Belysning

Hallå där på januari månads sista dag!

Jag sitter mysigt nerbäddad i den nya, mjuka och gosiga filten jag köpte till oss i julklapp. 

Bakom ryggen stödjer en av de nya kuddarna och så har jag fått en så fin läsbelysning!!

Eller fått och fått....jag har köpt den :-)

Jag har tänkt länge att vi borde ha en läslampa där, men så har jag inte orkat engagera mig riktigt i det förrän förra helgen då jag satt länge och gick igenom en sida på nätet med maaaaaassor av golvlampor.....och så hittade jag den här!

Jag ville ha en lite annorlunda lampa med ett bra ljus. Den skulle också vara prisvärd och lätt att flytta på och jag satt länge och förkastade den ena lampan efter den andra som inte uppfyllde mina krav, men så såg jag den här och det liksom klickade till i mig.....och ett sådant "klick" måste man ju bara bejaka :-)

Den har en tung stadig fot och "trampknapp" på sladden där man sätter på och stänger av den så det finns ingen synlig sladd eller kontakt på själva lampan. 

Ytan är svart med små, små stänk av grått och skärmen vit inuti så ljuset speglar sig bra.

Tycker om detaljerna som gör att den känns lite gammaldags och höjden är perfekt vid fåtöljen.

Det är ju alltid en chansning då man handlar på nätet utan att ha kunnat klämma o känna på produkten, men summa summaro, jag är jättenöjd med det här köpet! 

Kram

Birgitta

Grönt

Vi har ingenting grönt i vår inredning hemma just nu, men även om vi inte har väggar eller saker i grönt har vi alltid mycket växter av alla de slag!

Jag kan inte gå förbi växtdelen i mataffären utan att sukta efter ännu mera växter fast våra fönster är fyllda av grönska. Jag liksom dras dit som en fluga till en sockerbit!

Tur att jag har viss självdisciplin och tittar mycket oftare än jag köper för våra städsegröna krukväxter dör sällan och även om jag älskar växter så vill jag inte bo mitt upp i Borneos urskogar :-)

Så länge jag kan minnas har jag haft en känsla av att grönt är som en grundfärg inom mig. Jag känner mig på något sätt synonym med den färgen.

I kompendiet jag har om färger står det så här om GRÖNT:

Färgen GRÖN är balanspunkten i spektrat. En färg som varken är utåtriktad eller inåtvänd, varken varm eller kall, varken materiell eller andlig.

Det är en färg som vibrerar balans och harmoni och det kan man känna väldigt påtagligt när man är ute i naturen med all grönska. Färgen har en helande kraft som ger oss lugn och vila. Vilan och lugnet ger oss andrum att återhämta våra krafter och samla energi. Färgen speglar något som växer....liv, hopp och ungdom. Den ger oss en inre känsla av överflöd, generositet och rikedom.

Grönt är också hjärtats färg. Framträdande hos dem som i sin kärlek värnar om andra människor utan att tänka på sig själva. Färgen förknippas med förståelse, medkänsla och sympati. En "grön" människa har alltid ett lyssnande öra, tröstande ord, omtanke om barn, djur och natur. En människa med "gröna" fingrar får med sin lugna och harmoniska utstrålning saker att växa. 

Till sist finns det också något att tänka på i texten:

Den som alltid är tröstande och förstående blir lätt offret, martyren, som lever för att ge till andra men inte får något själv. 

Den gröna färgen är också status quo, orörlighet. I naturen har vi en stabil form, en trygg grund, och grönt kopplas också till traditioner som söker det permanenta. I detta finns en positiv förmåga att konstruera system för speciella ändamål och att effektivt slutföra saker, men det kan också, om det går till överdrift, bli för mycket rutin och skapa en motvilja till förändring.

Den lugna tillförsikten till livet kan då bli trög.

Om jag tänker på hur jag är som person, och hur jag reagerar på min omgivning, kan jag känna igen mycket från den här beskrivningen, både från den övre texten och den undre.

Lite fascinerande tycker jag allt att det är med det här med färger och varför man dras extra mycket till vissa av dem. 

Ha en härligt fin dag!

Kram

Birgitta

Kunde inte motstå :-)

 I lördags slank jag in en snabbis på ett loppis.

Fanns inga saker jag behövde.....inte ens något jag inte visste att jag behövde....men så såg jag den här halsduken!

Ljust ROSA, mjuk o gosig, i en sån rund modell som är så fin att vira i två varv och med ett vackert gallermönster med fransar.

Pris: 20 kr.

Kunde jag ju inte motstå!!!

