redan så mycket mer välkomnande eftersom uthusets kortsida är det första man ser när man kommer in på vår gårdsplan. Spirean ska så småningom få sällskap av daggkåpa som spridit sig i en annan rabatt, och vita pärlhyacinter som behöver flyttas.

Det fattas lite runda stenar mot husgrunden. Vi hämtade en hel del sist vi var till vårt stenställe, men sten är tungt och räcker aldrig så långt som man tror att det ska räcka så vi får ta en vända till vid tillfälle :-)

Så här naket kändes det tidigare....

Det satt en hängrännebit precis ovanför dörren förut för att inte regnet ska blöta ner då det stänker på den stora stenen man kliver på. Den gick inte hela vägen eftersom Flammentanz rosen behöver vattnet från taket och vi valde att göra likadant igen med den skillnaden att vi satte en grov kedja på ena änden så vattnet kan rinna ner där. 

Här ska det också läggas lite fler runda stenar innan det är klart.

Snart kommer Flammentanzrosens röda knoppar och under brer lavendeln ut sig efter att pärlhyacinterna vissnat. Alpklematisen är fortfarande väldigt tunn, men den växer i alla fall med ett litet parti nertill och ett lite större upptill. Vet inte varför den inte har några blad på mitten.

Något år framöver hoppas jag att vi kan beställa ett lastbilsflak med gårdsgrus så vi får en fin grusplan och inte bara en ogräsplan med lite rester av gårdsgrus i, men först måste vi byta ut de gamla vatten och avloppsledningarna från huset till tomtgränsen. 

Det kommer att vända upp och ner på hela vår infart, men jag ser framför mig hur fint det kommer att bli sen :-)

Idag myser vi inne och låter regnet vattna trädgården. 

Ha en jättefin fredag!

Kramar

Birgitta

Rocky

 En tung dag idag då vi förlorade vår älskade, fina och tålmodiga taxherre.

Rocky fick problem med ryggen i höstas och på djursjukhuset satte de diagnosen diskbråck. Han fick medicin, vila och repade sakta på sig så vi pustade ut och tänkte att det nog inte hade varit ett diskbråck trots allt. Men, problemen har återkommit och igår blev det så akut att han inte längre kunde stödja på ena bakbenet och inte heller göra sina behov.

Han ville heller inte äta eller dricka och vi visste att det var illa.

Maken sov med honom i natt och i morse ville han att vi skulle sitta med Rocky en stund innan han ringde djursjukhuset. Tårarna rann för vi visste båda två att vi troligtvis hade kommit till vägs ände.

På djursjukhuset ville de röntga honom och antagligen väntade en operation, men nej, han skulle inte behöva gå igenom en så omfattande ryggoperation när han är 12 år gammal. Det alternativet fanns inte för oss.

Så, så svårt att ta ett sånt beslut för sin egen skull, men för hans skull var det nödvändigt. Han ska inte behöva lida för att vi skulle ha velat ha kvar honom lite längre!

Det känns så otroligt tomt och han finns med varje minut i våra hjärtan och i våra minnen. En så tung dag idag då känslorna plötsligt gör en kullerbytta och tårarna börjar rinna, men vi vet att det snart kommer att bli bättre. Att de fina minnena lever kvar och överbryggar det jobbiga som finns här just nu.

Älskade vännen vår, du kommer alltid att finnas med oss även om det inte längre är i fysisk form!

Birgitta
 

Gullvivor

 Varsågod.....ett fång med gullvivor till just precis dig <3

Jag har så himla svårt att bara kasta bort växter som dyker upp där jag inte vill ha dem, som till exempel i grusgången utanför huset.

Där tittar det upp både ogräs, blåa pärlhyacinter och massor av små gullvivetussar.

Groblad och maskrosor kan jag faktiskt kasta, men de små tussarna av gullviveblad hamnar i en gammal bakform från vår Dalagård.

De växer fort och nu viftar de gula blommorna i vinden och önskar er alla en jättefin helg!

Soliga kramar

Birgitta

Skrapa dörrar

 Vi är på sluttampen med renoveringen av uthuset, men nu har regn satt stopp för det sista målandet så det får vänta lite.

Det ska målas med falurödfärg på en gavel, slutmålas foder runt dörrarna.....och så ska dörrarna också målas för där är det tråkiga jobbet äntligen gjort med skrapningen av gammal krackelerad färg. Kan tacka maken för det för han tog över när min envishet och styrka inte längre räckte till :-)

Skrapningen, och målningen av dörrarna, hade jag hoppats skulle ha varit klart redan förra året då ni som följt mig tidigare kanske kommer ihåg hur jag velade om vilken färg dörrarna skulle få.

Den ljust blåa färgen var charmig på sitt sätt med all krackelering, men för virket under var det mindre bra.

