tisdag 20 september 2016

Livets lotteri

I mitten av juli fick maken och jag beskedet att han hade prostatacancer.
Cancer....ett så himla laddat ord!
Den första känsla som sköljde över mig var rädsla!
Vad betydde beskedet? Hur skulle framtiden bli? Skulle jag få fortsätta ha honom vid min sida eller skulle jag förlora honom?!

Prostatacancer finns i en aggressiv form som sprider sig med metastaser och en mildare form som inte bildar metastaser. 
Det kändes som om vi spelade rysk roulette med livet som insats.....agressiv form.....eller mildare form.....

Maken hade den mildare formen!

Vi vet inte hur länge tumören har funnits där, men det kan handla om år.
Han har regelbundet kollat sina psa värden och de har legat ganska lågt, men under det här året började de stiga och när läkaren dessutom kunde känna en förändrad hårdhet i prostatan gjordes det en biopsi där man tar vävnadsprover inifrån prostatan.
6 av 10 av makens prover visade på cancerceller och även om det inte var akut att behandla så var rekommendationen ändå att operera bort prostatan eller stråla tumören.

Maken hade bestämt sig redan innan han lämnade läkarens rum. Han ville att prostatan skulle tas bort och det var den operationen som gjordes när jag skrev mitt förra inlägg.
Jag var rädd.
Rädd för att något skulle hända under operationen. Rädd för att det skulle finnas något mer som man inte visste om innan. Rädd för konsekvenserna av operationen. Rädd för komplikationer.
Många timmar av väntan då jag inte kunde göra så mycket annat än just vänta medan känslorna tumlade runt i kropp och knopp!

Men....operationen gick bra och nu är prostatan borta.....och tumören är skickad för analys.
Den här cancerformen kan komma tillbaka i urinledare eller urinblåsa, men det tänker vi inte på nu.
Nu fokuserar vi på nutid.
Vi har redan gått igenom ovissheten med provtagning och biopsi. Operationen är gjord och på torsdag ska katetern tas bort och maken och jag får börja träna bäckenbottenkniiiiiip tillsammans :-)
Inkontinens är vanligt eftersom urinledaren går genom prostatan och vid en operation måste den tas av och kopplas ihop igen vilket kan ge förträngningar eller förslappningar, men vi hoppas givetvis att det ska återgå till det normala utan komplikationer.
Operationen kan också ge impotens, eller störningar i potensen. 
Vi vet ännu ingenting om det annat än att opererande läkare lyckades klara de viktiga nerverna som går vid prostatan och som styr potensen.
Vi har varit tillsammans länge.....i lördags var det faktiskt 34 år sedan vi träffades första gången! 
Vi känner varandra väl och har en kärlek som är varm och innerlig......vi kommer att klara det här tillsammans!

Hur konstigt det än kan låta är vi tacksamma.
Inte tacksamma över att cancern knackade på vår dörr och oinbjuden stövlade rakt in utan att vi kunde göra något åt det, utan tacksamma över att den ändå kom i en mild form som inte tar livet ifrån oss!
Vi är mer rädda om varandra och vår tid tillsammans. Livet känns skörare, inget vi kan ta för givet.
Tiden är inte oändlig.....det gäller att ta tillvara på de dagar vi har.
Vi är tacksamma över att vi inser det och vi är såååååå tacksamma över att vi har så mycket att glädjas över trots att vi fått oss en riktig hurring!

Varma kramar till er alla!
Birgitta


måndag 12 september 2016

Ingen bra dag

Idag känns det som om tillvaron står på "hold".
Det finns dagar då man verkligen vill att tiden ska stanna upp för ett litet tag. Stunder av lycka då man liksom bara vill vara mitt upp i allt och andas djupa njutningsfulla andetag.
Idag är INTE en sån dag!
Känslorna far runt i kroppen och ingenting tycks fungera riktigt som det ska.
Jag tänkte göra ett inlägg om vårt nya badrum som alldeles strax är helt färdigt. Hämtade kameran för att ta nya bilder och konstaterade att batteriet var urladdat.
Hämtade reservbatteriet, satte i det och konstaterade att även det var urladdat.
Bläddrar igenom mina lagrade bilder, men hittar ingen bildsvit värd att använda.....mer än de här bilderna på den fina grönskan av plättar i luften jag hade på verandan förra året. 
En komposition jag gjorde även det här året fast de nuvarande plättarna är inte riktigt lika frodiga som förra året.
Det tycks som om det inte var ett badrum jag skulle blogga om, eller vårt helt unika garage, eller den nymålade gäststugan, eller den runda fina vedtraven vi staplat....maken och jag.
Alla de bilderna ligger i kameran, men mina tankar och känslor handlar inte om de där sakerna. De har ingen betydelse idag!
Mina tankar och känslor finns istället hos min älskade make som precis just nu förbereds för operation på Centrallasarettet i Västerås.

