fredag 31 maj 2013

En känsla

Sista dagen i maj månad och livet känns inte riktigt som vanligt.
Inom mig finns en konstig känsla av att inte "känna igen mig" sådär som jag gör när allt är hemtamt och bara rullar på i invanda hjulspår.

Vi fixar i vårt hus samtidigt som vi springer över till huset tvärs över gatan och hämtar eller lämnar någonting. Vi pratar om vad vi behöver göra i vårt hus samtidigt som vi också funderar och pratar om vad vi ska göra i det andra huset.
Vi klipper gräset på vår egen tomt och pinnar sedan över med gräsklipparen till nästa tomt. Ogräset håller vi efter här, men längtar efter att ha tid och ork till att också dra upp maskrosor, tistlar och annat som inte hör hemma i rabatterna på den andra tomten.

Vi äger inte det andra huset än, men dess ägare vistas inte där längre utan har lämnat nycklar och ansvar till oss så vi försöker vänja oss vid tanken på att det är där vi ska tillbringa våra dagar när vi lämnar det hus vi har nu, men när det kommer att ske vet vi inte än.
Jag städar, pyntar och pysslar i vårt hus, men det känns som om jag gör det mer för någon annan än för oss, som om jag ser på saker och ting ur ett "utifrån" perspektiv snarare än ett "inifrån". Konstigt är det!

Växter som jag brukar ha ute på sommaren och inne på vintern har fått komma ut i solen nu när jag tror att det inte blir några kalla nätter mer. Jag är värdelös på att släpa ut och in för frostnätter :-)
Olivträdet står på sin plats på balkongen
De långa fjolårsskotten borde ha klippts bort för länge sedan, men nu får den vara som den är. Vinterns torra blad som ramlat ner i hinken borde ha rensats bort, men jag blir alldeles matt när jag tänker på alla småsaker som hela tiden skulle behöva göras. Är glad om alla stora saker blir gjorda!

Zinkskyltarna tycker jag så mycket om, har flera sådana som jag märker upp växterna med mer som prydnad än för upplysning
Jag har flera gamla vattenkannor som också är mer för prydnad än för praktisk användning även om de så klart går att använda
 ...men de rymmer ju så lite vatten så man får ju fylla på "tusen" gånger innan allt är vattnat. Därför tar jag nästan alltid den stora knallgula plastvattenkannan som rymmer 10 liter när jag ska vattna. Den är inte speciell, som kannan i zink
 men den är mer praktisk :-)

Önskar er alla en riktigt härlig helg nu när vi kliver in i den blomstrande månaden Juni!
Kram 
Birgitta

tisdag 28 maj 2013

En dröm

Ibland blir det inte alls som man har tänkt, men man lär sig alltid något på vägen!

Vi har pratat om att flytta i olika omgångar under åren och för 3 år sedan då maken hittade en så fin tomt som var till salu i Kungsörs kommun så slog vi till och köpte den.
Tomten ligger jättefint mitt ute på landet med öppna fält och susande skog som närmaste granne
Vi drömde om att bygga ett mindre enplanshus och bläddrade åtskilliga timmar i huskataloger för att hitta ett hus som skulle passa på tomten och passa våra behov
Vi hittade ett Anebyhus som var så mysigt med precis den yta vi ville ha, med charmig vinkel och stora fönster så vi lätt skulle kunna se de vackra omgivningarna.

Så började vi räkna.
Tomten måste förberedas på alla sätt med vatten, avlopp, el, markbädd och så huset förstås.
Det var då vi insåg att vi börjat i fel ände.
Vi åkte till tomten många gånger och satt på de stora stenarna och funderade
Vi tittade ut över de böljande fälten och kände att vi bara måste hitta en väg som fungerade. Det var så rogivande där, med vyn och tystnaden.

