Hurra, Hurra!

Lördagsmorgon.

Tyst i huset, solen skiner från klarblå himmel och träden vajar lätt i vinden.

Det kommer att bli en fin dag!

Jag ska förbereda för fest.

Huset ska städas, tårta ska bakas, mat planeras och en stooor present ska slås in :-)

Yngsta sonen fyller 25 år i morgon och vi ska fira honom med närmaste släkten hemma hos oss.

25 år!.....tänk så mycket som har hänt.....så många minnen att förvara som ljusa skimrande pärlor i mitt inre från åren jag fått den äran att dela med den här fina unga mannen :-)

Jag låter de där skimrande pärlorna verkligen få skimra.....och är oändligt tacksam över att de gör det.

Jag vet att det där pärlbandet av minnen kunde ha sett helt annorlunda ut!

Vår älskade pojke har tacklat livets utmaningar med ett mod som många gånger gjort mig både förundrad och tårögd.

Envist har han kämpat sig framåt efter år av mobbning som satt djupa spår i hans självkänsla och tillit till andra människor.

Mobbning som periodvis gjort honom ensam och fundersam över livets mening, som fått honom att tappa fotfästet och tron på att han har en framtid att glädja sig åt.

Mobbning som skapat så mycket oro och så mycket ångest. Inte bara för honom utan också för oss!

Idag njuter jag av att höra honom ha framtidsvisioner.

Njuter av att se att hans tillvaro blir lite lättare för varje år som går då han utvecklas i sig själv, mognar och får distans till det som hänt.

Njuter av vetskapen att vi har starka band och att han står oss så nära att vi kan hjälpas åt som en familj där kärlek och tillit läker alla sår.

Nu ska vi fira hans 25 årsdag!!!

Hipp Hipp Hurra....Hurra....Hurra.....Hurra :-)

Önskar er alla en härlig helg!

Kram

Birgitta

Det växer!

Jag har alltid tyckt att avokadokärnor är sååååå vackra......stora, mörkt nötbruna och glänsande.

De är liksom så fulla av liv och många gånger har det tagit emot att bara kasta dem i soppåsen så jag var bara tvungen att experimentera lite och försöka få dem att gro.

Och titta.....etapp ett har fungerat riktigt bra :-)

Fyra stora kärnor fick torka några dagar tills det yttre skallagret gick att dra av.

Kärnorna stoppades ner till två tredjedelar i en kruka med krukväxtjord, fick en plastpåse med lufthål över sig och placerades ljust.

Efter drygt 2 veckor hade en kärna ruttnat, en vägrade envist att öppna sig, men 2 kärnor skickade upp en varsin stängel med en bladrosett som växer så det knakar!

För många år sedan lyckades jag driva upp ett litet avokadoträd, men det blev aldrig någon frukt på det.

Nu har jag läst att man måste ha minst två plantor för att de ska bli befruktade så de här två ska idag placeras i en gammal zinkhink i växthuset och så ska jag vattna och göda ordentligt framöver och se vad som händer.

Med mycket kärlek och god omvårdnad kanske de börjar blomma och bildar små fina avokadosar, det vore roligt!.....men om det är lika lätt att lyckas med det som att få kärnorna att gro har jag ingen aning om.

Det visar sig :-)

Önskar er alla en härligt fin dag!

Kram

Birgitta

Omväxling

Regnet hänger i luften och det är ovanligt att jag känner att det faktiskt inte gör något att solen för ett tag gömmer sig bakom molnen.

Det finns egentligen tre anledningar till det.

1. Jag har varit förutseende och fyllt mina vaser med syrendoft

2. Alla fröer och plantor har kommit i jorden och jag är glad om naturen kan sköta vattningen.

Vi har en djupborrad brunn som vi använder för att vattna trädgården med, men vattenpumpen fungerar just nu bara om man varje morgon lyfter bort ett fruktansvärt tungt brunnslock, sänker ner en stege i det mörka hålet, tar på sig pannlampa, klättrar ner, skruvar av en av slangarna till pumpen, sakta, sakta häller vatten ner i hålet tills det rinner över, skruvar fast slangen igen, klättrar upp, slår på strömmen och hoppas att det kommer vatten ur slangmunstycket.

Eftersom maken är i Skåne och jobbar är det jag som måste göra det, eller så måste jag be yngste sonen om hjälp, så det känns helt ok att naturen sköter vattningen istället :-)

3. Huset behöver verkligen städas!

Dörren har stått vidöppen och jag har sprungit ut och in utan att orka ta av mig skorna. Det har ju också varit fullt av pollen i luften som tagit sig in och lagt sig som ett gult lager över allt i hallen.

Maken har putsat spackel med maskin och även om dörrarna var stängda till det utrymmet blir strumporna alldeles gråvita vart man än går i huset....så idag blir det inget trädgårdsarbete.....här ska städas!

Kram

Birgitta

Lilla Viola

Varje kväll kommer jag in smutsig.

