lördag 24 februari 2024

Pärlhyacinter

 Nu kör vi de sista dagarna i februari.....och i år får vi ju en dag extra av den här månaden eftersom det är skottår. Tycker dagarna försvinner så fort, och månaderna gör det också!

Var tvungen att ta en paus från symaskinen några dagar för axlar och nacke började protestera av inte helt optimala arbetsställningar. Har svårt att ge mig, för även om kroppen säger att det är dags att sluta säger huvudet.....ska "bara"....

I väntan på ett beställt hjälpmedel som kommer att underlätta mitt arbete (eller känns helt nödvändigt för att kunna fortsätta det) så kan jag vårpyssla lite även om mitt fokus inte alls ligger vare sig på inredning eller pysslande här hemma. 

Vårlökar går bara inte att låta bli att köpa och den lilla vakteläggsdekorationen har jag haft många, många år. Den får komma fram när fåglarna börjar kvittra ute i buskarna, som de gör nu när solen äntligen börjar värma igen, och så stoppas den undan när påsken är över.

Ha nu en fin lördag kväll och varm kram till er alla kommer här!
Birgitta



tisdag 20 februari 2024

Pelargon Drottning Ingrid

Yyyyyeeeeiiiii! 

Pelargonen, Afrikas blå lilja och olivträdet verkar ha klarat vintern i äldsta sonens källare där förrådet har ett litet fönster som gett ljus. Var orolig för att det skulle vara för varmt, men det verkar ha gått bra för om de ser ut att må bra nu så tror jag nog de klarar sig tills det är dags att sätta ut dem.

Olivträdet och Afrikas blå lilja får stå kvar i förrådet till i maj, men pelargonen fick följa med hem för att klippas ner och få ny jord. Så nu säger jag bara: Väx lilla pelargon. Väx!

Kram och ha en fin tisdag!
Birgitta


söndag 18 februari 2024

Torsolette

 

Igår hämtade jag torsoletten som skulle ändras efter mina mått. Den är som ett smycke med mjuk roséfärgad satin och svarta spetsar :-)

Många timmar har jag suttit på nätet och bläddrat bland korsetter att beställa. Har tittat på bilder, granskat mått, läst recensioner, snappat upp tips och kom till slut fram till att det var otroligt vanskligt att beställa en korsett på nätet eftersom det är så viktigt att den sitter rätt och håller formen.
Hittade ett företag i Stockholm som syr korsetter, men i det här läget är jag inte beredd att ta den kostnaden. Vet att jag kommer att få ihop en klänning på ett eller annat sätt, men om jag sen kommer att bära den vid några officiella sammanhang återstår att se. Så.....den här torsoletten fick bli en kompromiss.

Den är insydd efter mina mått eftersom den inte har någon snörning där jag kan reglera formen (vilket känns lite tråkigt), men vääääälidigt många hakar och hyskor har den :-)

Kan bara tänka mig hur det kan ha känts förr i tiden att bära en riktigt stabil, hårt snörad korsett. Det kan inte ha varit behagligt! Det går att läsa på nätet att man varken kunde äta eller dricka ordentligt med de där korsetterna, att revben deformerades och inre organ tog stryk. Låter som rena tortyren för att forma en kropp till ett mode som inte var naturligt!

Nä, jag är nöjd så här. Känner mig tillräckligt formad i den här torsoletten som gör sitt jobb med att ge min annars ganska raka kropp en lite mer markerad midja och lyfta bysten till högre nivåer :-)

Nu kan jag sy linningen till underkjolen som sen är färdig....och en liten hatt hjälpte maken mig att knåpa ihop genom "klipp och klistra", men jag vet i sjutton hur jag ska få till en håruppsättning som håller den på plats. Skulle behöva dubbla mängden hår mot vad jag har!

Kram till er alla som kikar in här!
Birgitta


torsdag 15 februari 2024

Symaskin

 Dagarna springer iväg och jag syr och syr. Använder inte den här gamla trotjänaren, men den gör sig mycket bättre på bild än den moderna maskin jag använder mig av :-)

Underkjolen till min 1880-tals inspirerade klänning är nästan färdig, men jag behöver korsetten jag hittade i en liten underklädesaffär i Västerås för att veta midjemåttet på linningen. 
Det är egentligen ingen korsett utan en lättare variant som kallas torsolette. Den var lite för stor i midjan så jag väntar på att den ska sys om till mina mått.

Under tiden har jag fixat till en turnyr (alltså en slags "rumpekudde" som ska lyfta kjolen baktill). Hittade ju en formbar nackkudde på second hand som jag tänkte kunde funka, men oj, oj, oj vilket jobb det blev!
Var tvungen att tömma ut en del av innehållet för att få den lite mjukare och det visade sig vara någon slags pyttepytte små frigolit/plast kulor i den som blev statiska och fastnade ööööööverallt när jag försökte få dem att rinna ner i en plastpåse. Men, jag har ju bestämt mig för att vara tålmodig och envis och fick ihop den där kudden så den blev bra till slut :-)

Jag är en person som sällan orkar hålla på med en och samma sak timme ut och timme in så jag har också gått igen min garderob och syr in, syr om, syr upp kläder jag inte varit så där 100% nöjd med.
Eländas just nu med en kortare variant av jacka i tjockt lintyg från Olars Ulla som jag fyndade på second hand. Den är så fin, men för stor och jag trodde nog att den skulle vara lättare att ändra än vad den är. Men, inte heller nu tänker jag ge mig! Jag SKA få ihop den!

