Att ha ett syfte

 Ute virvlar snöflingorna omkring och bygger sakta ett tunt vitt lager på marken medan jag har gjort lite "backjobb" med att flytta och fylla på med hyskor och hakar i min 1880-tals inspirerade dräktjacka. Sydde också in spetsbandet som ska vara runt halsen eftersom det var lite för långt.....och nu känner jag mig heeeelt klar med det projektet :-)

Samtidigt tänker jag på att så många har frågat vad syftet varit med det här 1880-tals projektet.....varför jag gör det och vad jag ska ha klänningen till.

Varje gång jag fått frågan har jag känt mig lite ställd och inte riktigt vetat vad jag ska svara. Måste allting ha ett syfte? Måste allting man gör på något sätt vara till någon nytta?

I januari la bloggen "Miranda Marängs Vita Hem" ut två inlägg med 1800-tals tema. Ett från ett nyöppnat café i Stockholm med 1800-tals prägel, och ett från där medlemmar ur "Svenska 1800-tals sällskapet" åkte skridskor i Kungsträdgården i tidstypiska kläder. 

Direkt kände jag att jag gärna skulle ha gått in på det där mysiga 1800-tals caféet i långa kjolar och hatt på huvudet.....och också gärna ha åkt skridskor med muff på händerna och svängande kjolar i piruetter på isen!

Det var då jag tänkte att jag skulle sy mig en egen klänning, bara som ett experiment, se om jag kunde få ihop något värt att använda.

Allt material köpte jag billigt på hjälporganisationernas second hand.....sen blev det ju inte riktigt så billigt i slutänden eftersom jag köpte en helt ny vacker torsolette och en provdocka....men materialet till själva klänningen kostade inte många hundralappar :-)

Modet var föränderligt under 1800-talet, precis som det är nu, så jag satt mååååånga timmar på olika forum och tänkte efter vilken typ av klänning jag ville sy.

i mitten av 1800-talet var det vida krinoliner som gällde. På 1880-talet kom istället turnyren som bara lyfte kjolen baktill och på 1890-talet försvann turnyren till förmån för mer figurnära kjolar. Samtidigt ändrades också överdelarna från rakare snitt på 1880-talet till enorma puffärmar på 1890-talet. 

Nu valde jag att ha 1880-talet som inspiration eftersom jag lockades av att få bära en kjol med turnyr.....

Ända sedan jag var ung har jag älskat historia, älskat auktioner med gamla saker, älskat slott och herrgårdar....och började också lära mig dansa danser från 1700-1800-talet när jag var 22 år. Så intresset för svunna århundraden är inget nytt för mig :-)

Så.....visst....det fanns en tanke med att jag började experimentera med materialet jag samlade på mig, men mest tänker jag att jag gjort det här för att det är roligt! Det behöver inte ha ett syfte. Jag behöver inte känna att jag "ska ha klänningen till något".....att jag ska bära den vid något speciellt tillfälle, eller av en speciell anledning.

Jag har lärt mig så otroligt mycket! Framför allt har jag lärt mig att jag har tålamod, om jag ger mig den på att jag ska ha det :-) Har så ofta gjort misstaget att ha bråttom, inte tänka till ordentligt innan jag börjar och så blir det fel och jag hatar verkligen att göra om! Då har svordomarna haglat, dörrarna hotat att hoppa av gångjärnen (när jag smällt igen dem i ren frustration), och projektet jag hållt på med verkligen varit nära att hamna i soppåsen!

Så blev det inte den här gången. Jag HAR sprättat och till viss del fått göra om, men det har varit smågrejer som inte varit värda att svära över och maken har också konstaterat att det varit ovanligt tyst från min syateljé :-)

Idag har också en 1880-tals sommarklänning börjat ta form i mitt huvud med allt från blus, kjol och hatt och det börjar pirra av skaparlust igen. Ska strax sätta mig och skissa ner min vision och sen är det ut på fynd jakt i second hand butikerna som gäller......men det får allt sluta snöa först för medan jag har skrivit här har det där vita lagret ute ökat betydligt!

Allt gott till er alla därute i vårt avlånga land <3

Med varm KRAM till just er från mig.....

Birgitta