Vi lämnade Anebyhuset, det skulle bli för dyrt, och tittade på andra alternativ, men överallt kändes det som om vi hamnade i återvändsgränder. Antingen blev det för dyrt eller så skulle vi varit tvungna att kompromissa mer än vad vi var beredda att göra
 
Känslorna åkte upp och ner. Ibland har jag varit vemodigt sorgsen, ibland peppat uppåt, ibland helt uppgiven.
Varje gång vi var till tomten ville jag bara hitta ett sätt att kunna bygga, men däremellan var jag förnuftigt realistisk och insåg att vi var tvungna att lämna den här tomten vidare.

Nu har vi valt vår väg...och som ni förstår så kommer det inte att bli vi som får njuta av det här härliga läget i ett hus som tar tillvara på utsikten och solskenet, men det känns inte längre sorgligt att det blir så även om drömmaren i mig har svårt att helt släppa greppet om den dröm som funnits :-)

fredag 24 maj 2013

Nutid-Framtid

TRÖTT!!...och det kanske jag får lov att vara efter det tempo som varit ett tag?!
Ändå finns det inte direkt tid till vila för nu är vårt hus ute på nätet och om en dryg vecka är det visning. Det kändes viktigt att huset såg bra ut inför fotograferingen, men det känns ännu viktigare att det är snyggt inför visningarna. Fotografier kan alltid modifieras, men det kan inte verkligheten :-)
Så det är röjning av förråd och garage som gäller....och fönsterputs...och massor av "smådutt" om vi orkar och hinner. Däremellan har vi "jobbjobb" att sköta också!...och maken "muntrar" upp mig med att det här bara är "mjukstart". När vi har flyttat börjar det verkliga jobbet (tycker han). Fast jag väljer att se det som ett roligare projekt att skapa något nytt än att fixa till det vi redan har :-)

Något som kommer att vara väldigt praktiskt framöver är att vi inte kommer att behöva packa speciellt noga...för vi ser vårt "nya" hus varje dag. Vi ska nämligen bara flytta tvärs över vägen!
Om jag vrider mitt huvud till höger precis just nu ser jag det här
 Det gamla äppelträdet är helt översållat av blommor!...och det står på den tomt som vi kommer att ha att förvalta framöver.
Vi kommer att ha användning för motorsågen för det känns närmast som en "Törnrosa häck" som fått växa sig "kämpa hög" runt huset Härifrån skymtar man bara det som kommer att bli vårt nya hem (om allt går som det ska, måste jag tillägga, så jag inte utmanar ödet för mycket :-))

Vi ska alltså flytta från det här http://www.hemnet.se/bostad/villa-5rum-herrskogen-hallstahammars-kommun-oskarsborgsvagen-13-5043627 till en röd liten "stuga" som i princip inte blivit renoverad sedan 1950 talet. Från totalt 200 kvm till knappt 100 kvm. Från stora öppna ytor till spännande vinklar och vrår, snedtak, falurött och vita knutar.

Vi inser jobbet vi har framför oss, men vi ser möjligheterna i det hus som står där...och huset bär på minnen, för dem som lämnat det, men också hos oss.
Vi har bott i Strömsholm i snart 30 år och den härliga kvinna som nu har lämnat sitt hus och flyttat till lägenhet har bott i det där huset i 75 år. Innan dess har det bara haft en annan ägare och det var han som byggde det.
Våra barn har sprungit i det där huset. Vår äldsta son "hjälpte" mannen i huset att bygga den gäststuga som fortfarande finns där...då var sonen knappt 3 år gammal och kämpade för att kunna lyfta de stora verktygen som behövdes :-)
Så många minnen...och ett hus vi ska ta hand om med kärlek!


tisdag 21 maj 2013

Mors dag

Proppmätt är jag...på röjande, städande och stylande!!!
I morse värkte det i nacke, rygg och ben efter allt bockande och plockande och det känns så skönt att vi nu tagit första steget mot en försäljning av vårt hus! Idag var mäklare och fotograf här så snart ligger det husbilder på nätet och om ca 2 veckor är den första (och förhoppningsvis enda) visningen.

