fredag 8 januari 2016

Färg

I november var jag med en vän på loppis och såg då de här fina ljuslyktorna.
Jag tyckte om dem så där på en gång, men jag velade en stund om var de skulle kunna passa hemma hos oss. Sen tänkte jag - va´sjutton, de kostar 5 kr styck och någonstans passar de säkert.....och så stoppade jag ner dem i min kundkorg.
Sen var det kört :-)
När maken fyllde år i början av december var jag och köpte en fin fotsalva till honom och i butiken fanns det också inredning och kläder så jag gick ett varv och tittade.
Bland kuddar och ljuslyktor låg så mjuka och gosiga filtar i vitt, grått och i den här ljuvligt rosalila färgen.
Jag smälte som en glass i solsken, men jag köpte den inte.
Ändå följde den där filten med mig ut från butiken.....i mina tankar....och den fortsatte att finnas där.
När jag sen fick en peng av min mamma att handla egna julklappar för återvände jag till butiken med filten och det fanns en enda filt kvar. Den väntade säkert på mig :-)
Nu hade jag ljuslyktor och en gosig filt och hade accepterat att den där rosalila färgen ska få ta plats hemma hos oss så det var inte alls svårt att köpa de här kuddöverdragen i finaste lintyg när jag kikade in på Mio en snabbis!
Efter jul hade de vita azaleorna gjort sitt och jag visste precis vilka blommor jag ville ha istället för dem. Kalanchoe i den färg som nu blivit en riktig favorit och när jag ändå var i det rosa flödet....
.....fick också mobilen ett nytt rosa skyddsfodral beställt från Kina för 30 kr :-)

Nu tror jag att det räcker med rosa, men jag har lärt mig att aldrig säga aldrig för jag har haft perioder förr då jag dragits på samma sätt till färger och den gången jag drogs till rosa, fast i en mer gammalrosa nyans,  gifte jag mig, vi köpte hus, jag bytte jobb och blev gravid.....allt under loppet av lite drygt ett år.
När jag tänker efter så har de här färgrika perioderna alltid haft ett samband med förändringar i mitt liv. Tänk när jag köpte en sprillans ny knallgul bil och blev så härligt glad i hela kroppen varje gång jag såg den! Det var också en väldigt händelserik period så det ska bli spännande att se vad det här året har att bjuda mig. Jag har mina aningar, men det ska jag berätta om en annan gång :-)

En skön avkopplande helg önskar jag er alla <3
Kram
Birgitta


6 kommentarer:

  1. Min dotter har lärt mig att man aldrig kan få för mycket av rosa... Ha det gott...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då tar vi fasta på det! Har faktiskt sett såååå fina handdrejade stora tekoppar i en ljust ljust rosa färg. En sån skulle jag kunna tänka mig att hälla upp mitt morgonte i :-)
      Kram
      Birgitta

      Radera
  2. Så fint! Jag smyger också in lite rosa när jag känner för det, men precis nu har jag en grön period:) Önskar dig en riktigt härlig fortsättning på året!
    Skorpan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Maken och jag pratade om det där med färger i morse och just grönt har alltid funnits med mig som en slags grundfärg. Det är som om någon skulle fråga "Om du var en färg, vilken färg skulle du vara då?" Jag skulle svara "Grön!". Sen har nyanserna av grönt skiftat från blekt grågrönt till limegrönt och har jag den inte i någon annan form hemma så finns den alltid med som grönt i krukväxter.....och gröna krukväxter vill jag aldrig vara utan. Mitt hem skulle kännas tomt utan det!
      Kram till dig!
      Birgitta

      Radera
  3. Jag är en riktigt grönälskare! Mina kök har alltid haft gröna inslag, det är ju det rum i huset man tillbringar mest tid i vaket tillstånd. Det låter så spännande när du skriver om din nya period i livet som ska komma detta nya år! Jag önskar dej lycka till! Och jag tittar in framöver och ser vad som händer!
    Ha det så bra! Finas mammis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Färger är intressanta och det sägs att allting vibrerar i olika svängningar, även färger och vårt inre, så jag tror att färger har betydelse och att man ska omge sig med det som känns bra både när det gäller saker och människor.
      Jag är en personlighet med mycket känslor och har i perioder omvärderat min tillvaron både i stort och smått. Nu är jag i ett vägskäl där det känns nödvändigt att följa mitt inre önskan och det är spännande, men också liiiiite pirrigt så lyckönskningar tar jag till mig och är så glad över att du vill följa mig!
      Kram!
      Birgitta

      Radera