Smedjan

Det sägs att det här har varit smedjan på vår Dalagård.

Möjligtvis kan det verifieras genom hålen i väggarna

Tror inte att det är "kattluckor" i alla fall :-)

Den lilla knuttimrade byggnaden står på övre delen av vår mark, i närheten av rökeriet.
Kanske det var så att man placerade byggnader som det eldades i på betryggande avstånd från resten av gården, jag vet inte, men man får kliva på in i "storskogen" för att hitta dem!

Taket är omlagt...fast det är säkert länge sedan det blev gjort. Fönstret tror jag inte har suttit där från början eftersom det passar så illa i sin glugg.

Det är bäst att ducka när man ska in genom den låga dörren, annars får man en bula i pannan...och så måste man lyfta på fötterna om man inte vill stå på öronen på det stampade jordgolvet innanför :-)

Det finns ingenting invändigt som talar om att det här har varit en smedja

... men det måste ha varit ett litet "kärleksnäste" för ungdomar i trakten. Det finns ett antal namn inristade i stockväggen med hjärta eller + emellan. Gulligt!
Kanske de satt här tätt tillsammans, gömda för omvärlden, och kuckilurade medan de lyssnade på vacker musik :-)

Jag ljuger inte om jag säger att vi hittat gamla radioapparater i ALLA byggnader utom i rökeriet.
Det finns allt ifrån små transistorer till hela möbler.
En radioreparatör har helt klart huserat på den här gården, men jag fattar inte riktigt varför apparaterna finns kvar på de mest konstiga ställen....som i den gamla smedjan.

Lakansremsor

På mina loppisrundor brukar jag ibland köpa gamla lakan när jag hittar några av bra kvalitet och till bra pris.

De kan användas till annat än att bädda med.

Jag har sett bilder på traskronor i olika heminredningstidningar och ville prova att göra en själv.
Det var lite pillrigt att få lindningen snygg runt ringen, men så roligt att göra...och man kan ju variera dem i det oändliga...ta vad man har.
Jag hängde ut min i äppelträdet när det blommade som finast. Åh vad härligt den dansade i vinden!

Jag blandade de vita lakansremsorna med tygremsor från ett par tunna gardiner i naturvitt och satte i vita snören med jämna mellanrum. På snörena sydde jag fast små kristallprismor som glimmade i solen.

Det var så kul att göra traskronan och lakansremsorna gav mig inspiration. Jag ville prova att virka en matta av dem också!
Jag rev flera lakan i remsor och nystade ihop dem till stora trasbollar, köpte en virknål och började virka.

Det var många år sedan jag virkade sist så det kändes lite ringrostigt i början, men när jag kom igång kunde jag knappt sluta. Det var sååå kul! Inga komplicerade mönster att följa, bara virka runt, runt, runt.....större och större

....tills jag var nöjd med storleken. Den här modellen har jag sett på bilder från 70-talet, men då var de oftast randiga i knalliga färger som grönt, gult och orange. Hemma hos mig passar det bättre med vitt.

Sidorna blev olika, bara att vända som man själv tycker är snyggast. Randig struktur

.....eller mer bubblig

Nu har jag gjort flera mattor, det är rena terapin att sätta sig och virka när man inte orkar så mycket annat....och jag kan inte sluta...det är ju så himla roligt!
Är det någon som behöver en virkad matta?! Jag kan göra dem i andra färger också....kanske grönt, gult och orangerandigt vore trendigt :-)

Ladugården del 3

Vilken underbar PINGSTHELG!!

KANONVÄDER...Sol o ljumma vindar för hela slanten.
LOREEN tog Sverige till seger i Baku....välförtjänt tycker jag.
Kramat en ÄLSKAD MAMMA på MORS DAG....och fått kramar själv också, av båda sönerna!
MAKEN har varit i Wien och verkar ha haft fina dagar på sitt håll....han borde vara hemma igen om några timmar.

Vad mer kan man önska?!
Skulle ha varit en resa till vår Dalagård då, men man kan ju inte få allt!
Kan i alla fall gå in i mitt bildarkiv och fortsätta min följetong.

Så...vår ladugård...den östra...och sista delen:

Hela den här delen står på en stomme av slaggsten. Den har inte ruttnat :-)
På övre planet ligger höskullen. Behändigt att bara öppna luckan och lassa in.

Innanför slaggstenen ligger fähuset

De här fönsterrutorna har inte blivit putsade på vääääldigt länge. Perfekt insynsskydd :-)
Den igen spikade luckan vet jag inte vad den har använts till. Kanske har det varit ut och ingång för höns.
Det har i alla fall inte huserat några elefanter där inne för det är jättelågt i tak

Jag som är 160 cm lång kan stå rak, men då får jag fullt med "bös" och spindelväv i håret!
Golvet består av finfördelad jord, eller vad det nu är, gammal spillning kanske och de smutsiga fönstren ger knappt ljus så man ser någonting där inne. Måste nog ta med en ficklampa och syna lite noggrannare nästa gång.