Huset känns inte längre riktigt som vårt hem eftersom jag plockat undan så mycket. Befriande tomt på ett sätt, men det är också någon slags uppbrottsstämning. Ett lämnande som på sätt och vis känns lite vemodigt, men jag har varit "färdig" med det här huset så länge att jag nu ser fram emot att skapa något nytt och jag längtar så efter att få börja visa er vad vi ska flytta till!
Kan väl säga att en del, precis som vi, ser potentialen i det gamla röda huset, men en del reagerar som en granne längre upp på vår gata som sa -"Ska ni flytta till DET DÄR?"
Verkar vara mina val i livet att rädda saker och ting, både stort och smått :-) och jag är tacksam att jag har en make som accepterar det!

Men, inga husbilder idag, utan något helt annat....som Mors dags kort.

På söndag är det ju Mors dag....min dag och alla andra mammors dag.
Eftersom jag nyss konstaterat att jag räddar både stort och smått så får väl det här räknas till det småttiga :-)
De här fina korten fiskade jag en gång upp ur en sopsäck när en blomsteraffär (där jag jobbade) röjdes från sitt gamla lager
Nu dukade bordet vi smycka
För dig, lilla Mor, du kära
Och önska att solsken och lycka
Må städse förbliva dig nära

I vårens solljusa dagar
Lilla mamma din högtid vi fira
Med blommor från äng och hagar
Vi blomsterkransarna vira

Nu dukade bordet vi smycka
Med blommor och grönt till din ära
Och önska att solsken och lycka
Må ständigt få bliva dig nära

Min egen kära mamma har fått av de här korten och det är ungefär så vi alltid har firat Mors dag i vår familj. Inga dyrbara gåvor utan ett kort, en liten blomma och något gott att äta. Det viktigaste har alltid varit att träffas, att kunna ge en kram, ha en stund tillsammans. 
Min mamma fyller 73 år några dagar efter Mors dag och jag är så tacksam för varje dag jag får ha henne kvar i  mitt liv!

torsdag 16 maj 2013

Spännande tider!!

Nu måste jag bara få berätta, annars spricker jag nog :-)
Även om våren ger oss energi och lust att fixa med vårt boende så finns det en drivkraft till och det är att vi ska flytta!
DET KÄNNS SÅÅÅÅ SPÄNNANDE!

Jag kommer att få det gamla hus jag så länge har längtat efter och vi kommer att få göra i ordning det precis som vi vill ha det. Vi får ett hus med många möjligheter och det kommer att bli mycket jobb, men jag väljer att se det roliga i det....att få planera, skapa och ta hand om ett hus som bebotts av människor vi tyckt (och tycker) mycket om!...och jag kommer att ha en outsinlig bloggkälla att ösa ur :-)

Det här kommer jag att få i trädgården
...så vackert rutiga kungsängsliljor
De finns både i lila och i bländande vitt

På tisdag kommer mäklaren för att fota vårt hus så varje ledig stund kommer att gå åt till att fortsätta med allt småfix som vi fortfarande har kvar att göra. Full fart är det som gäller!!...med falurött, vita knutar, spännande vinklar och vrår...och kungsängsliljor som hägrande mål :-)

måndag 13 maj 2013

Kaffekvarn

Här är det full rulle! Våren för med sig både kreativ lust och energi!
Vi fixar med huset och röjer både inne och ute. Jag har inte besökt loppisar annat än för att lämna saker jag inte längre vill ha kvar....men när jag ändå är där är det ju jättesvårt att låta bli att kika runt en sväng :-)
Jag har ändå varit "duktig" för det är bara en sak som fått följa med mig hem och den kunde jag bara inte låta bli
Visst är den oemotståndlig?!...den gamla kaffekvarnen.

