En dröm

Ibland blir det inte alls som man har tänkt, men man lär sig alltid något på vägen!

Vi har pratat om att flytta i olika omgångar under åren och för 3 år sedan då maken hittade en så fin tomt som var till salu i Kungsörs kommun så slog vi till och köpte den.
Tomten ligger jättefint mitt ute på landet med öppna fält och susande skog som närmaste granne

Vi drömde om att bygga ett mindre enplanshus och bläddrade åtskilliga timmar i huskataloger för att hitta ett hus som skulle passa på tomten och passa våra behov

Vi hittade ett Anebyhus som var så mysigt med precis den yta vi ville ha, med charmig vinkel och stora fönster så vi lätt skulle kunna se de vackra omgivningarna.

Så började vi räkna.
Tomten måste förberedas på alla sätt med vatten, avlopp, el, markbädd och så huset förstås.
Det var då vi insåg att vi börjat i fel ände.

Vi åkte till tomten många gånger och satt på de stora stenarna och funderade

Vi tittade ut över de böljande fälten och kände att vi bara måste hitta en väg som fungerade. Det var så rogivande där, med vyn och tystnaden.

Vi lämnade Anebyhuset, det skulle bli för dyrt, och tittade på andra alternativ, men överallt kändes det som om vi hamnade i återvändsgränder. Antingen blev det för dyrt eller så skulle vi varit tvungna att kompromissa mer än vad vi var beredda att göra

 

Känslorna åkte upp och ner. Ibland har jag varit vemodigt sorgsen, ibland peppat uppåt, ibland helt uppgiven.
Varje gång vi var till tomten ville jag bara hitta ett sätt att kunna bygga, men däremellan var jag förnuftigt realistisk och insåg att vi var tvungna att lämna den här tomten vidare.

Nu har vi valt vår väg...och som ni förstår så kommer det inte att bli vi som får njuta av det här härliga läget i ett hus som tar tillvara på utsikten och solskenet, men det känns inte längre sorgligt att det blir så även om drömmaren i mig har svårt att helt släppa greppet om den dröm som funnits :-)