fredag 24 maj 2024

Fotografering

 Det känns som om vi lever med vår Dalagård i tankarna varenda dag trots att vi inte är där varenda dag, men nu har vi varit där igen i två dagar eftersom det var dags för fotografering inför försäljningen.

Idag vid lunch körde det in en "Carina" på gården med bilen full av utrustning med allt från drönare, kameror, olika stativ och kameraobjektiv.

Hon började med att säga "Vilken idyll!" när hon steg ur bilen och tittade upp mot huset :-)
Och ja, det är ju en underbar tid med all den här grönskan och allt som blommar så vår gård visar upp sig från sin absolut bästa sida med björkar och stora vita brudspireor! 

Regnet hängde i luften, men hon sa att hon föredrog lite mulet väder framför klar sol som ger för skarpa kontraster.

Det är torrt i markerna och gräsmattan som brukar vara frodigt grön är mer gulbrun än grön, men liljekonvaljerna verkar trivas.
Vi har mängder av dem på gården så jag plockade med mig en bukett hem och den står nu i köket och sprider sin underbara väldoft.

Carina fotade först ute och sen försvann hon in i huset.....och ut till oss hojtade hon att hon brukar säga till om hon vill att något ska tas bort, eller flyttas på, men här ville hon inte ändra på någonting! Hon tyckte allt var sååååå fint :-)



Innan hon kom passade jag själv på att gå runt och fota deltaljer. 
Det är ju inte varje gång vi är på vår gård som jag ens tänker tanken att jag måste ta fram kameran och fota.

Nu tog jag också några bilder på den övre våningen där vi hade planerat att göra en sovdel mot öster där vi kunde vakna med morgonsolen och en "barasittaochmysa" del mot väster. Tänk bara att se den här utsikten när solen dalar ner bakom trädtopparna!

Men, det är mycket jobb kvar innan den visionen kan bli verklighet för där på övre våningen har vi inte gjort något förutom att isolera ner till nedervåningen. 
Golvet vi skulle lägga är uppsågat av vår egen skog och står staplat i uthuset, men för att kunna lägga golvet måste alla bottenstockar stabiliseras och riktas och vart börjar man ens med att försöka få det rakt när det inte finns något som är rakt att utgå ifrån?!

Det skulle kunna bli så fint med öppet upp till nock och de gamla takbjälkarna synliga! 
Dubbelsängen jag tänkte vi skulle ha här uppe står isärplockad i vår gäststuga i Strömsholm. Den skulle bäddas med svärmors gamla tunga hallonröda vaddtäcken och överlakan som min mamma monogrambroderat åt oss
Vemodigt är det när drömmar inte förverkligas, men livet består av många andra glädjeämnen istället :-)


Carina hade svårt att sluta dokumentera med sin kamera.
Hon sa med ett stort leende att "Emil (mäklaren) kommer att bli knäpp på mig när jag skickar in alla de här bilderna", och hon lämnade oss med att säga att hon skulle rekommendera gården till alla hon kände som kunde tänkas vara intresserade. Vi tackar för det!

Nu är vi hemma i Strömsholm igen med en lista på "att göra inför visning", men innan vi åker tillbaka till Dalarna finns det lite annat att fixa med här hemma......som att lämna in bilen för skadebedömning efter att ett rådjur sprang rakt in i vänster framdel när maken åkte från Kungsör i måndags. 
Jag är så glad att jag inte var med för det var en riktigt otäck smäll och rådjuret dog direkt. Usch......jag hade brutit ihop, men maken klarar sånt mycket bättre än jag!

Ha nu en härligt fin helg med mors dag och allt!
Kram
Birgitta










2 kommentarer:

  1. Oj så spännande! Ser så tilltalande ut. Övervåning med potential och jag tycker så mycket om de mörka fönsterbågarna. Du måste lägga ut en länk när annonsen är ute.
    Glad mors dag till dig också.
    Kramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska absolut länka när annonsen finns på hemnet :-)
      Är alltid så roligt att få se bilder som "proffsen" fotat. Med drönare kan man ju också fota gården i sin helhet så det blir lite mer perspektiv på de 1,3 ha vi har att disponera. Jag kan ju bara fota en byggnad i taget, och har mestadels prioriterat att fota huset vi renoverat, men vi har totalt 8 byggnader på gården även om de flesta är i mer eller mindre fallfärdigt skick.
      Hjärtliga kramar till dig Eva-Mari!
      Birgitta

      Radera