Hjärtat börjar dunka av rädsla och ögonen tåras när jag sätter orden på pränt.
Jag försöker alltid att vara så stark, men idag fungerar det inte att tränga undan en enda känsla.
Allt blandas.....rädslan med förvissningen om att det kommer att gå bra....saknaden av hans närhet med vetskapen om att jag snart får krama om honom igen......oron med förhoppningar om att opererande läkare ska ha en bra dag och göra allting rätt.
Känner mig väldigt maktlös.
Jag kan bara vänta, sända all kärlek jag kan till honom och hoppas på att allt går bra!

I kväll vet jag hur det har gått.
Då vet VI hur det har gått....maken och jag.
Jobbiga timmar jag absolut inte vill ha på "hold"! Jag vill bara att de ska vara dåtid....lämnade bakom oss!

Kram till er alla!
Birgitta

lördag 3 september 2016

Egen design

Måste bara dela med mig av en härlig upplevelse!
Ska först säga att det här INTE är ett sponsrat inlägg (jag lägger för övrigt aldrig ut sponsrade inlägg) utan något jag bara vill dela med mig av för att det känns så unikt!

Claystone.....har ni hört talas om det?
Ett material som blandas till av naturliga ingredienser med oändliga möjligheter och som ger en känsla av betong utan att man behöver gjuta....
Rummet vi bygger vårt badrum i har många vinklar, vrår, dörrar och fönster som har gjort det liiiiite svårt att klämma in det vi behöver. 
Jag ville ha gott om förvaring förutom allt det nödvändiga som toalett, dusch och handfat och vi tittade flera vändor på färdiga kommodlösningar för handfat utan att hitta något som kändes bra. Så då åkte papper och penna fram, likaså IKEAs kökskatalog och så ritade jag en tvättställskommod precis som jag ville ha den.
Perfekt!.....och med en egentillverkad bänkskiva spelade måtten ingen roll. Inte var det några problem heller att det behövdes fasade hörn på båda sidor för att vi inte ska få blåmärken på låren om vi råkar snedda för tajt mellan duschen och kommoden på ena sidan, eller mellan murstocken och kommoden på andra sidan :-)

Äldsta sonen och hans flickvän fixade egna bänkskivor av mdf och Claystone till sitt kök för några år sedan och det blev sååååå fint!
Så med deras erfarenheter och vår ritning åkte maken och jag till Decomaterial i Uppsala och köpte material till en egen designad bänkskiva till vårt badrum.

Vi gick länge i deras showroom och jag fick med mig så mycket inspiration så det bara bubblade i kroppen! Bara alla deras kalkfärger fick min kreativitet att gå igång. Ville inte måla en endaste vägg mer med plastig väggfärg när jag hade strukit med handen över de vackra matta kalkfärgsmålade väggarna de visade där!!!
Meeen, badrummet är målat med våtrumsfärg efter branschens krav så nu fick vi nöja oss med en kreativ bänkskiva.
Vi byggde ihop stommarna av enbart väggskåp, men satte en 45x45 regel bakom underdelen för att få ut den lite mer än överdelen. Maken sågade sedan till 2 stycken 22 mm tjocka mdf skivor som limmades ihop till en stabil bänkskiva.

Materialet till ytskiktet blandas till ungefär som när man bakar.....ett torrt pulver blandas med pigment.....i vårt fall svart eftersom bänkskivan ska vara grafitgrå....och så blandar man ett bindemedel med vatten. Alltihop rörs sen ihop till en spackelliknande konsistens.
Massan stryks ut på mdf:en med ett murarslevsliknande verktyg i ett lager innan man blandar till en lite tunnare konsistens och lägger på ytterligare ett lager.
När man sen pressar ut ytan bildas det härligt ojämna mönstret (förstora bild 1 så ser du bättre) som gör att jag bara älskar det här materialet!
Vill man ha en tålig yta måste man försegla den med antingen, olja eller sealer och vi valde sealer eftersom vi ville ha en rent grå färg. Oljan är lite gulaktig och förändrar färgen en aning.
Sealern ströks på i 3 lager och ska nu härda 7 dagar innan vi kan börja använda skivan, men redan nu åker mina mungipor upp varje gång jag går förbi vår fina bänkskiva och jag får stålsätta mig för att inte låta handen smeksamt stryka över den sidenmatta ytan :-)

Det var lite mätande och trixande med de olika ingredienserna och jag är glad att vi hade sonen och flickvännen som support, men slutresultatet var värt vartenda moment i tillverkningen!
Nu väntar jag bara på att det ska bli måndag så vi kan sätta på det stora utanpåliggande handfatet och koppla in den höga kromade blandaren, men tills dess kan jag göra fint i det höga skåpet med kryss spröjs.....
....för det står inte längre i sovrummet utan i vårt gråmålade badrum :-)

