onsdag 27 april 2022

Den läkande grönskan

 

Maken är jägare och fiskare och ofta ute i skog och mark. Varje gång jag följer med honom tänker jag på hur rogivande det är att strosa runt bland mossa och granar. Det är som balsam för själen.

En dag under påskhelgen tog vi med oss sönerna, hundarna och mat att grilla och åkte till de jaktmarker maken brukar disponera under jaktsäsong.

Han och sönerna lånade lerduvekastare och tränade på att skjuta lerduvor. För den som inte vet vad en lerduva är kan jag berätta att det är som ett krukfat av komposterbar lera som är neonfärgat orange på ena sidan och svart på den andra. Man lägger den i en kastarm som skickar iväg den upp i luften och så ska man försöka skjuta sönder den. 
Jag har inte provat, men det verkar inte helt lätt att träffa. 

Medan grabbarna sköt lerduvor tog jag med mig hundarna på en långpromenad och andades frisk luft i mängd. Det passar mig bättre :-)

Det här var bra också för Rambo som behöver skott tränas. Ett gevär smäller högt, men han var inte ett dugg bekymrad över det. Kanske har han hjälp av Rocky som mest blir exalterad av smällarna. Det betyder ju jakt för honom även om det inte var någon jakt i den bemärkelsen just den här gången.

Tänk att vår lilla skrutt ska börja axla Rockys mantel i oktober. Rockys rygg håller inte längre för att springa upp och ner för stock och sten efter rådjur. Det var därför maken ville ha en valp för att överlappa mellan gammal tax och ung tax. 

Maken tränar redan med att lägga viltspår med rådjursklövar och Rambo lägger ivrigt nosen i backen och hittar dem varje gång. 
Om en knapp vecka blir han 9 månader. Ingen liten valp längre, men en väldigt älskad liten hund!

Ha en härligt fin onsdag! 
Jag ska träna musklerna med att langa taktegel :-)

Kram
Birgitta 





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar