fredag 30 september 2022

Stoppa tiden!

 Dagarna går för fort, redan fredag och sista dagen i september. Hinner inte riktigt med!

Plockar miljoner päron som dunsar ner på både gräsmatta och i odlingslådor (eller, nja, kanske inte miljoner men i alla fall tusentals). Vårt gråpäronträd är vårdträdet i vår trädgård, nästan lika gammalt som huset, alltså snart hundra år. Päronen har ofta varit små och skorviga, men i år är de många, rena, hyfsat stora.....och väldigt GODA!
Ställer ut en kartong vid vår infart med "Varsågod" päron varje dag och blir så glad när innehållet i kartongen har minskat så jag kan fylla på av överflödet.

Igår var vi i Katrineholm hos min mamma och hennes make. Är tacksam för varje dag inget oförutsett händer där och idag ska jag träffa vänner i Västerås. Sen väntar Kvicksund på det sista förberedandet inför visning på tisdag. Håller tummarna!

Men, nu tar vi tag i fredagen. Ha en riktigt fin dag!

KRAMAR
Birgitta
 



4 kommentarer:

  1. Så roligt med att ni fått fina goda päron i år! Och grannarna är säkert lika glada. Du har mycket runt dig nu. Glöm inte att andas.
    Kramar från Eva-Mari

    SvaraRadera
    Svar
    1. I torsdags låg det en neonrosa lapp i päron lådan vid vägen där det stod TACK!.....så ja, det verkar som om det är uppskattat och jag är så glad för varje päron som tas tillvara.
      Tack för din omtanke! Får påminna mig själv om att djupandas då och då, för det är så lätt att börja andas ytligt när det blir lite för mycket. Men, det blir snart lugnare.....hoppas jag :-)
      Ha en bra dag Eva-Mari. Soliga höstkramar till dig!
      Birgitta

      Radera
  2. Ja tänk om man kunde stoppa tiden lite. . . det vore ju inte så dumt! :-)
    Tydligen är det ett "fruktår" i år för många ger bort liksom ni och man ser hinkar som står ute vid grindar och trädgårdar! Det är ju jätte bra för dom som inga har. . .och så roligt när det uppskattas med "Tacklappar"!
    Ha en fin vecka!
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den bästa belöningen är absolut när päronen försvinner från kartongen och jag får fylla på med nya som dunsat ner på gräsmattan, men en Tack lapp var roligt att få också :-) Tacksam ändå att det där dunsandet har avtagit och trädets grenar reser på sig igen efter att ha hängt tunga av frukt. Vårt familjeäppelträd är också snart tomt på äpplen, bara Ingrid Marie äpplen kvar efter det. Sen blir det vintervila..... i alla fall från fruktplockande :-)
      Ha det så bra! Kramar
      Birgitta

      Radera