Ute ligger dimman tät och jag har storstädat huset när make och tax var och fiskade. Perfekt att inte ha vare sig mansfötter eller taxtassar som springer på nyligen våttorkade golv, och så har vi rent och fint till i morgon när det är fredag.....igen :-)

Ha en fin dag!
Kram
Birgitta




 

måndag 12 februari 2024

"Ny" lampa

I höstas när min vän och jag var iväg på vår heldags second hand runda hittade jag en lampfot som sa "Kööööp mig", men jag vände och vred på den och var inte helt övertygad. Tyckte absolut om den, men skulle den passa hemma hos oss? Det var jag inte alls säker på. 
Men.....lampfoten var i nyskick och tokbillig, och när jag hittade en helt fräsch lampskärm som passade i form och storlek för 25 kr fick foten och skärmen följa med hem.

Lampan är stor, 55 cm från bas till topp, ganska skrymmande och hur jag än sprang runt när jag kom hem och försökte hitta en bra placering fick jag den inte att passa in någonstans......så, den stoppades undan och har bidat sin tid fram tills jag började rensa saker och packa "att sälja" lådor.
Nu tog jag mig en sista funderare. Skulle den få bli kvar, eller säljas igen?

Insåg att det egentligen inte är storleken som är fel utan stilen. På något sätt är den för ljus och för"fin".
 Även om jag tycker så mycket om det småblommiga mönstret i foten tog jag fram burken med matt svart snickerifärg och duttade med pensel på två lager färg med torktid emellan. 
Sydde ett överdrag till skärmen i samma tyg som gardinerna har i både vardagsrum, kök och gästrum. Tillverkade ett hängsmycke av en remsa överblivet tyg och ett ärvt gammalt litet fickur.....och NU passar lampan på många ställen i vårt hem :-)

Det bästa är att snickerifärgen inte sitter så bra på glaserad keramik, om man inte först använder häftgrund, så den går lätt att nöta bort om jag en dag skulle vilja ha lampfoten småblommig igen.
Likaså finns den ursprungliga skärmen kvar under överdraget som bara är en ihopdragen tub av tyg. Bara att klippa av snörena i hopdragningen och ta av den.

Så.....lampan hade helt rätt i att vilja bli köpt! Jag behövde bara använda min kreativitet för att se dess fulla potential :-)

KRAM
Birgitta



fredag 9 februari 2024

Kvistar av syren

 Vi klipper fruktträd, kapar ekar, ansar syrenhäck och kör lass efter lass med ris till återvinningen. Inte riktigt färdiga än, men snart är allt det jobbet klart.

Fredagsblomman idag fick bli knoppande syrenkvistar. Tänk att vi är på väg mot våååååår!


Kram och ha en jättefin helg!
Birgitta


måndag 5 februari 2024

Många second hand turer!

 Under 4 dagar förra veckan besökte jag de flesta större second hand butikerna i Västerås. Först för att reka om det fanns något intressant och sen hoppas att det jag tittat ut också fanns kvar när jag funderat klart och var redo för shopping. Behövde tänka i ett helhetsperspektiv med många delar och hade verkligen tur med att hitta mycket av det jag letade efter!

Så vad letade jag efter då? Jo, kläder och tyger till den där 1800-tals inspirerade klänning jag tänkte försöka mig på att sy :-)

Eftersom det här är ett experiment känns det bra att inte lägga en förmögenhet på material så jag tänkte att jag försöker göra det så billigt som möjligt.....och billigt blev det för det var 50% rea på kläder i en av butikerna.....och det då på redan låga priser!
Jag utgick från det första jag hittade som var en kavaj i rätt storlek, material och modell. Den känns hyfsat lätt att ändra på det sätt jag tänkt mig.

Färgen är blå/svart med tunna guldtrådar så jag tänkte att sammetstyget i guldton kommer att passa bra till den undre kjolen som sen ska draperas med tygerna i svart och blått som ligger i bakgrunden. Vet inte om det blå tyget känns helt rätt, men ska se om det ändrar karaktär när det fodras och rynkas ihop. Blir det inte bra får jag ge mig ut på en till runda på second hand :-)

Hittade också en helt perfekt blus i rätt modell, färg och storlek. Hög hals, liten puffärm, breda ärmslut.....och titta så fint med klädda knappar!

Sen fyndade jag en hatt som är gjord i något slags vävt plastmaterial. Den ska göras om helt så det blir till att klippa och klistra för att försöka få till den modell jag tänkt mig. Tror det kommer bli bra.

Nackkudden i elastiskt material ser ut att vara helt oanvänd och innehåller små små plastkulor. Den är lätt att forma och ska göras om till en turnyr, alltså en kudde som lyfter kjolens draperade bakdel.
På 1800-talet gjordes lyftet med hjälp av en metallställning som knöts runt midjan. Känns som om min kudde kommer att bli mycket smidigare och skönare att bära!

Till sist hittade jag massor av vit tyll....säkert 10 m som ska bli underkjol. Hade tänkt använda underkjolen jag bar till min brudklänning, men den var sydd till min mammas makes syster på sent 1940 tal och har blivit så skör så den börjar gå sönder. Bara att knåpa ihop en ny.

Allt det här kostade mig ungefär 350kr så det blir ingen ekonomisk katastrof om det går helt åt pipan, vilket var förutsättningen när jag började planera det här projektet. Att skapa utifrån lust och glädje var ju mitt motto, men lite pirrigt känns det allt att sätta igång så håll tummarna för mig!

KRAM
Birgitta