Helsingfors

Vi har varit på resande fot och besökt vårt grannland Finlands huvudstad Helsingfors, som faktiskt är staden där jag föddes för 60 år sedan :-)

Jag har egentligen aldrig sett mig som finsk, men mina rötter, och stora delar av min släkt finns där!

Min mamma och pappa skildes då jag var två år och när jag var fyra flyttade mamma och jag med hennes nya man och min alldeles nyfödda lillebror till Katrineholm i Sverige, men varje sommar återvände vi några veckor till mormor, moster, morbröder och kusiner i grannlandet i öster.

Jag börjar ju bli i den ålder då släkt och vänner börjar försvinna från sina jordeliv och det var den främsta anledningen till att vi åkte till Helsingfors den här gången......för att vara med på begravningen av en person som under många år byggde broar mellan min pappa och mig.

Fast vi har också träffat min halvbror på pappas sida och en älskad kusin som är lika gammal som jag och som alltid varit mer av en syster än kusin. Hon har blivit mormor och vårt gudbarn (hennes dotter) har fått en liten son.

Såna små individer måste man ju bara få hålla och krama när man har möjlighet till det!

Så det har varit mycket skratt, men också en del tårar. Många glada, hjärtliga samtal och möten, men också en del ledsamhet och allvar.

Dörrar stängs till det förflutna och bara minnen blir kvar, men livet skapar nya möten, nya minnen och livet går alltid framåt!

Sista dagen parkerade vi bilen vid hamnen och strosade längs vattnet, förbi salutorget, mot Esplanadparken. Så fint i solskenet!

Många av de söta små kaffe och glass stugorna var stängda nu när vi gått in i den fösta höstmånaden.....

........men planteringarna prunkade av välskötta blommor och det var en hel del turister som pratade på världens alla språk, fotade (precis som jag :-)) och satt i värmen på parkbänkarna!

Så klart måste man ju fota det som alla turister fotar, som statyn av Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg :-), men efter det var det dags att dra sig mot hamnen och checka in för återresa till det jag ändå ser som "mitt" land.....Sverige.

Jag har lite svårt att förstå människor som tycker det är roligt att åka på kryssningar med de här Finlandsbåtarna.

För mig har båtresandet alltid bara varit en nödvändighet för att ta mig från A till B, men det är ju tur att vi är olika och tycker om olika saker :-)

Idag har vi landat hemma i vårt lilla röda hus och jag behöver acklimatisera mig lite innan vi tar itu med det vardagliga......som fortsatt renovering av vårt sovrum.

Är nog mer av en globetrotter som älskar livet som bjuder på annat än vardag......men det bästa är säkert att ha balans mellan både det ena och det andra :-)

Ha en härlig helg!

Kram

Birgitta