lördag 20 augusti 2016

Skördetid

Det är ren lyx att ta med grepen och gå ut till trädgårdens odlingsdel för att gräva upp vår alldeles egna potatis!
Vi har inget stort potatisland utan bara en hemsnickrad låda modell lite större som precis lagom kan härbärgera 12 sättpotatisar.
Förra året valde vi sorten Timo och den var så god att vi satsade på den i år igen, men förra året hamnade potatisarna för tätt så i år byggde vi ut lådan lite.
Sen var jag fundersam på OM det behövdes någon gödning i jorden, och om det skulle gödas HUR mycket skulle det då vara......och vilken SORTS gödning ska det vara?!
Jag hade Stubbetorps ekologiska gödning hemma och gjorde ungefär som när jag brygger kaffe (jag dricker inte kaffe och har ingen aning om vad som är bra dosering egentligen) då jag tar en skopa kaffe för varje kopp och så en liten dutt till.....sen en ännu mindre dutt.....tills det liksom KÄNNS bra :-)
Sen har jag vattnat och vattnat till leda denna torra sommar, och varit orolig för att potatisen inte alls skulle gilla det kalla brunnsvattnet vi har!
Förra året började vi ta upp potatisen för tidigt (det var första gången någonsin som vi själva odlade potatis) så i år väntade vi tills blasten vissnat ner. 
Erfarenheten från förra året var att de plantorna gav mest skörd.....och vi har fått så många potatisar.....stora och små om vartannat.....men så jättegoda!

Lyxigt är det med egna grödor för både känsla och smak, och vi lär oss av misstagen.
Nu vet vi hur potatisen vill ha det. 
Till nästa år antecknar jag att bönor INTE får sättas på friland innan jorden är minst +12 grader....och att jag INTE ska sätta 6 squashplantor såvida vi inte vill äta squash på längden och tvären varenda dag.......och bjuda varenda kotte som kommer till oss på något med squash i.....och truga på dem minst en squash när de åker hem.....och ta med en squash istället för en "gåbortsblomma"!
Förra året gjorde jag så med persiljan, i år blev det squash. Alltid lika spännande med ett nytt odlingsår :-)


En skön helg önskar jag er!
Kram
Birgitta


2 kommentarer:

  1. Ha, ha gillar att fler har tagit i för mycket med squash,
    beskrivningen känns igen!
    Kul med potatisen och den ser riktigt fin ut. Egna erfarenheter är bäst,
    de liksom sitter kvar i kroppen när man gjort misstag eller lyckats.
    Ska lägga namnet Timo på minnet.

    Kramar /Cia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den där squashen måste växa så man skulle kunna se det med blotta ögat om man satt och tittade på den några timmar. Jag kollade plantorna igår och hittade en gigantisk squash som var lika stor som makens 43:or :-) Den blev fylld och gratinerad och det räckte för maken och mig att dela en halva på 2.
      Kramar till dig!
      Birgitta

      Radera