Jag bestämde mig till sist för en grågrön linoljefärg, och köpte färgen......som sen blev ståendes i skåpet. Men nu ska den snart fram, och kolla, KOLLA, uthusdörrarna har faktiskt varit gröna en gång i tiden!

Det är så roligt då skrapning av färg, precis som rivande av tapeter i flera lager, kan vara som en resa tillbaka i tiden :-)

Kramar

Birgitta

Rakspegel

 Det regnar! Verkligen länge sen det gjorde det sist! Inget målande och snickrande idag :-)

Vi målade och snickrade inte i torsdags heller. Då var vi och lämnade tillbaka byggställningen, lunchade bland susande granar och tallar i solen medan hundarna for omkring i blåbärsriset, plockade bilen full med runda stenar....och så var vi på loppis.

Ibland hittar jag ingenting att köpa på loppis, men ibland, som i torsdags, hittar jag både sånt jag letat efter och sånt jag inte hade en aning om att jag letade efter :-)

En gammal rakspegel hade jag ingen aning om att jag letade efter, men den här fick följa med hem!

Det måste vara så att männen förr i tiden använde samma typ av raktvål för den här lådan luktar precis likadant inuti som en lite mer skamfilad rakspegel gör på vår Dalagård. Samma doft fanns också i raksaker kvarlämnade efter mannen som tidigare bott i vårt lilla röda hus. En mjuk mild doft av raktvål.

Rakspegeln går att fälla ihop och blir då en låda, men hos oss kommer spegeln att få stå uppfälld, det är ju då den är så charmig.

Har fina gamla rakknivar från vår Dalagård att lägga i lådan, och om jag inte minns helt fel ska det finnas en rakborste också, men det skulle vara roligt att veta varifrån doften kommer! Kanske den tvålen fortfarande finns att köpa?

Yngsta sonen rakar sig med löddrande tvål, borste och hyvel. Hans tvål doftar väldigt gott, men inte likadant som den som använts när den här rakspegeln var i bruk.

Det fanns en större sak på loppis också. Något jag letat efter hela vintern, men inte hittat på rätt avstånd och till rätt pris, men nu så, nu stod den där.  

Den ska med till vår Dalagård nästa gång vi åker dit och då ska jag fota. Just nu står den isärplockad i vår gäststuga och är inte så fin att ta någon bild på. Så......jag lämnar en cliffhanger när det gäller den :-)

Lördagskram!

Birgitta

Inget soffhäng

 Det slits inte mycket på vårt soffhörn just nu......

......och inte blir det några böcker lästa i lampans sken heller.

Vi är ute varenda dag i det helt fantastiska vårvädret. Kanske inte så varmt alla dagar, men då blir det ett extra lager med tröja under jackan, och så får man jobba sig varm :-)

Vårt uthus väntar på knutar, foder och utbyte av några läktbrädor i fasaden, men maken har haft lite annat att göra så det får vänta lite till.

Jag rensar i rabatter och odlingsdelar. Gräver lite, flyttar växter, krattar gräsmatta, planerar för sommaren.....och leker med Rambo som vill vara med ute men hittar på en massa bus om han blir lämnad ensam för länge. 

Precis som inne kräver han inte att vi leker med honom. Han förströr sig bra själv, men då får vi också räkna med att han inte skiljer på vad som är ok att hitta på och vad som inte är det :-D

Jag älskar känslan av att vara i trädgården och fixa hela dagen och sen komma in, duscha och känna mig så där lagom mör i kropp och knopp. 

När energin fått utlopp kan också huvudet vila och jag sover mycket bättre på nätterna.....och så är det så roligt att gå runt i trädgården och se hur prydligt det blir när bruna fjolårsstjälkar och blad ersätts av blommande vårlökar. Min bästa tid är precis just nu!

KRAM till dig och ha en jätteskön torsdag!

Birgitta 

Syrener

 Syrenerna blommar inte hos oss än, även om det nog inte dröjer så länge innan de gör det nu när vi är inne i maj månad. Härliga maj.....så välkommen!

Bilderna plockade jag från mitt bildarkiv för att göra ett kort test inlägg. Något krånglar på bloggen.

Efter en uppdatering kan jag inte längre svara på era kommentarer från mitt eget konto utan får göra det som "anonym". Något har försvunnit, eller ändrats, men jag vet inte vad. 

När något tekniskt krånglar anlitar jag min dataguru i form av yngsta sonen. Han vet alltid vad man kan testa för att luska ut vad som gått fel......och vad man INTE bör testa. 

Att använda dator ska vara som att köra bil tycker jag, bara ladda batteriet och så ska det funka......precis som jag tankar bilen och bara kör. När tekniken krånglar blir jag bara trött och lämnar gärna över problemen till någon jag tror kan lösa dem. 

Vilken tur för mig att jag har en otroligt tålmodig och kunnig son :-)......som nu ville att jag skulle göra ett inlägg som test för att se om det fungerar.

Håller tummarna medan jag trycker på "Publicera"!

KRAM

Birgitta