Minnen

Annandag jul och det är så lugnt och tyst i vårt hus!

Maken är ute i skogen med lilla taxen och jag har några timmar för mig själv. Sånt njuter jag av......behöver lite egen tid då och då :-)

Sitter och tänker på tider som varit eftersom det snart är ett år sedan förra ägarinnan till vårt hus dog.

Hon lämnade många fina minnen efter sig!

Vi har bott i det här huset i 5 år och innan dess bodde vi grannar i 28 år med den familjen.

Huset byggdes 1929 av förra ägarinnans kusins farfar, köptes av hennes mamma 1939 och hon bodde sedan här från 1939 till 2013.....alltså 74 år!

Hon hade velat att huset skulle få finnas kvar i släkten, men det fanns ingen som ville förvalta det arvet vidare därför frågade hon mig "Birgitta, du har ju alltid velat ha ett gammalt hus. Kan inte ni köpa huset av mig?"

Jag gick hem och funderade, pratade sen med maken och han hade bara ett ord till svar på den frågan "NEJ!"

Jag fortsatte att fundera, skissade, gjorde planer......och använde sedan lite kvinnlig list :-)

Det har funnits stunder under allt renoverande då jag undrat om inte makens svar egentligen var det rätta för det har varit mycket mer jobb än vad vi räknade med, men nu har vi ju tuggat oss igenom det värsta så jag tror nog vi ror iland det sista också :-)

Husets förra ägarinna blev med barn så pass ung att maken hennes var tvungen att "skriva till kungs" för att få gifta sig med henne.....och när de bildade familj i huset flyttade hennes mamma upp på övervåningen och familjen med 2 barn bodde i ett rum och kök på nedervåningen med utedass och vattenpump ute på gården.

Det var lite andra tider då :-)

Det här albumet hittade jag i ett kvarlämnat skåp när vi flyttade in och jag skulle gärna ha behållt det, men det tillhörde förra ägarinnans make så vi lämnade det till henne så hon kunde lämna det vidare till hans släkt.

Roligt var det i alla fall att titta på alla fina kort!

Paret förlorade först sin äldsta son, sedan dog maken.

Dottern dog bara ett knappt halvår innan sin mamma och nu är hela familjen borta.

Ingen av barnen fick några egna barn så grenen på det här släktträdet slutade växa, men vi ska föra minnena vidare till nästa ägare.....för jag hoppas att även de ska tycka att det är roligt att veta historian om huset man bor i.

En dag ska jag ta mig tiden att skapa ett minnes album om huset och dess ägare. I vår ägo har vi kort på alla de som bott här före oss och efter att ha varit grannar med förra ägarna under så lång tid har vi också mycket att berätta om den fina familj som bodde här före oss!

Det här är kort från nämnda album och jag har ingen aning om vilka som finns med på bilderna, men tänk ändå vilken skillnad det har blivit under ett århundrade på alla möjliga områden!!!

Kommer våra barn ens att föra bilder vidare till sina barn nu när man har "hela" sitt liv i mobilen? 

Jag är så gammalmodig att jag väljer att använda kamera framför mobilen, men jag gör inga papperskopior av bilderna så det är ju i praktiken ingen skillnad.

Bloggen blir en slags dokumentation som jag själv tycker är så roligt att bläddra tillbaka i......som en digital dagbok förvarad någonstans i etern, men ett minnesalbum att hålla i handen, med fysiska bilder att bevara, det känns ändå lite mer (för mig) bestående än det :-)

Ha det så bra!

Kram

Birgitta