Om Rambo kunde prata tror jag att han idag skulle ha sagt "Fy vad det är vaaaarmt matte!"
Den lilla hunden är en smitare så han får vackert finna sig i att sitta fast i sin gula lina. Det har sina fördelar för när man undrar var Rambo är kan man följa den gula linan och förhoppningsvis hitta honom i andra änden. Jag säger förhoppningsvis eftersom det händer att han tuggar av den där linan och då finns det ingen hund i andra änden utan han är ute på egna strövtåg.
Idag, när termometern visade +31,5 grader parkerade han sig under den stora plymspirean som hänger över vårt nylagda trädäck. Jag skulle inte ha hittat honom om det inte varit för den där linan :-)
Säkert svalt och skönt där under, men spireans stora plymer släpper miljarder små gulvita blommor och hela hunden är full av dem när han behagar komma fram från sin skugg gömma
Tittut!
Just nu fläktar det lite svalare och vi håller tummarna för att molnen som är på ingång ska ge oss lite, eller helst mycket, väta från skyn för i morgon verkar det som om solen ska gassa på oss igen.
Vi får göra som Rambo, dricka mycket vatten och uppsöka skugga......fast jag vill inte ligga under plymspirean även om det ser mysigt ut när han gör det :-D
Soliga kramar från oss!
Birgitta och Rambo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar