Ett steg till

 Vi har tillbringat helgen på vår Dalagård. 

Åkte tidigt lördag morgon för att klippa gräs, köra röjsåg, plocka blommor,  pynta och pyssla inför första visningen som var kl 13. Då ville inte mäklaren ha oss på gården så vi åkte till Bysjön och åt lunch vid badplatsen.

Det var ganska molnigt undet förmiddagen, men precis till kl 13 strålade solen. Det var min största oro inför visningen att det skulle regna, blåsa och vara kallt. Då är inte gården riktigt lika charmig som när solen skiner och ljumma vindar susar i björkarna :-)

Förra gången vi var till gården hörde vi göken som måste ha suttit i ett träd alldeles i närheten för att ihärdigt träna på sitt ko-ko......ko-ko. 

Det var en "östergök" och enligt vad jag har hört så är östergök "tröstergök" och jag kände direkt att ja, det kommer att ordna sig med allt. Det säger den där tröstergöken :-)

Nu när jag i lördags hade varit vid vägkanten och plockat lupiner och hundkex för att skapa hemtrevnad i huset samtidigt som jag oroligt såg mörka regnmoln närma sig på himlen hördes göken igen, men den här gången från väster. 

För mig är "västergök" en "bästergök" så jag sa till maken att bästergöken säger att det kommer att bli fint väder till visningen.....och det blev det :-)

Egentligen var det från början bara en planerad visning på söndagen, men det var så många anmälda till den visningen så mäklaren fick lägga till en dag....eller egentligen två dagar för det är visning igen i morgon för några som inte kunde komma i helgen.

Det har varit ett iordningställande och släpande av saker ut och in till vårt hus och uthus där i Dalarna. Maken röjde en gång hela vägen till den övre tomtgränsen där man kan skymta Bysjön och går förbi resterna av den gamla mangårdsbyggnaden, ladugården och den heltimrade lilla smedjan. 

Då får man ett lite större perspektiv på de 1,3 hektar mark som hör till gården för annars ser man egentligen bara huset, det nya uthuset, det gamla uthuset och matkällaren på den nedre delen där man befinner sig mest.

Mäklaren tyckte det kändes positivt efter helgens visningar. Nu inväntar vi visningen i morgon och sen får vi se om det kommer in något, eller några, bud. 

Ber den där bästergöken att fortsätta med sitt ko-ko:ande och håller tummarna för att det just nu finns någon, eller några, som väldigt gärna vill se sin framtid där i Västansjö! :-)

Kramar

Birgitta