tisdag 14 augusti 2018

Gråpäronträd

Vi har ett gigantiskt träd som stått på vår tomt nästan lika länge som huset har gjort.....alltså snart 90 år. 
Det är vårt vårdträd som ger välbehövlig skugga i trädgården och maken brukar sitta under kronans svalkande skugga när sommardagarna blir för heta.
Det brukar bära bra med frukt. Så pass mycket att man varje år blir less både på att äta den mogna frukten och på att kratta upp alla ruttna päron från gräsmattan, men i år är det verkligen EXTREMT mycket päron!!!
Jag har fasat lite för när alla dessa päron ska börja trilla ner för det finns inte en chans i världen att vi ska kunna ta tillvara ens på en bråkdel av allt den bär!
Enligt mitt tycke är gråpäron helt oätliga när de är hårda......och när de har mognat får man äta och ge bort för brinnande livet för de blir ganska snart mjöliga och alldeles bruna i mitten och då är de också helt oätliga.
I slutet av förra veckan blåste det en hel del hos oss medan regnet vräkte ner och dagen efter när jag stod i köket och lagade mat hördes det ett enormt BRAAAAK och en dov duns när en stor gren från trädet dansade i backen.
Grenen slog sönder halva plymspirean som står i kanten av en rabatt, men annars la den sig prydligt på grusgång och gräsmatta.
Nu är trädet betydligt luftigare på den vänstra  sidan, men väldigt tungt på den högra så vi blir nog tvungna att ta fram motorsågen och ta bort en stor gren även på den högra sidan så trädet blir symmetriskt igen.
Lite gallrade då väder och vind bland grenar och päron men jag är glad att trädet klarade sig så bra ändå......och ett och annat päron finns det ju fortfarande kvar att både äta av och kratta upp från gräsmattan :-)

Kram
Birgitta


lördag 11 augusti 2018

Hansjö lanthandel

Visst är det väl perfekt då man blir tipsad om smultronställen någon annan varit på som man själv ännu inte har hittat?!
Efter ett inlägg om Hansjö Lanthandel på bloggen Miranda Marängs Vita Hem satte jag upp det som ett resmål jag absolut ville hinna med att besöka den här sommaren. Det såg sååååå mysigt ut!

Dagarna har gått och vi har svettats och slitit med vår renovering så jag trodde jag skulle bli en surdeg hela jag, men så tog vi en paus förra veckan, packade bilen och styrde mot Orsa i Dalarna där nämnda lanthandel ligger.
Åh vad jag såg fram emot den resan!!!
Det regnade på vägen genom Dalarna, men lagom tills vi svängde in på parkeringen i Hansjö slutade dropparna falla och solen började lysa från klarblå himmel.
Är såååå glad för det eftersom det här stället bjuder på njutning både ute och inne och det hade nog inte varit samma sak att gå där under ett paraply medan allt dränktes i vatten (även om regnet så väl behövdes).
Det har väl inte undgått någon som följt mig här på bloggen att jag formligen ÄLSKAR gamla bruksföremål och här fick jag mitt lystmäte! :-)
Sakerna var inte bara staplade uppepå varandra, eller belamrade på bord, utan smak och fantasifullt arrangerade inne i uthus eller mot väggarna.
Vi har ju själva en gammal Dalagård med massor av såna här gamla saker och hela mitt inre fylldes av energi bara av att gå där och titta!
Man kan tycka att det här stället ligger "mitt ute i ingenstans", men oj vad folk det kom under tiden vi gick och tittade utomhus så det verkar som om ägarna hittat ett vinnande koncept!.....och jag kan säga att jag blev helt överväldigad när jag klev in i den före detta lanthandeln.....
.......alltså, att säga att det var saker från golv till tak är ingen överdrift!
Jag tvärstannade på tröskeln och visste inte åt vilket håll jag skulle gå först :-)
Här blandades det friskt med både gammalt och nytt och allt var fortfarande så smakfullt framdukat att man ville ta en hel interiördel med sig hem!
Nu nöjde jag mig mest med att gå varv på varv i alla rum och bara titta, njuta och bli inspirerad.
Mobiliserade allt sunt förnuft jag kunde uppbringa och handlade bara en vacker plansch med en pionblomma och ett liiiiiten fjäril i plåt.
Det var otroligt svårt att slita sig härifrån, men till sist kände jag ändå att jag tankat hjärta och hjärna fullt av intryck så vi kunde fara vidare till Lerdal utanför Rättvik. 
Där väntade makens syster med fika vid sitt sommarboende högt uppe på höjden med utsikt över Siljan.
En helt underbar dag med extra mycket av allt!!!