Jag har tagit fram en jättelunta med alla mina kompendier från de utbildningar jag gått i Reiki och andra terapiformer och där hittade jag ett häfte som beskriver färger utifrån att de, liksom vi och allt i vår omgivning, vibrerar i olika frekvenser. Vi påverkas av vibrationerna och därför påverkas vi också av färger.

Under ROSA står det:

Rosa är en blandning av rött och vitt. Den har värmen från den röda färgen, men det vita gör att den håller sig mer på distans och inte är så fysiskt inriktad som rött. Med blandningen av vitt i det röda höjs kärleken till en nivå som innefattar fler människor än en. Rosa är en öppen tillgivenhet till andra människor. Det är en energi som vill dela med sig av sina varma känslor, pyssla om, skydda och hjälpa. Färgen förknippas också med romantisk förälskelse.

Den rosa färgen hjälper oss till ett mer glädjefyllt sätt att närma oss livet. Den lättar upp mentala och känslomässiga konflikter och gör att vi ser allt i ett positivare ljus.

Så.....lite mer rosa känns helt ok.....men det ska vara balans i det hela för i texten till den rosa färgen står det till sist:

En överdrift av rosa ger lätt ett intryck av naivitet, av att bara vilja se det ljusa och gulliga i livet. Det kan också vara en flykt, eller en rädsla för att möta livets andra sidor.

I nästa inlägg ska jag berätta vad det står om den gröna färgen för om någon skulle fråga mig;

"Om du var en färg, vilken färg skulle du vara då?"

.......skulle jag tveklöst svara:

"Jag skulle vara GRÖN!"

Kram

Birgitta

Att byta fokus

Jag tänkte göra ett inlägg om hur less jag börjar bli på vintern med kyla, hala vägar och isiga bilrutor.

Tänkte det kunde passa att fota allt det vita utanför fönstret i hallen så jag knäppte några bilder på måfå, suckade över att ljuset inte räcker till utan blixt och med blixt blir det inga bra bilder.

Kände det som att "Nääääeeee, jag tar och drar något gammalt över mig och går i ide tills våren kommer!!!!!"

MEN....så händer det :-)

Titta!!!!

Jag har inte sett att Hoyan i hallfönstret fått fullt med knoppar!

Åååååhhhhhh :-)

I och för sig tycker jag inte om doften av alla de där blommorna när de slår ut, men ändå......det känns som ett budskap.....nu har vi verkligen lämnat den mörkaste tiden bakom oss!

Även om solen idag gömmer sig bakom lågt hängande moln och min energi inte är på topp så är det ingen idé att hänga läpp.

Maken är snart på väg hem till mig efter att ha jobbat i Skåne, en vän ringde nyss och sa att hon tittar in till mig på eftermiddagen, det är freeeedag och Hoyans blomknoppar skickar glädje genom kroppen!

Det finns ingen anledning att förstöra dagen med att sura över att vädret är som det är. DET går ju inte att göra något åt.

Tänk att några blomknoppar lyckades påminna mig om det!

Ha en härligt fin fredag och en skön helg!

Kram

Birgitta

Min make

 

Idag tänker jag sjunga en lovsång till min älskade make....bara för att han är värd det :-)

Jag kan inte tro att vi träffades av en slump....det måste ha varit någon som roddade för att det skulle bli så och han var den första personen  jag verkligen valde från djupet av mitt hjärta.

Valde så där självklart som att "den här mannen släpper jag aldrig!" :-)

I snart 34 år har vi stått vid varandras sida och jag kan lova er att det inte varit lätt alla gånger, inte för honom, och inte för mig.

Vi har våra likheter, men också våra olikheter, men det som hela tiden har burit oss är vår djupa kärlek till varandra

Han är positiv och försöker förstå mig på det sätt jag behöver för att jag ska må bra. Precis som jag försöker förstå honom på det sätt han behöver för att han ska må bra.

Det kantiga som inte fungerade så bra när vi var yngre har med åren slipats mjukare och vår kommunikation idag är en himmelsvid skillnad mot när vi var yngre. Då kunde vi verkligen hamna i sandlådan kastandes sand på varandra till ingen nytta alls :-)

Jag tar honom inte för given.

Kärlek behöver omvårdnad och näring för att överleva och ha tillit och närhet som grund. Orden min svärfar sa till oss på vår bröllopsdag lever kvar inom mig:

"Ni ska vara som två träd med varsin krona som kan vaja i vinden, men med rötter stadigt förankrade i varandra".

Tycker nog att vi har lyckats med det.

Även om våra kronor ruskats om riktigt ordentligt har våra hårt hopslingrade rötter hållit om varandra tills stormen bedarrat och vi lugnt stått vid varandras sida igen.