Utanför fähuset finns "skithuset".

Kan tänka mig att det varit ganska gulligt en gång i tiden

...med storblommig tapet på väggarna och sååå "söta" dasslock med svarvade knoppar!

Ledsen att jag inte hann städa innan jag bjöd in er, men på den här gården brukar vi säga "ni får ta det som det är!" :-)

Kanske att vi en dag hinner (och orkar) ta itu med den här byggnaden. Den skulle kunna bli så fin!
Jag kan se den framför mig med nytt tak och nymålad fasad i finaste falurödfärg. Några fönster till skulle inte skada...och så det där lilla dasset....städat, med ny tapet...en stump trasmatta på golvet och en kanna med ängsblommor på golvet.
JA, så vill jag ha det!!!!

Ladugården del 2

Ladugården del 1 visade den högra delen som har den hemsnickrade byggnadsställningen kvar.
Så här ser den ut på norrsidan

Det finns nästan ingen bärande stomme i grunden på den sidan. Stockarna har ruttnat och fasadbrädorna står i backen. Eftersom taket varit i dåligt skick är det mesta dåligt även invändigt.
Den här byggnaden står ändå stabilt, till skillnad mot vissa andra....och det hoppas jag att den gör ett tag till för den är full med saker!

Här var då västsidan igen och den som tittat på tidigare inlägget, Ladugården del 1, vet att det innanför den högra dörren gömmer sig ett ansenligt lass med tegelpannor som väntar på att användas till något nytt projekt.

Om vi tittar in genom den vänstra dörren ser det ut så här....

...på en liten del av ytan.

Här lagras allt som hade med gårdens drift att göra (och en hel del andra saker också).
En del av det som finns här har jag ingen aning om vad det har använts till, som den vackra blå maskinen med det stora hjulet.

Det här vet jag i alla fall vad det är :-)

En riktigt gammal, och tung! mangel.


Det tog lite tid att fotografera. När jag ändå var i ladugården var jag ju tvungen att titta lite närmare på saker och ting, brukar alltid hitta något nytt som jag inte sett förut, eller glömt att jag sett :-)

Virke visste jag att vi hade

...men jag hittade det lilla trähjulet som jag la längst upp på högen av brädor (och glömde ta en närmare bild på). Älskar gamla träföremål med vacker patina...och det där lilla hjulet gav mig inspiration. Det kan man använda på något nytt sätt!

Södersidan...

har också en dörr, men öppnar jag den ser ni bara våra brädor från andra hållet, kanske inte så intressant :-)

Däremot ska jag presentera den högra delen i nästa del. Tycker det är himla kul att göra en liten följetong!

"Make over"

Jag tycker om återvinning!
Mår bra av känslan av att använda det som redan finns, helt eller delvis.
Blir barnsligt förtjust när jag hittar ny inspiration i något som funnits i mina gömmor...eller något som funnits i andras :-).
Ibland behövs det inte mer än färg och några nya detaljer för att det ska kännas "up to date".

Det här skåpet stod och samlade damm i ett garage hos en bekant

Han frågade om jag ville ha det och jag tackade ja. Det var känslan som talade....inte förnuftet :-)
Det hade en så fin märkning på bakstycket. Skvallrar om 50-tal

....och berättar att det tillverkats i "Deutschen Demokratischen Republik".

När jag kom hem med det undrade jag om jag inte tagit mig liiite vatten över huvudet, men bestämde mig för att låta det stå ett tag. Det hade potential, men jag fick ingen "kli i fingrarna" känsla med det.

Vi åkte till vår Dalagård och när jag hittade en gammal hålkärlslist målad med limfärg kom jag att tänka på det där skåpet...och då visste jag vad jag skulle göra med det!

Jag fick ta hjälp av maken, som har mer snickerikunskaper än jag.
Han halverade skåpets djup och sågade till en platta som jag målade och textade.

Sedan ger sågade han den gamla listen och gjorde en bottenplatta. När jag hade målat skåpet i ljusgrått och  satt på en gammal nyckelhålsbricka monterade vi ihop allt.
VOALA....ett skåp i ny skepnad!

Nu är det perfekt att hänga på väggen....och så har jag ju en halv stomme kvar att skapa något annat av.
Jag vet redan vad jag vill göra med den.
Behöver "bara" lite snickerihjälp igen. Får be snällt :-)

Inuti är det vitt med en hylla att ställa fina saker på

Skålen på fot har jag gjort av loppisfynd. Jag sprayade en mässingsljusstake med grå metallfärg och limmade fast en glasskål på toppen.