Vår yngsta son ska flytta hemifrån i september och han har nyss börjat dricka kaffe så jag sa att jag hade köpt en liten inflyttningspresent till honom..."Tadaaaa.....en perfekt kaffekvarn som du kan mala dina bönor i så du får preciiiis det kaffe du vill ha". Jag vevade på den fina veven och visade honom var det malna kaffet kommer ut.
Behöver jag tala om att han tittade på mig som om jag helt hade tappat förståndet?!
Han har inte riktigt samma inredningsstil som jag :-)

Nä, den här charmiga saken ska jag behålla själv. Jag dricker inte kaffe och den här kvarnen har nog gått i pension för länge sedan så den ska bara vara en "fröjd för ögat" med sina slitna detaljer
och den fina skylten som talar om att det här är Bästa Qvalite från Eskilstuna

Kan säga att OM det vore så att jag drack kaffe skulle jag lätt hinna fixa en kopp under tiden som den här datorn laddar ner en bild! Det är verkligen dags att pensionera den här också, men då kommer jag inte att spara den som kuriosa!!
Jag hinner räkna ettusenett, ettusentvå, ettusentre...ända till ettusenfyrtio innan bilden hamnar där jag vill ha den...och så är det för varenda bild! Så nu blir det bara en bild till
för tvättmaskinen har centrifugerat det sista varvet och solen tittar fram så jag ska hänga ut väldoftande tvätt, stryka det som ligger torrt i stryktvättkorgen och lasta släpkärran full för färd till återbruket. Rensandet och röjandet fortsätter :-)
Önskar er alla en härlig måndag!
Birgitta

fredag 10 maj 2013

Lavandula Augustifolia Thumbelina

1982 gick jag första delen av min floristutbildningen på Blomsterskolan i Norrköping. Hmmmm....det är ju mer än 30 år sedan! Vart sjutton har åren tagit vägen?!
Samma år träffade jag mannen jag fortfarande har vid min sida och han tragglade de latinska blomsternamnen med mig. Fortfarande kan han säga Sanseveria Trifasciata Laurentii...fast jag tror inte att han vet vad det är för växt :-) Vet ni? Vanligtvis kallas den för svärmorstunga, vilket ju inte alls är lika fint som Sanseveria, men kanske lättare att komma ihåg.

Många gånger har jag fått höra att andra alltid haft en dröm om att få jobba med blommor, men en sådan dröm hade aldrig jag utan det var mer nyfikenhet som fick mig att välja den vägen.
Jag har aldrig ångrat mitt val och även om jag idag driver en inredningsbutik så kan jag inte låta bli att blanda inredningen med växter....det hör liksom till...skulle vara något som fattades om jag inte hade det omkring mig.

Jag brukar besöka vår lokala blomstergrossist när jag behöver nya blommor i Butik Vitt och Brett och sist när jag var där hade de såååå mycket blommor! Det märks att vi är i en expansiv tid då många vill ha nya blommor både ute och inne.
Det var riktigt svårt att välja vad jag skulle köpa. Jag skulle lätt ha kunnat lasta bilen full!...men jag vill inte ha en blomsterbutik...bara lite komplement.
Jag föll för den här vackra Lavendeln
Thumbelina...bara namnet är ju så vackert :-)

Det gamla symaskinsunderredet som står på butikens uteplats har fått många kommentarer. Med en överdel av gamla träplankor så är det riktigt funktionellt och så är det lätt att flytta eftersom det har hjul. Med den prunkande lavendeln så kommer bordet i skymundan, det är blomsterprakten som kunderna ser.
Plantor att plocka själv finns under bordet
och vill någon ha lite mer av en "gåbortsblomma" så finns det olika krukor som den fina lavendeln passar i

Om du inte vet det så kan växter vara Annuella (ettåriga) Bienna (tvååriga) eller Perenna (fleråriga)
Annuella växter blommar bara en sommar....som t.ex. lobelia, medan de Bienna bildar en planta första året och blommar år två, som t.ex. stockrosor. De perenna kommer tillbaka år för år och den här Lavandulan är perenn så har man någonstans där man kan gräva ner den till vintern (eller redan nu) så kommer den förhoppningsvis att glädja med ny blomning nästa år!
Så fick ni en liten botaniklektion :-)

Glädje....det är vad blommorna ger mig!...och när det är fint väder (som det ju har varit i vår del av landet nu) så surrar det oupphörligt i lavendeln på vår uteplats och en och annan vårrusig humla förirrar sig också in genom butikens öppna dörr så vi försiktigt får mota ut dem igen
...det är fler än jag som gillar Lavandula Augustifolia Thumbelina :-)

