Sista bilderna

 Så, nu ska jag "knyta ihop säcken" från vår Dalagård med de sista bilderna.

Vi flyttar ner från den övre delen till den nedre

Det här uthuset ligger precis där vi kör upp på gården, med huset på vänster sida och uthuset till höger.

Här hade Artur sitt utedass, vedbod och längst bort en verkstad där han reparerade cyklar.

Marken bakom och på hitsidan av uthuset var fullt av gamla cykelramar och annat plåtskrot. Det bara krasade under mossan när man gick där!

Precis som med allt annat så har inte heller den här byggnaden tagits om hand så hela ena gaveln står direkt i marken utan någon bottenstock, den har ruttnat bort för länge sedan.

Vi har bommat den här byggnaden för den här bilden är tagen för 11-12 år sedan och uthuset är ju inte i bättre skick nu om man säger så. 

Vi byggde ett nytt uthus istället.....det skymtar där bakom den gamla 

Här satte vi de gamla dubbeldörrarna från snickeridelen och den andra dörren, som går till det nya dasset,  var det tänkt att jag skulle renovera med spröjsat fönster och spegelramar, men vid ett inbrott på gården bröts kanten sönder och det går inte att laga så vi måste byta den. Ett steg fram och ett tillbaka :-(

Någon gång under Arturs uppväxt fick gården el.

Han skriver i sin dagbok att hans morbror Arvid var på "belysningsmöte" då 1921, men hur länge det sedan dröjde innan gården fick el vet vi inte. 

I huset fanns ett jättegammalt kylskåp och en kokplatta, men innan dess användes jordkällaren för förvaring av mat och vedspisen för uppvärmning och matlagning. 

Jordkällaren har en del synlig och en del bakom som ligger under jord. På bilden har jag nyss målat med falurödfärg och såg vita knutar och foder framför mig, ett tegeltak, och en zinkbalja med blommor utanför. Dit har jag inte kommit......än :-)

Så, det var det. Nu är vi tillbaka till huset.

Det här var gårdens alla ursprungliga 8 byggnader, plus det nya uthuset som vi byggde 2008. Ungefär så såg det ut 2006 då vi tog över gården. Roligt att ni ville följa med :-)

Anledningen till att jag är så angelägen om att föra historian om den här gården vidare är att den gren av familjen Jansson/Björk som bodde här försvann med Artur.

Arturs mormor och morfar, som bodde på den övre delen av gården, fick 6 barn, men bara 3 av dem uppnådde vuxen ålder.....Arturs mamma Hulda och hennes två bröder Albert och Arvid.

Albert och Arvid gifte sig aldrig och fick inga barn, men Hulda och hennes Gustaf fick 8 barn och de bosatte sig ju på den här nedre delen av gården.

Artur kom som nr 6, var född 1910 och dog 1996. Han hade en yngre syster som fortfarande levde när han dog, men hon hade en utvecklingsstörning och bodde på särskilt boende. Det var aldrig aktuellt att hon skulle ha kunnat ta över gården. Hon dog 91 år gammal 2005.

Vi har bara hört talas om 4 av barnen och vet att ett av de andra dog som 23 åring, men vad jag förstår fick ingen av Huldas barn egna familjer så när Artur dog såldes gården som ett dödsbo med alla saker kvar.

Lite sorgligt är det och det är därför vi så gärna vill berätta. 

Vi hoppas att nästa ägare (när det blir dags för det) ska vara lika intresserade och fortsätta föra historian vidare. För mig känns det viktigt och visst ger det väl gården en annan betydelse, en själ?! Att det liksom inte bara är "byggnader" utan också byggnader som har något att berätta.

Ha nu en härligt fin oktoberhelg!

KRAM

Birgitta