Ha en fin september helg.
Kram till dig som kikar in här!
Birgitta

måndag 29 augusti 2016

Takklättrare

Ända sedan vi flyttade till vårt röda lilla hus för snart 3 år sedan har vi försökt renovera efter en någorlunda genomtänkt plan. 
Den har styrts av vad vi har kunnat, och orkat, genomföra själva och utifrån vad vi har haft råd att ta in hjälp med.
Vi började med nya vattenledningar, avloppsrör och nytt värmesystem för att sen sätta igång med utrymmen som kök, toalett och tvättstuga.
Vi försöker hela tiden att renovera med hänsyn till huset och vi gör så mycket vi bara kan själva, men vissa saker inser vi att vi bara måste ta in hjälp med och i år var det takets tur.
Vi funderade först på hur vi ville ha det och så bad vi om en offert från företag nr 1.
Jag ville gärna behålla de gamla takpannorna efter att ha läst att lertegel håller väldigt länge om det är fritt från beläggning och sprickor, men när representanten för det företaget sa att även om teglet i sig är helt ok så slits det i klackar och kanter under åren vilket gör att man måste märka upp varje panna och sätta tillbaka det på precis samma sätt för att det ska bli bra.
Det lät ju väldigt krångligt och offerten med nytt lertegel blev mycket högre än vi hade tänkt så vi bestämde oss för att ta in en offert från företag nr 2.

Representanten som kom därifrån frågade vad vi ville ha gjort och jag sa att att vi ville ha nytt underlag, nya tegelpannor och alla plåt och trädetaljer utbytta.
Måste säga att jag blev väldigt förvånad, men glad! då han direkt ifrågasatte varför vi ville ha nytt tegel när det absolut inte var något fel på det gamla!
"Vi tar ner dem, tvättar dem, byter ut det som är trasigt och lägger tillbaka dem igen". "Det sparar på miljön, är enkelt för oss och blir billigare för er" sa han.
DE argumenten och DEN offerten kändes helt rätt för oss :-)
Så nu har vi 3 takklättrare hos oss och gårdsplanen har fyllts med både nytt och gammalt material. Taket har strippats ända in på spånten. Allt dåligt har bytts ut och nya lager satts på.
De 3 männen klättrar som bergsgetter på taket, pladdrar och skrattar i ett medan huset får nya kläder och det känns så bra att det blir gjort!
Vi passar på att måla takkuporna medan det är lätt att sitta på läkten. Allt annat som nya vindskivor, hängrännor, stuprör och anslutningar fixar de 3 männen.
Måååååånga fler takpannor att göra rent har de än vad jag hade till vår lilla gäststuga......fast de är å andra sidan inte lika noggranna som jag för de använder en gigantisk högtryckstvätt och märkena efter den lav som satt bildar vita ringar som gör att taket ser ut som om det har fläcktyfus nu när de sätter tillbaka de gamla pannorna.
Fast det gör mig faktiskt ingenting. Jag är bara så nöjd över att det blir precis som vi vill ha det utan att vi behöver lyfta ett finger med det jobbet. Vi pinnar istället på med vårt blivande badrum och jag har idag lagt på det sista lagret ultramatt sealing på vår egenhändigt gjorda kommodskiva i claystone.
Den ska ni få se framöver.

Kram
Birgitta

lördag 20 augusti 2016

Skördetid

Det är ren lyx att ta med grepen och gå ut till trädgårdens odlingsdel för att gräva upp vår alldeles egna potatis!
Vi har inget stort potatisland utan bara en hemsnickrad låda modell lite större som precis lagom kan härbärgera 12 sättpotatisar.
Förra året valde vi sorten Timo och den var så god att vi satsade på den i år igen, men förra året hamnade potatisarna för tätt så i år byggde vi ut lådan lite.
Sen var jag fundersam på OM det behövdes någon gödning i jorden, och om det skulle gödas HUR mycket skulle det då vara......och vilken SORTS gödning ska det vara?!
Jag hade Stubbetorps ekologiska gödning hemma och gjorde ungefär som när jag brygger kaffe (jag dricker inte kaffe och har ingen aning om vad som är bra dosering egentligen) då jag tar en skopa kaffe för varje kopp och så en liten dutt till.....sen en ännu mindre dutt.....tills det liksom KÄNNS bra :-)
Sen har jag vattnat och vattnat till leda denna torra sommar, och varit orolig för att potatisen inte alls skulle gilla det kalla brunnsvattnet vi har!
Förra året började vi ta upp potatisen för tidigt (det var första gången någonsin som vi själva odlade potatis) så i år väntade vi tills blasten vissnat ner. 
Erfarenheten från förra året var att de plantorna gav mest skörd.....och vi har fått så många potatisar.....stora och små om vartannat.....men så jättegoda!