Önskar er alla en riktigt härlig vårhelg!
Birgitta

 

tisdag 7 maj 2013

Vit färg

Jag målar, målar och målar.
En del tycker det är rogivande att måla, tyvärr tillhör jag inte den kategorin....i alla fall inte när det gäller stora projekt...som att måla husfasad.
När maken började prata om att vi borde lasera huset nu till våren fick jag ont i magen. Vi bor i ett suterränghus med fasad av mexisten, puts och trä och det är i och för sig lätt att lasera, bara borsta och måla, men varför var de tvungna att sätta allt som behöver underhållas högst upp när de byggde huset?!!...och ingen skylift fick vi med när vi köpte huset utan vi får palla upp stegar i trappor, lutande grusgångar och rabatter...BLÄÄÄÄÄ!

Roligare har det varit att måla i butiken där jag tog mig an den här hyllan
Den är hög. Jag var lite orolig för att vi inte skulle få plats med den i lokalen som har ganska lågt i tak med rör både på längden och tvären (vi håller ju till i en källarlokal) men den passade bra där jag tänkte ha den...och så tycker jag att den blev mycket snyggare i vitt!
 Som en liten kuriosa detalj satte vi fast en skylt på krönet
Den kommer från en tramporgel som fanns i makens föräldrahem och även om inte den här hyllan är tillverkad på Petterssons Orgel & Pianofabrik så tyckte jag att skylten platsade helt perfekt på krönet.

Idag fyllde jag hyllan med våra Norrländska godsaker
De passade väldigt bra där de stod förut också, i det vita skåpet, men där exponerade jag dem både på det öppna planet och i överskåpet och det var mest det som stod i det öppna planet som såldes eftersom alla kunder inte "känner sig som hemma" och tittar igenom varje skrymsle i butiken :-)
Nu syns alla produkterna mycket bättre
 och hyllan som åkte ut från Alexanders rum när han ville göra det mer "vuxet" har kommit till användning igen.
Tänk vad vit färg och några timmars jobb kan göra! Det är annat än fasadmålning det :-)


fredag 3 maj 2013

Egen design

Vår dator är fixad! Så skönt det känns att ha återfått det invanda!

Jag gillar trä....faller för naturellt åldrat trä med mycket patina. Jag gillar metall också...mest sådant som är "gnagt av tidens tand" med mycket rost. Jag gillar ju loppisar också...där man kan hitta fina saker till väldigt bra priser. När jag sedan kan kombinera det gamla genuina, det rostiga och det fyndade....då går mina mungipor från öra till öra :-)

Så jag har haft nöjet att le och lyckligt utbrista....men såååå vackert! flera gånger den här veckan när Alexander och jag har tillverkat egendesignade saker med vackert trä från vår Dalagård, loppisfynd och metall med patina.
Här är ett exempel

Väggljusstakarna fyndade jag på Myrorna, tyckte de hade en form som tilltalade mig
och plankan från vår gård var lång och härligt skiftande i sin utformning med grenknotor
 och hål utan grenknotor

Vi sågade den i långa längder så det blev riktigt robusta plattor att fästa väggljusstakarna på och som pricken över i satte vi dit vårt eget utformade sigill som alltid är två olika metallplattor på varandra.
 De kan se lite olika ut, men här valde vi en grå rektangulär metallplatta som sattes på en rostig platta. För det mesta hänger vi sigillet på en kant eller fäster runt en ram med lintråd eller snöre, men nu satte vi fast det med små skruvar i överkanten
Vi konstaterade att det tog nästan lika lång tid att klippa till plattorna med vår dåliga plåtsax, slå hål med en inte alltför vass syl och skruva i de små skruvarna med en bits som inte riktigt passade som det tog att göra hela väggdekorationen för övrigt.
Här gäller det att ha tålamod och ibland har jag det....men för det mesta har jag det inte och när Alexander härmar den vokabulär jag då använder måste jag erkänna att det INTE låter fint :-)

Men när de här väggdekorationerna var klara åkte mungiporna upp...för jag tycker såååå mycket om dem. De skulle lätt platsa på en vägg hemma hos oss!