Naglarna är sorgkantade för handskarna har hål i fingertopparna, kläderna är klara för tvättmaskinen, kroppen trött, men själen lycklig!

Jag har en långsiktig plan för vår trädgård med odlingar och rabatter, byggnader och rekreationsplatser, men det får växa fram i den takt vi hinner och orkar.

Odlingsdelen växer, rabatterna får påfyllning av blomsterfägring och gräsmattan får ge vika för nya rum i grönskan och för varje dag som går ser man förändringen.

Små, små plantor av violer hittade jag i ett hörn av grusgången förra sommaren.

Försiktigt grävdes de upp och flyttades till rabatten och i år sträcker de på sig och blommar i sååååå vackra ljust blålila knippen!

Jag köper väldigt lite växter, istället tar jag tillvara på det som redan finns, flyttar det, pysslar om det och blir jublande glad då de trivs på sina nya platser.

Jag hade ambitionen att hålla rabatterna i färgskalor som vitt, rosa, lila och blått, men inte kan jag gräva upp och kasta bort alldeles enormt vackra gullvivor bara för att de är gula!

......och inte har jag hjärta att ta bort den skira sibiriska vallmon som vajar i vinden med sina gula och orangea  tuvor!

Den fanns inte här när vi flyttade hit, men i takt med att jag frilagt jorden från allt gräs och ogräs så började den titta upp och jag vet att den har funnits här i mängd för många år sedan eftersom vi bott grannar i nästan 30 år med det här huset, trädgården och familjen som då bodde här.

Jag bad för länge sedan om att få en liten planta för att sätta i vår dåvarande trädgård, men där dog den efter en sommar fastän den här, på andra sidan vägen, bredde ut sig så mannen i huset mer såg den som ett ogräs än en vacker blomma :-) 

Jag låter i viss mån naturen bestämma.

Den enormt ståtliga ljust lila riddarsporren jag inte kunde motstå på plantskolan förra året verkar inte ha klarat vintern. Den passade så bra in i den färgskala jag hade planerat för den här rabatten, men de stoooora gula tulpanerna med sina röda strimmor som fanns där när vi flyttade hit blommar som aldrig förr....så jag fogar mig och njuter av rabatten med all dess färgprakt från vitt, rosa, lila, blått....till gult och orange :-)

Ha en underbar dag!

Kram

Birgitta

Traskronan dansar i vinden

Fick ett sms från yngsta sonen i förrgår "Pust och flås. Är det inte vinter snart?!"

Skrev till svar "Nä! Först ska vi ha en härligt varm vår, sen SOMMAR och så en lång varm höst på det! :-)"

Vi är olika där, yngsta sonen och jag.

Han njuter av snö och kyla som biter i näsan. Jag njuter med alla sinnen av sol, värme och grönskande natur!

Så han pustar och söker skugga. Jag tar på mig linne och arbetsshorts. Får massor av energi och vill bara vara ute i trädgården heeeeela dagen!

Traskronan har fått lämna vintervilan och dansar nu bland blommorna i äppelträdet.

Massor av humlor flyger tungt omkring och lilla taxen ligger raklång i solen medan jag gräver, rensar, flyttar växter, vattnar, målar eller sitter en stund på trappan och bara filosoferar.

Min bästa tid är absolut precis just NU :-)

Kram

Birgitta

En klenod

Den här gamla mangeln fick jag som gåva av vår granne då hon röjde ur sitt föräldrahem.

Den hade då stått orörd på en vind i närmare 70 år och hon hade tänkt låta den stå kvar där men skänkte den gladeligen till mig mot att jag själv fick se till att baxa ner den.

DET var inte gjort i en handvändning!!!

Den fick agera inredningsdetalj i butiken jag hade och när jag stängde butiken för snart ett år sedan fick mangeln följa med hem.

Den har sedan dess stått som en stor kloss mitt i vägen i vårt uthus och hade den inte hjul skulle jag inte själv ha kunnat flytta den många centimeter.

Så fick jag den briljanta idéen att ställa den i växthuset.

Ett hörn röjdes, mangeln plockades isär, bad snälla maken om hjälp med lyft och bubbande......och nu står den där!

Bara risken för nattfrost är över ska den fyllas med sommarens blomsterfägring och hela växthuset ska fyllas med sommarens grödor.

Underbara dagar önskar jag er alla!

Kram

Birgitta

Maj!

Maj månad börjar med strålande sol och VÄRME.

Hur härligt är inte det?!!!!

Bara att ta djupa andetag och njuta :-)

Den här fina handsmidda kronan ska få sin plats bland sommarblommorna i år.

Den fick nyligen följa med mig hem från den mysiga butiken "Lev Vackert" i Kristinehamn och kronan är stooor, nästan 60 cm i diameter :-)

Tänker mig en prunkande plättar i luften som väller ut....eller silvernjurvinda, det skulle vara fint.....eller en romantiskt ljusrosa dubbel hängpetunia.....eller....

Så roligt det ska bli att få sätta igång med sådd och plantering!

Välkommen underbara Maj <3

Kram 

Birgitta