En tung dag idag då vi förlorade vår älskade, fina och tålmodiga taxherre.
Rocky fick problem med ryggen i höstas och på djursjukhuset satte de diagnosen diskbråck. Han fick medicin, vila och repade sakta på sig så vi pustade ut och tänkte att det nog inte hade varit ett diskbråck trots allt. Men, problemen har återkommit och igår blev det så akut att han inte längre kunde stödja på ena bakbenet och inte heller göra sina behov.
Han ville heller inte äta eller dricka och vi visste att det var illa.
Maken sov med honom i natt och i morse ville han att vi skulle sitta med Rocky en stund innan han ringde djursjukhuset. Tårarna rann för vi visste båda två att vi troligtvis hade kommit till vägs ände.
På djursjukhuset ville de röntga honom och antagligen väntade en operation, men nej, han skulle inte behöva gå igenom en så omfattande ryggoperation när han är 12 år gammal. Det alternativet fanns inte för oss.
Så, så svårt att ta ett sånt beslut för sin egen skull, men för hans skull var det nödvändigt. Han ska inte behöva lida för att vi skulle ha velat ha kvar honom lite längre!
Det känns så otroligt tomt och han finns med varje minut i våra hjärtan och i våra minnen. En så tung dag idag då känslorna plötsligt gör en kullerbytta och tårarna börjar rinna, men vi vet att det snart kommer att bli bättre. Att de fina minnena lever kvar och överbryggar det jobbiga som finns här just nu.
Birgitta
Det är tunga beslut att fatta, men ändå så lätta när man tänker på de fyrbenta barnens bästa. Och han nådde ju verkligen en aktningsvärd ålder, den fine herren. Beklagar verkligen er sorg.
SvaraRaderaTack Disa <3 Ja, han har haft ett bra liv vår Rocky och skulle inte behöva lida när det inte fanns något annat att göra än att operera, så på så sätt var beslutet lätt, men ändå så himla tungt.....och nu så tomt även om vi har vår lille Rambo kvar.
RaderaKram
Birgitta
Varje gång man ska ta farväl av ett älskat husdjur går man sönder. Hör tassar och förnimmer rörelser. Sorg och glädje blandas och även om man saknar och aldrig glömmer så avtar sticket i hjärtat så småningom. Och tänk så fint att vi har förmånen att förkorta djurens lidande. Det önskar jag vore möjligt för svårt sjuka människor också. Hoppas att det blir möjligt i vårt land snart.
SvaraRaderaMå gott, minns... och tänk så härligt att ni har ett bustroll att gosa med.
Kramar från Eva-Mari
Tack Eva-Mari! Ja, du vet ju hur det är att ta farväl av en liten familjemedlem. Brukar tänka att det är priset vi får betala för att ha förmånen att få älska, men jobbigt är det!
RaderaVi har vårt lilla bustroll så helt tomt är det inte, men det känns ändå väldigt annorlunda......och Rambo har också varit mycket lugnare än vanligt sen Rocky försvann. Han känner säkert av vår sinnesstämning, men visst har hans tillvaro förändrats också. Nu är han ensam herre på täppan utan konkurrens.
Varma kramar till dig!
Birgitta
Men så sorgligt! Det är verkligen inte lätt att ta farväl av sin älskade familjemedlem som man haft och älskat i många år. . . men man får minnas och glädjas åt det som varit och tänka på att han inte behöver lida mer!
SvaraRaderaKramar
Visst är det sorgligt och vändningen kom så plötsligt! Rocky nös väldigt kraftigt och då hände något i hans rygg, det syntes på en gång. Att han sen verkade förlora förmågan att känna av urinblåsa och tarm gjorde att det blev så akut. Beslutet var tungt att ta, men helt nödvändigt! Kramar till dig och tack för din omtanke!
RaderaBirgitta
Men så sorgligt, jag beklagar verkligen.. Jag vet vad Du/Ni går igenom alltför väl, har tagit farväl av många husdjur pga sjukdom och man vänjer sig aldrig. Skickar en stor kram !
SvaraRaderaSkorpan
Tack Skorpan! Nej, man vänjer sig aldrig! Varje individ har sin egen historia och lämnar efter sig sina egna minnen. Känslorna åker berg och dalbana just nu, men vi vet att det blir lättare med tiden. Vardagen känns annorlunda, men även det kommer vi att vänja oss vid. Livet är föränderligt, det är bara så det är.
RaderaSkickar en stor kram tillbaka till dig <3
Birgitta