Ha en härlig helg!
Kram
Birgitta



tisdag 7 augusti 2018

Pumpa

Jag tänkte berätta för er om vår resa till Dalarna.....men måste bara sticka emellan med några bilder på de monster vi har i vår odlingsdel!
Har ni odlat pumpa någon gång?
Då vet ni att pumpa plantor växer så det knakar och de skickar iväg starka trådar som greppar tag i allt som kommer i dess väg....nästan så man kliver försiktigt över dem för att inte själv bli insnärjd i de där tentaklerna.....och de har ENORMA blad.....som paraplyer.....minst!
I våras tackade jag ja till några söta små pumpa plantor från vänner, grävde ner dem i kanten av en stor odlingslåda och där höll de sig snällt ett tag.....men så formligen exploderade de och började ringla sig iväg över både märgärtor, blomsterböna, blåklint och vinbärsbuskar.
Jag fick leda ut dem utanför odlingslådan och har nu varit tvungen att toppa dem för att de inte ska fortsätta ut på gräsmattan!
Varje dag får jag rycka bort de starka trådarna som hotar att strypa både blåklint och märgärt plantorna som står bredvid.....och lyfter man på bladen kan man hitta pumpor i alla möjliga olika former och färger....allt ifrån de där spräckliga på första bilden till ljust, ljust gröna alldeles knottriga päronformade saker.
Där växer nu också "halloween pumpor".
Än så länge är de ganska små och beskedliga, men de växer fort!
Tror att jag hoppar de där söta små pumpa plantorna till nästa år för de är inte så små och söta någon längre tid och vi har inte riktigt plats för sån här enorm växtglädje.
Visst är det roligt att se när grödor trivs och växer.....men JAG trivs bäst när saker och ting är så där lite lagom.....och det här är lite för mycket :-)

Ha en fin dag!
Kram
Birgitta

lördag 4 augusti 2018

Snart färdigt!

Nu går det seeeeegt med vår fasadrenovering.
Både maken och jag är less på att såga, måla och banka upp brädor på ytterväggarna på vårt hus.....men nu är vi på sluttampen och kan börja tänka "det här är sista gången....." :-)
Vi håller till på husets baksida som är mot norr så ett plus är att vi slipper solen som fortfarande kan gassa från klarblå himmel även om det känns att det nu är lite friskare i luften än tidigare.
Vi har konstaterat att det har kommit EN regnskur på varje sida av huset vi har jobbat på från mitten av maj till början av juli, men den här sidan har fått en liten skur då och då när molnen hopat sig och åskan mullrat.
Nu gör inte det ett endaste dugg för all panel är uppsatt och vi håller på med de sista läkten och eftersom vi fått hjälp med vattningen av grödorna från vädergudarna har vi också unnat oss att åka iväg och uppleva något annat än falurödfärg, målarpensel, kap och spikpistol.
I veckan har vi varit en sväng till Dalarna vilket jag ska berätta om nästa gång.....och nästa vecka väntar några härliga dagar i Värmland. 
Vi behöver verkligen lite äventyr efter den här sommarens slit!!!
Ändå känns det så bra att vi snart har det här jobbet bakom oss!
Vi som från början sa att vi var glada om vi kunde få två sidor klara den här sommaren är snart klara med HELA huset.
Vårt hus har fått nya fina kläder och ser nu ut som det säkert såg ut då det var nybyggt för snart 100 år sedan. Samma stil på panelen och målad med slamfärg i falurött precis som då.
Måste säga att det känns väldigt bra :-)