Jag är så tacksam över att han valde mig, och att jag valde honom.

Det var så det skulle vara :-)

<3  <3  <3  <3  <3  <3  <3

Birgitta

Det ena ger det andra

Alla vattenledningar och avloppsrör är på plats i vårt blivande badrum. Underlagsgolvet är lagt och alla nya eldragningar klara.....men våra befintliga proppskåp känns verkligen inte "up to date" att koppla in ny el i!

Vi har ett skåp i tvättstugan och ett i gästrummet. Det finns både aktiva och inaktiva inkommande ledningar och det är en salig blandning av gamla kuloledningar och lite nyare ledningar.

Elektrikern ska få byta ut allt så det blir modernt och säkert, men det här skåpet i gästrummet var väl inbyggt....

.......i en utbyggd förvaringsdel....som vi nu var tvungna att riva för att överhuvudtaget komma åt att koppla ur det gamla o koppla in det nya.

För vår del gör det inte ett dugg för ytterväggen är inte isolerad och det är så kallt i den här nischen på vintern så dörrarna är tvungna att stå lite öppna för att inte sakerna ska bli helt unkna.

Nu hade vi hunnit ta bort hyllor och dörrar innan jag kom på att jag ju måste dokumentera med före och efter bilder :-)

Det skulle ju inte ha varit någon match att riva det här om det inte varit för alla saker som jag verkligen proppat in där......och så ville jag ju inte ha alla sängkläder, blommor och saker i rummet helt nerdammade vid rivningen så jag började med att bära ut allt utom de större möblerna

......och nu ser det ut så här i vårt sovrum!!!!

Jag får klättra över makens säng för att komma ner i min egen :-)

Utbyggnaden rev maken på någon timme och hela hallen belamrades med gammalt byggmaterial som vi bara skickade ut genom ytterdörren. Idag borde jag ha lastat det på släpkärran, men dagen har gått åt till roligare saker :-)

Maken måste köpa isolering så vi kan isolera och sätta upp nytt ytskikt innan elektrikern kommer.

Inget jobb jag hade tänkt att vi skulle ha gjort precis just nu mitt upp i badrumsbygget, men så är det, det ena ger det andra.

Ha det så bra!

Kram

Birgitta 

Bääääääää

Burr, det är kallt!

Jag är en riktig fryslort som inte tycker om att frysa så här packas det på kläder när det är dags att gå ut.....och ut måste jag vare sig jag vill eller inte för har man hund så är det utgång flera gånger om dagen som gäller och vår taxherre räds varken kyla eller regn. 

Han hoppar alltid lika glatt omkring mig när han märker att det är dags för promenad :-)

För minst 20 år sedan såg jag i en garnaffär ett så fint stickmönster på en grå tröja med får på rad.

Jag kan sticka, men har ofta gett mig på mönster som varit lite mer komplicerade än vad mina kunskaper räckt till vilket resulterat i att jag övervägt att kasta allt i sopen när jag varit tvungen att repa upp och repa upp. 

Om det finns något som är tråkigt så är det att plocka maskor....tycker jag i alla fall!

Nu har jag aldrig behövt kasta något ofärdigt för jag har en underbart snäll mamma som tagit över när jag har ledsnat :-)

När jag såg det där stickmönstret måste jag ändå ha haft en av mina mer klarsynta stunder eftersom jag så gärna ville men insåg att jag inte skulle ha tålamod att få ihop en sån tröja.

Som tur var så var min mamma med mig den gången och hon sa direkt att hon kunde sticka den så vi köpte det mjuka fina ullgarn som rekommenderades och så stickade hon den här fina tröjan till mig <3

Jag har använt den år ut och år in och behöver sällan tvätta den. Det räcker att hänga ut den på vädring så är den fräsch igen. 

Ull är verkligen ett underbart material!

Förra året fick jag de här vackra vantarna av min mamma. 

Hon hade glömt bort att jag hade den grå tröjan, men jag såg ju direkt att de skulle bilda en perfekt kombo!

Mååååånga får på rad och perfekt nu när jag ska ut i kylan!

Yngsta sonen har förundrat undrat hur jag ens kan röra mig när jag packar på mig underställ, termobyxor, en extra tröja, den här grå ulltröjan, jacka, mössa, halsduk, sockor, rejäla stövlar och ibland ett par tunnare vantar i de här ullvantarna, men det har jag inga problem med.

Jag känner mig hellre som en michelingubbe än att jag fryser!

Ha nu en härlig fredag och en fin helg!

Kram

Birgitta