Min loppis fyndade nysilverskål hade kvar spetsarna från förra fotograferingen, så den fick vara med igen.

Jag kunde ha gjort många olika inredningar....det var så kul!

Märkningen finns kvar på bakstycket.....men jag tror att jag ska sätta dit en till etikett där jag berättar om hur skåpet fick sitt nya utseende...det är alltid kul med en historia.
Dessutom satte jag in ett datum på framsidans "frimärksstämpel" 7-5 12 som talar om att målningen gjordes 7:e maj 2012. Lite fiffigt...eller hur?

Ladugård del 1

En byggnad jag väldigt gärna skulle vilja hinna rädda på vår Dalagård är ladugården

....men det är ingen liten byggnad och det mesta är i dåligt skick.

Delar av taket har lagats. Den hemsnickrade byggnadsställning som användes finns fortfarande delvis kvar på vänstersidans gavel, men om man tittar på kvalitén på arbetet så måste mottot ha varit "vi tar vad vi har och fixar det så gott det går" för det är ett riktigt lappverk som inte längre håller ihop.

Det vackra fönstret sitter på höskullens del....

 

en ruta saknas och två är skarvade.
Golvet på den del av höskullen där fönstret sitter är inte att rekommendera att gå på, om man inte har lust att prova på fritt fall ett antal meter :-) så jag tittade bara upp för att ta ett kort inifrån.

Det är lika stort åt andra hållet. Tänk vilka mysiga fester man skulle kunna ha där!

På höger gavel finns en vedbod.

Där ligger alla våra takpannor som "blev över" från vårt uthusbygge.

 Några stycken, eller rättare sagt....hela vedboden full! :-)
....och då ska ni veta att det är en bit från stugan till ladugården (inga kilometer, men iaf)...och det är uppförsbacke...och takpannor är tunga även om de ligger på en skottkärra....och så hade vi ju redan flyttat hela lasset 2 gånger innan de hamnade här.

Kan ni förstå att jag INTE ville se en enda tegelpanna till den sommaren?!!!!!

Det lilla rökeriet

Vår Dalagård är försedd med byggnader för allehanda ändamål.
Som ett pyttelitet rökeri byggt av slaggsten

Slaggsten är så vackert. Kan skifta från djupaste blått till havsgrönt. Mindre bitar finns överallt i dikeskanterna och det är svårt att låta bli att plocka när man hittar någon som är speciellt fin i färgerna.
Rökeriets stenar skimrar på vissa ställen i grönt

Dörrens insida är svart av sot

......och full med spindelväv.
En gammal tunna finns kvar i det sotsvarta innandömet....

....kom just nu på att jag faktiskt inte har tittat om den innehåller något. Hur har jag kunnat låta bli det!?
Det står ett gammalt solparasoll i hörnet, så man vet aldrig vad man kan hitta i våra byggnader...och ingen annanstans heller.
På en vandring genom vår 1,3 hk "lilla" skog kan man se de här exotiska växterna

....eller de här :-)

Blir full i skratt när jag tänker på att andra bloggar med bilder på vårens alla vackra blommor...och jag visar er våra skrothögar :-). 

Vi har hela backen full med blommande vitsippor. Liljekonvaljerna kommer i mängd, bladen står som tätt hoprullade spiror i mossan. Violerna blommar och gullvivorna har knoppar....men det tog jag INTE kort på!!
 Ja, ja, det finns säkert en anledning till att min mamma kallar mig för skrotsamlare, men vet ni, sådana här skrothögar kan, om man har tur, gömma annat än bara skräp.
Första gången vi gick genom vår skog och hittade den där sista tunnan innehöll den ganska många vackra små apoteksflaskor. Smutsiga var de, men hela. LYCKA! De står nu på en hylla i stugan.

Vi var till vår Dalagård i söndags och jag tog faktiskt några blomkort också!
Planterade en löjtnanshjärta som jag fått av min mamma

Fick sitta med den i knät i bilen i 13 mil. Det var det enda stället som den fick plats på! Det var grönt vart jag än tittade :-)
Nu har jag gett den all kärlek o omvårdnad....och så hoppas jag att rådjuren INTE tycker om löjtnanshjärta. Den blommande kärleksörten som jag planterade i höstas fick blommorna uppätna veckan efter planteringen. Rådjursparet vi har på våra ägor tyckte väl att vi serverade rena delikatesser!

Det har kommit upp sååå fina blå lökblommor vid liljorna jag fick förra året. Har ingen aning om vad de heter...

 ....men de får bli min vårhälsning till alla er som tittar in här!
Ni ska veta att jag är jätteglad över att ni gör det!!