Kram
Birgitta

lördag 28 juli 2018

Julita gård

Igår gjorde vi en riktig minnesresa till Julita gård utanför Katrineholm i Södermanland tillsammans med våra barn, min mamma och hennes make.
I den lilla museikyrkan på den gamla delen av gården gifte maken och jag oss för 33 år sedan....och nu tänkte jag ta med er också dit så ni får se hur vackert det är där.....och så kan jag ju berätta lite om vår bröllopsdag :-)

Tror vi börjar här där vi lätt stressade hastade in genom den där öppningen som leder in till en öppen innergård där den lilla kyrkan bildar en del i en fyrkant av byggnader som sitter ihop.
Vi var lite stressade då, den där dagen för 33 år sedan, eftersom vi valde, det som vi trodde, en genväg från fotograferingen i Katrineholm till Julita, men så fastnade vi vid en järnvägsövergång där bommarna var nere och inget tåg kom förrän det gått mååååånga lååååånga minuter.
Om jag inte minns helt fel sladdade vi in bara några minuter innan vigseln skulle börja och vaktmästaren, som väntade på oss, började undra om vi hade tänkt skippa vårt bröllop :-D
Den inhyrda kantorn väntade på att få börja spela och gästerna undrade nog vart vi höll hus.....men nu så är vi på plats!
In genom den lilla låga dörren.....
En snabb tillrättning av klänning, slipsknut och anletsdrag i det pyttelilla utrymmet precis innanför dörren. Kolla att brudbuketten hölls rätt och att ringen låg i makens ficka å så några djupa andetag.....
Tamtadada, tamtadada, tamtadadada ta tamtadadaaaaa.......
Nu var det ju väldigt tomt och tyst här i kyrkan igår mot vad det var då, på vår bröllopsdag, men ändå.....det är precis lika pyttelitet och vackert som då!
Där framme vid altaret väntade makens far för det var han som vigde oss.
Han var pastor inom missionsförbundet i Värmland, därför valde vi den här platsen eftersom man kan hyra den lilla kyrkan och anlita vilken vigselförrättare man vill.....och så är jag uppvuxen i Katrineholm så det här är liksom min hembygd.
Det var verkligen en gåva att få ha min blivande svärfar, och makens far, som vigselförrättare. Bara det är ju ett fint minne i sig!
Jag njöt av varje minut under den där vigseln. Sög i mig varje ord  och varje intryck och minns känslan av den där bubblande lyckan av att ha maken vid min sida och den lilla kyrkan fylld av nära och kära. Det fanns inte tillstymmelse till nervositet, bara glädje <3
.....och här kom vi då ut igen genom den lilla dörren.....till den här fantastiskt vackra innergården där vildvinet klättrar och bildar en helt underbar grönska!
Eftersom kyrkan sitter ihop med det som är ett öppet museum låser man kyrkan under vigsel så inga objudna gäster ska slinka in. Tyvärr blev också ett par av våra vänner utlåsta eftersom de kom liiiite senare till vigseln än vi och då hade vaktmästaren redan låst. De satt på en stenbänk på den här innergården och väntade med vackra rosor och presenter när vi kom ut genom dörren. 
Lite snopet.....men så var det :-)
Bröllopsmiddag och fest hade vi i det intill liggande wärdshuset.....väldigt praktiskt!
Nu är inte det här en bild från nämnda Wärdshus utan en interiörbild från själva huset som har den lilla tillhörande kyrkan....men i wärdshuset var det minst lika fint dukat med manglade linnedukar, lysande kandelabrar och vackert porslin.
Vi åt supergod lunch där igår, men det var ju inte riktigt detsamma som på vår bröllopsmiddag med dukning och så, men maten var precis lika god nu som då!
Efter rundvandring i det vackra museet med omgivande gamla hus som i ett litet skansen område dukade vi upp jordgubbstårta och kaffe i parken alldeles invid sjön.
Vi firade vår fina dag tillsammans, vi firade att yngsta sonen nu börjar sin semester efter en slitsam arbetsperiod och äldsta sonen fyller 31 år om en vecka, men då är han i Kroatien så vi passade på att göra många flugor på smällen och fira allt på en gång igår :-D