Lyxigt är det med egna grödor för både känsla och smak, och vi lär oss av misstagen.
Nu vet vi hur potatisen vill ha det. 
Till nästa år antecknar jag att bönor INTE får sättas på friland innan jorden är minst +12 grader....och att jag INTE ska sätta 6 squashplantor såvida vi inte vill äta squash på längden och tvären varenda dag.......och bjuda varenda kotte som kommer till oss på något med squash i.....och truga på dem minst en squash när de åker hem.....och ta med en squash istället för en "gåbortsblomma"!
Förra året gjorde jag så med persiljan, i år blev det squash. Alltid lika spännande med ett nytt odlingsår :-)


En skön helg önskar jag er!
Kram
Birgitta


fredag 12 augusti 2016

En liten resa

Ibland behövs det en paus i vardagen och alla projekt.
Då händer det att maken och jag packar bilen och far iväg en tur i vårt avlånga land.
Vi sätter ett mål och på vägen stannar vi där vi känner att vi vill stanna och jag älskar verkligen såna små äventyr!
Den här gången åkte vi till Linköping där vi såg måååååånga gamla flygplan på Linköpings Flygvapenmuseum och bodde mitt i centrum på Elite Stora Hotellet som jag varmt kan rekommendera!
 Vi fick ett så mysigt alldeles nyrenoverat dubbelrum under takåsarna och på eftermiddagen och kvällen kunde vi strosa rakt ut i stadskärnan med alla affärer och matställen. Helt perfekt!
Efter en god hotellfrukost åkte vi till Gamla Linköping och jag som älskar gamla hus med spröjsade fönster och verandor fulla med snickarglädje fick verkligen mitt lystmäte :-)
Gamla Linköping består av många historiska byggnader som flyttats till området och det kändes väldigt levande med aktiva hantverkare och öppna små unika butiker. 
Där fanns personal klädda i tidstypiska kläder som berättade historier om det gamla brukssamhället med sina skolor, banker, tryckerier, polisstationer, målerier och myyyyyycket annat!
Jag älskar verkligen att kika in på bakgårdar där man kan hitta de gulligaste små lusthusen, planteringarna och trädgårdsmöblerna där man kan sätta ner rumpan och andas in dåtidens atmosfär......
.....men......nu är det slut på resande för den här gången och jag ska andas in den verkliga verkligheten och försöka röja i den röra vi lämnade i vårt hus för två dagar sen. 
Maken åkte nyss iväg för en fiskeresa och jag ska ha mysfredag med yngsta sonen i kväll och även om jag njuter av våra små äventyr så känns den vardagliga tillvaron också helt ok :-)

Ha en härlig augustihelg!
Kram
Birgitta


fredag 5 augusti 2016

I rätt ordning

Jag ska strax ut och fortsätta röja i vår gäststuga för jag hade som mål den här veckan att den skulle vara tom invändigt, och tomt är det definitivt inte! Å andra sidan är det några dagar kvar på den här veckan :-)
Det är det där att det ena för med sig det andra.
Det är ju ingen idé att bara kasta ut allt i en hög ute på gården utan det måste gås igenom, sorteras och det som ska vara kvar måste få en ny plats så det tar tid!
Den här gamla vasken låg i ladugården på vår gård i Dalarna. Den tog jag hem för många år sedan och hade på en kortvägg i dåvarande butiken.
När jag la ner butiken hamnade vasken i gäststugan.....och nu skulle den ut därifrån.
Det var ju inte så att jag inte hade någonstans att sätta upp den utan mer att jag inte kunde välja VART den skulle passa bäst.
Dags att bestämma sig.....och så behövde ju maken vara hemma för den här tingesten är tung så att hålla både den och skruvdragaren samtidigt som jag behövde se att den hamnade rätt på väggen var inget jag klarade på egen hand!
 Men plötsligt hände det....jag bestämde mig, maken var hemma och kunde vara behjälplig med handkraft och skruvdragare.....
......så nu är det EN sak mindre i gäststugan samtidigt som den gamla tvättstugans vägg fått en liten utsmyckning!
Idag ska jag se om det finns någon mer sak som kan hitta en ny plats.
Sakta men säkert blir det nog tomt i gäststugan.....förhoppningsvis med mer betoning på SÄKERT än SAKTA ;-)

Fredag idag och maken är snart på väg hem till mig och lilla taxen.
YIIIIIPPPPPIIII!
Ha en fin helg och kram till er!
Birgitta