Det gamla huset

En gång i tiden fanns det ett vackert vitt sekelskifteshus med faluröda knutar och fönsterfoder på vår gård i Dalarna.

När vi köpte gården fick vi ett svart/vitt kort på det huset, taget för länge sedan. Utanför husets pardörrar står en familj bestående av två vuxna och tre barn.
Jag är så glad för det där kortet! Det ger mig en liten glimt av hur delar av gården en gång har sett ut! 

Själva boningshuset revs på 70-talet. Det enda som sparades var den ena gaveln som innehöll ett snickeri.

Byggnaden är idag sned och vind....precis som de flesta byggnaderna är, eller har varit, på vår gård :-)

Regnet har letat sig in vid skorstensmuren och förra sommaren tömde vi vinden eftersom det börjar bli farligt att gå på det murkna golvet.

Det är ett intressant hus som gör mig nyfiken. Snickeriet är gammalt. Maskinerna är gamla.
Det finns hjul och remmar som säkert har drivit en del av maskinerna, men hur allt fungerade, det vet jag inte...men sådant gör mig nyfiken!
Som hjulet på fasaden. Vad har det varit till?

Det var länge sedan någon använde de fina gamla maskinerna och verktygen, men när jag tittar på dem är det som att känna en fläkt av svunna tider. Som den här borren...

...säkert flitigt använd en gång i tiden!


Annars är det en himla röra där! Andra saker, som inte hör hemma i ett snickeri, har ställts dit......

.....och inte blev det bättre av att vi tog en del av de spontade golvplankorna (med riktigt fin patina :-)) och la in i det nya uthuset vi byggde!

Här har jag inte hunnit botanisera färdigt än. Har bara konstaterat att lådor är fulla av verktyg, mallar, skruvar, spikar, pluggar....och jag vet att det funnits en snickarmästare på gården. Hans orderblock finns kvar med noteringar om beställningar, pris och leveranser. Det finns också saker som han signerat med namn och ort som trälådor, skrin och träbrickor.

Det har berättats för oss att han var en duktig möbelsnickare och det finns utsågade delar som aldrig blev färdiga möbler.
Han tillverkade kistor också. Ett lock till en liten barnkista står kvar i uthuset som taket rasade in på och vackra utsirade lister fanns på vinden till snickeriet.

Tänk om jag kunnat veva tillbaka tiden!
Tänk om jag kunnat titta in genom de gamla fönstren...

 .....och fått se honom husera i det här snickeriet, se honom använda verktygen och maskinerna....men eftersom jag inte kan det får fantasin leka fritt....och det gör den när jag går där i min ensamhet och botaniserar bland alla kvarlämnade saker!!