Flera byggnader

Lite mer Dalagård :-)

Ser ni vad det är på bilden? Inte så lätt att gissa kanske.

Det är innandömet på en gammal radio.....där det fanns ett fågelbo fullt med små fläckiga ägg när min mamma och jag tänkte tömma ett uthus som inte var någonting alls att rädda 

Vi fick vänta med den där tömningen tills fågelboet var tomt :-)

Liksom på nästan alla byggnader på vår gård var taket dåligt också på det här uthuset. Så dåligt att stocken som höll upp taket hade gått tvärt av trots att någon försökt skydda den med nya taknocksplåtar.

Det var riktigt läskigt att gå in där för väggarna trycktes utåt då taket säckade ihop

.....men vi fick ut det som var värt att spara och bar över det till ladugården.

Där går jag :-)

Sen monterade vi bort dörrarna och drog ner takpannorna för att minska på tyngden, och så fick det stå tills vi ett år tog bort de finaste plankorna ur väggarna, satte en bogserlina i en gavel, fäste den i makens Nissan Navara och drog omkull byggnaden.

Vi visste att traktens barn ibland höll till på vår gård när vi inte var där. Det var säkert spännande att kika in i de gamla byggnaderna och vi ville definitivt inte att någon skulle få det där hängande taket över sig!

Numera är det bara en hög av "plocke pinn" som håller på att växa över av sly, mossa och ogräs.

Lite snett nedanför det där uthuset finns snickeridelen jag visat förut, men så här såg det ut när dörrar och fönster fortfarande satt på plats.

Ovanför pardörrarna satt ett långsmalt spröjsat fönster, ett överljus tror jag det heter.

Det hade vi monterat bort när den här bilden togs, tillsammans med det inre paret dubbeldörrar, och använt på det nya uthuset vi byggde på den nedre delen av gården.

Ni ser hur snett huset är och dörrarna skulle ha fastnat, för att till slut gå sönder, om vi inte tagit bort dem.

Det är de där dörrarna som nu finns i vårt sovrum som sänggavel och walk in closet dörrar. Jag skurade dem med en stålullsboll och efter en omgång med linolja blev de så fina!

Jag skulle ju ha velat bygga upp det där snickeriet igen, men vid det här laget tror jag ni förstår hur mycket jobb det skulle ha krävt......bara att röja skulle ha tagit sina timmar för det var inte bara maskiner och verktyg i prydlig ordning som fanns där inne! 

Här har jag metodiskt börjat sortera "att spara" och "skräp" från den ena änden till den andra och de där gröna stolarna och skåpluckorna fanns i köket på huset vi renoverar.

Skåpluckor, möbler och ALLA foder och lister var i samma knallgröna färg tillsammans med väggar klädda i ljusgrön målad masonit. Ni kan ju tänka er så vackert..... :-)

Den här väggborren monterade vi ner för jag hade en idé om att sätta upp den i den inredningsbutik jag hade under åren 2012-2015, men den var sååååå tung! Jag orkade inte lyfta den på egen hand och tvivlade på att väggen skulle hålla där jag tänkt ha den i butiken så den fick åka tillbaka till gården och ligger nu i nya uthuset.

Skulle vilja sätta upp den någonstans för jag tycker verkligen den är jätteläcker!

Nu värker det lite i hjärtat. Tänk om byggnaden hade kunnat räddas och fått berätta historian om hur gårdens snickarmästare Björk Anders Pehrsson, alltså Huldas pappa och Arturs morfar, hade det på sin arbetsplats då i slutet av 1800 talet. 

Mitt upp i all bråte och smuts i den här snickeribyggnaden hittade jag en orderbok daterad 1866 med hans namn på. Tänk att den fortfarande fanns kvar där!

Verkligen ett stycke historia!

Det finns två byggnader kvar att visa från den övre delen av gården.......det lilla rökeriet och smedjan, men jag sparar dem till nästa inlägg.

Hoppas ni fortfarande vill följa med!

Ha nu en fin lördagskväll!

Kram

Birgitta