Julita gård har sååååå mycket mer att erbjuda än bara den här lilla delen, men det här var vad vi hann med (och orkade i 33 gradig värme!) igår. Kanske vi kan samla vår familj igen någon sommar framöver och åka hit för att se också den stora herrgården för där har jag faktiskt aldrig varit.

Ha en fin lördag!
Kram
Birgitta

tisdag 24 juli 2018

Kai Stuart Beck

När jag fått nog av solgasset utomhus håller jag på och röjer inomhus.
Vi flyttade från ett hus på 200 kvm till ett som är 84 kvm och vi har ägnat de här senaste 5 åren åt en totalrenovering vi nu börjar se slutet på......därför inser jag att alla saker jag sparat på för att de "kanske" kan få plats någonstans inte kommer att få plats hur gärna jag än skulle vilja det.
Så......det är dags att börja rensa för jag flyttar bara saker från rum som är färdiga till rum som ännu inte är det och de där sistnämnda är nu bara två så jag MÅSTE göra mig av med saker!
När jag röjer i skåp och lådor hittar jag sånt jag i och för sig visste att vi hade, men inte riktigt tänkt på att vi har.....som en hel samling av charmiga figurer av Kai Stuart Beck.
Kanske har ni hört talas om den här mannen från Värmland som skapar väldigt egna figurer som kännetecknas av sina stoooora ögon :-)
Makens syster bor i Arvika och hon har en förkärlek för Kai Stuart Beck och genom åren har både vi och våra två söner begåvats med en varsin samling av hans figurer. 
När sönerna flyttade lämnade de sina samlingar till oss och nu när jag hittade asken där de låg insåg jag att jag glömt bort att vi har så många.....och att de är så himla speciella!

Några av dem hittade sin plats i vår nyrenoverade övre hall och jag kan ju inte låta bli att dra på smilbanden när jag ser dem sitta där bredvid varandra på den svarta gamla "morfarsbyrån"
Kungen av grodor med sin gyllene krona.....och hans mindre kompis som inte riktigt växte till samma status under Kai Stuart Becks skapande fingrar.
Qoooack....qooack :-)

Solig sommarkram
Birgitta

måndag 16 juli 2018

Do it yourself

Vi köpte ju en stor kristallkrona till vår renoverade övre hall och jag tyckte då det skulle vara snyggt att fortsätta med kristallampstema in i gästrummet som man ser in i då man kommer uppför trappan.
Nu finns det ju otroligt många fina kronor och lampor med prismor av skiftande kvalitet att köpa, men jag fick för mig att jag skulle tillverka något eget.
Så det gjorde jag :-)

Det fanns redan ett litet lager med kristaller från slaktade fönsterlampor här hemma. Jag brukar köpa såna när jag hittar billiga på loppis......dras liksom till sånt som glittrar och glimmar :-)
På loppis hittade jag också en billig plafond som hade potential till att bli något nytt
Stommen var guldfärgad lättmetall och det kan ju vara snyggt, men det var inte riktigt så jag hade tänkt mig min lampa så glaset togs bort och innandömet täcktes med plast
Stommen sprayades med mörkt silvergrå bättringsfärg från Biltema (på bilden är färgen helt missvisande, den är i verkligheten mycket mörkare!)
Maken hjälpte mig att borra små hål i stommen och så satte jag mig och knåpade ihop en lång girlang av kristaller av olika slag 
.......och nu sitter lampan på plats!
Jag är nöjd!
Den blev precis som jag tänkte mig och kostade bara några hundralappar + lite skapartid.

Kram till er i sommarvärmen!
Birgitta