torsdag 3 mars 2016

Värde

Ute är det alldeles vitt av snö och jag sitter och väntar på en representant för ett takläggningsföretag som ska ge oss en offert på vad det kan tänkas kosta att lägga om taket på vårt hus.
Jag befarar det värsta.....att det kommer att gräva ett stort hål i vår renoveringsbudget, men det måste göras så vi får helt enkelt ta det.
Meeeen.....det var ju inte det jag tänkte skriva om nu. Det här inlägget ska handla om VÄRDE.
När jag under många, långa, ensamma timmar hade manglat igenom det där med självrespekt och till slut fått det att landa i en plan i hur jag skulle bli bättre på att respektera mig själv började nästa ord "spöka" - VÄRDE.

Vad är det att vara värd något? Har ni funderat på det?
Har du funderat på hur du ser på ditt eget värde?
För många år sedan skulle jag beskriva det mänskliga värdet i ord och jag gick in i mig själv och försökte hitta de rätta orden för att beskriva ett värde.
Än idag minns jag hur svårt jag tyckte det var!
Varför?
Enkelt - mitt eget inre värde var lika med noll!
Det var ju inte så att mitt värde verkligen VAR lika med noll, men det KÄNDES som om det var det.
Min uppväxttid hade satt djupa spår.
Efter att i över 10 år nästan dagligen ha fått höra hur värdelös och oduglig jag var började jag till slut tro att det var så.
Inom mig bildades en känsla av att man måste vara andra människor till lags för att ha ett värde, för att ha en tillhörighet och jag började leva efter det.
Var det ett bra sätt?
Nej, det var det inte!
Värde är heller inget man kan FÅ av andra människor. Det är något man måste bygga inifrån sig själv.
Det spelar ingen roll hur mycket komplimanger och lovord man får av andra om man inte ser sig värd dem. Man tror inte att det som sägs är sant eftersom det inte är så man ser på sig själv.
Värde är något man GER sig själv genom självrespekt, acceptans, tillit, förståelse, förlåtelse. Allt hänger ihop, men givetvis kan vi hjälpa varandra till att få ett bra värde, likväl som vi också kan bidra till att stjälpa det!
DÄR har vi ett ansvar, både gentemot oss själva och gentemot andra!
Nu när jag ser hela sammanhanget av hur erfarenheter, tankar, känslor och beteende följer varandra känner jag mig redo för framtiden.
Jag ser det som att vi alla har samma grund i att behöva känna vårt eget positiva värde och i att agera utifrån en bra självrespekt, just för att det där värdet och den där självrespekten är grunden till att kunna må bra!
Sen har vi olika anledningar, olika erfarenheter, som har gjort att vårt värde och självrespekt har satts åt sidan. Det är den biten jag så gärna vill jobba med för det är så intressant att få ta del av andra människors historia!
Jag behövde verkligen insikten om de där två ordens betydelse för att min egen grund skulle kännas hel. Det känns som om jag nu kan vila tryggt i det och skulle jag falla tillbaka i gamla mönster kommer jag att påminnas om min läxa hela tiden för det är i mötet med andra människor som vårt eget inre speglas. Vi kan lära oss av varandra. Vi behöver varandra!

Önskar er alla en underbart vacker dag <3
Kram
Birgitta

5 kommentarer:

  1. Dina inlägg och tankar berör mig djupt! Du skriver så bra och klokt! Ibland är det som du sätter ord på de tankar jag själv går omkring med! Det där med värde är svårt… mycket svårt…
    Hoppas du har en riktigt fin söndag.
    Kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte unik i mina tankar, känslor och upplevelser även om min historia är unik, precis som din är! Jag har varit så vilsen i mig själv, så tilltufsad, sårad och rädd ända tills jag hittade vägen till att ta itu med att rensa i min mentala ryggsäck. Ju lättare det kändes att bära den där ryggsäcken desto lättare har också livet blivit, men det har varit en lång resa med många jobbiga delar där jag omsorgsfullt lyft ut allt ur den där ryggsäcken för att aldrig lägga tillbaka det mer.
      Just det vill jag så gärna dela med mig av, mina erfarenheter framåt, och jag är såååå glad för din kommentar! Glad att du kan hitta något av värde i det jag skrivit precis som jag hittar värde i det du skriver!
      Varm kram till dig <3
      Birgitta

      Radera
  2. Två bra och tänkvärda inlägg! Det märks att du gått livets hårda skola och sedan klokt tänkt igenom det hela, och tagit lärdom. Värde och självrespekt är otroligt viktigt, och att vi inte blandar ihop det med annat. Tänk jag tror du skulle bli en väldigt bra terapeuft! Har du aldrig funderat i de banorna?
    I morse tänkte jag på dig när jag såg och hörde Eleine Eksvärd i nyhetsmorgon. Det var så starkt och viktigt inslag, hon grät och så gjorde även jag. Hon är liksom du en mycket klok människa!

    Varm kram till dig fina!
    /Cia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh fina Cia.....vilka värmande ord....TACK!
      Ja, jag har lärt mig en del på min livsväg som jag gärna skulle vilja dela med mig av och för kanske 10 år sedan funderade jag på att läsa till psykolog, men 5 års högskolestudier avskräckte. Jag var också osäker på om det verkligen skulle ha varit rätt utbildning för mig eftersom jag har en mer österländsk syn på människan än västerländsk. Därför utbildade jag mig istället inom Reiki där healing ingår och så kompletterade jag det med Ansvarsterapi som är en alternativ behandlingsform där man binder ihop dåtid, nutid och framtid genom både alternativa metoder och kognitiva metoder. Till det summerar jag mina egna erfarenheter så jag har en ganska bred grund att stå på som alternativterapeut och tanken är att fortsätta på den banan så fort jag får allt att hamna på plats. Fram tills dess tränar jag på alla som är villiga att ställa upp som försökskaniner :-)
      Varma kramar till dig!
      Birgitta

      Radera
  3. Jag visste det! Eller hade hoppats på att du har med människor att göra. Ja då har du en bred grund att fortsätta på, och det är många som behöver vägledning för att komma till rätta i sina liv. Ansvarsterapi låter mycket intressant!
    Inom skolans värd finns ett oändligt behov men allt för få psykologer, så väntetiden är lång.
    Jag brukar ringa min dotter som är psykolog, för att få lite vägledning vad jag som mentor
    kan och får göra för mina elever.
    Helst skulle jag vilja att hon flyttar hem till Sverige, det finns hur mycket jobb som helst!

    Skickar ännu en varm kram till dig!
    /Cia

    SvaraRadera