tisdag 17 mars 2015

Svar på en fråga

 Jag fick en försiktig fråga om man klarar av att ha ett "normalt" sexliv efter att ha varit utsatt för sexuella övergrepp och jag anar att det inte bara är den här enda personen som undrar. Därför ska jag försöka mig på att ge ett svar här . 
Det är självklart väldigt individuellt, men om jag tar det ur mitt eget perspektiv så kan jag se att det har funnits viktiga avgörande saker som säkert har bidragit till att jag idag inte känner mig hämmad sexuellt.
Jag var väldigt försiktig med mina första relationer och kanske hade jag en omedveten styrka i mig själv där jag visste att jag inte skulle ge mig in i en sexuell relation förrän jag verkligen kände mig redo för det.
När jag gjorde det berättade jag först vad jag varit med om för att det kändes viktigt att göra det och jag hade turen att träffa en kille som förstod allvaret i det jag berättade.
Han pressade mig aldrig utan det var jag som fick bestämma takten och att få den respekten tror jag var väldigt viktigt för mig.
Att veta att jag blev respekterad gottgjorde på något sätt den brist på respekt jag blev utsatt för som barn.
Jag var rädd den första gången.
Jag hade ingen aning om hur jag skulle reagera, men jag var redo att ta reda på det och att då bli bemött med den mjukhet och ödmjukhet som jag blev gjorde att jag snarare ville känna mer än att jag blev avskräckt av det :-)
Kanske jag hade tur som mötte precis den rätta killen
eller så var det jag som gjorde det avgörande valet
eller så var det en kombination som bara blev så bra för mig.
I vilket fall som helst gäller det nog ändå att ha en medvetenhet om att sexuella övergrepp präglar djupt och att man måste respektera sig själv när man ger sig in i sexuella relationer.


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar