torsdag 31 mars 2016

Symaskin

Äldsta sonen ringde och frågade om min symaskin fungerar. Han behövde lite syhjälp.
"Jajamän" svarade jag.
När han sen kom ilandes med ett par byxor som behövde lite modifiering bad jag honom hämta symaskinen från gästrummet.
Han stegade uppför trappan och hojtade "Är det den här Huskvarnan?" 
"Ja" svarade jag......sen tänkte jag till och hojtade tillbaka "Nä, inte den gamla! Den går inte att sy på. Du får ta den nya, den vita, som står på golvet".
Såg framför mig hur han annars skulle ha kommit nerkånkandes med den här i famnen.
Den står som kuriosa på det gamla skrivbordet i gästrummet bara för att jag tycker den är så vacker :-)

När jag hade min inredningsbutik köpte jag upp billiga symaskiner med gjutjärnsstativ, tog bort överdelen med symaskinen, tillverkade ny överdel av gamla brädor och sålde dem som bord. 
De flesta bortplockade symaskinerna var inget att spara, men den här var så vackert guldbemålad så jag hade inte hjärta att skrota den!
Maken sågade till symaskinens originalträskiva så den blev lite mindre och gjorde en sarg under av en gammal krönlist från vår Dalagård. Listen målade jag svart och nu kan man tro att den alltid har sett ut så här. 
Den går ju inte att sy på, men är en vacker inredningsdetalj som får pryda skrivbordet.
När jag ska sy använder jag en mycket nyare Huskvarna maskin, men den stoppar jag snabbt undan när jag är klar för den har då inte en enda detalj som är vacker att se på även om den är väldigt praktisk.

I morgon är det april.....1:a april.
Då får man luras.....om man vill :-)

Kram
Birgitta

6 kommentarer:

  1. Vilken vacker symaskin du sparat! Min mormor hade en liknande, men tyvärr finns den inte kvar. Jag frågade efter den så sent som i höstas och fick en förvånad blick av min mor! Vad skulle jag ha den till? Göra ett bord så klart, sa jag, men det var för sent.
    Här står en modern Husqvarna framme och väntar på att jag ska sy upp mannens golfbyxor, men
    när jag är klar åker den in i klädkammaren igen! Nog var saker och ting vackrare förr!
    Önskar dig en fin fortsättning på helgen!
    kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har genom åren haft så många kunder i min butik som såg de där symaskinsborden och besviket sa att de haft en sån symaskin med gjutjärnsunderrede som de kastat för att de aldrig haft en tanke på att de kan göras om!
      Jag har bara arbetat om de maskiner som hade symaskinen placerad uppepå med huv så man egentligen inte kunde använda dem till något annat än prydnad om man inte ville sy på dem. Jag har själv en originalmaskin där symaskinen tippas runt och "försvinner" och den tycker jag är synd att göra om för den fungerar ju som bord ändå.
      Om du håller utkik kan du säkert hitta ett underrede att göra om på loppis eller blocket, men det är klart att det hade varit roligare att ha haft kvar något som din mormor en gång suttit och sytt på, men kastat är ju kastat och det går ju tyvärr inte att göra ogjort.
      Ha en fin söndag!
      Kram
      Birgitta

      Radera
  2. Jag har en liknande gammal symaskin med guld-krusiduller på i källaren, men den har inget bord till, så den står inget bra, men jag tänkte också att vi skulle fixa något sedan så att man kan ha den som dekoration bara :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, de sticker ju ut lite på undersidan de där symaskinerna så de står inte bra utan någon slags upphöjning. Det var därför maken tillverkade den underdel jag har. Sen är det ju lättare om den del av originalskivan finns kvar där maskinen står eftersom hålet ju är anpassat efter maskinen, men det går ju att såga till en ny bit skiva också.
      Såg i ett inredningsmagasin för många år sedan ett reportage där husets ägare hade placerat flera vackra gamla symaskiner på några tjocka takstolsstockar.....det var därifrån jag fick idén att spara en maskin bara som prydnad :-)
      Kram
      Birgitta

      Radera
  3. Har själv ett sådant bord, tycker det är så vackert även om det stått ute i regn och rusk.
    Jag hade turen att få en hel släpkärra med "skräp" av en ung grabb som rensat i sitt uthus.
    Där frossade jag i både gamla trälådor med text, symaskin med gjutjärnsunderrede, månbord,
    slåstolar, porslinsbrickor mm mm. Som ett barn på julafton! Jag blev glad men han blev nog ännu gladare som slapp att åka till tippen:)
    Skorpan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mina mungipor åker upp till ett leende bara av att läsa om allt fint du fick :-)
      Tänker på alla mina egna förtjusta rop över sånt jag fått av någon som tänkt kasta det eller då jag själv har fyndat saker på vår Dalagård som fått mitt hjärta att klappa lite extra trots att andra kanske har sett det enbart som gammalt skrot :-)
      Ett bord av ett symaskinsunderrede står på vår veranda tillsammans med vita klappstolar av trä. Det underredet skulle kastas, men räddades i sista stund av min mammas make från deras grannars släpkärra som var på väg till tippen. Så glad är jag över att han frågade om han fick ta det till mig!
      Kram till dig Skorpan.
      Birgitta

      Radera