Jag älskar att lägga pussel och de allra roligaste är Jan van Haasteren. Önskade mig ett sånt när jag fyllde år i somras och nu i gråaste november var det dags att packa upp det.
Mätte skrivbordet i lägenheten och såg att det skulle räcka precis i djup för att få plats med de 1000 bitarna så det var bara att flytta på alla krukväxterna som brukar stå där och hälla ut bitarna ur sin påse.
Börjar alltid med att sortera bitarna och lägga ramen först
På det sättet blir stora delar färdiga ganska snabbt och sen kan jag dutta med alla bitar som är kvar genom att studera dem en och en och leta mig fram på frontbilden för att hitta var den möjligtvis kan passa. Många gånger blir det till och med så jag kan se en bit och direkt veta att aha, här är benen till den dykaren, eller fenorna till den fisken. Det är därför Jan van Haasteren pussel är så roliga, de har såååå många detaljer att leta efter.
Det här pusslet kunde jag knappt slita mig ifrån så det växte fram fort
Satt vid skrivbordet tills rygg och nacke protesterade. Då tog jag någon sorterad sektionshög med bitar och kröp upp i soffan med en stor bok som underlag och la det jag hittade till den....och någonstans där har jag slarvat bort en bit för när pusslet var klart fanns det ett tomt hål och ingen bit kvar att fylla det med. Surt.....
Men, men, det är sånt som händer. Har lagt pussel tidigare där jag råkat tappa en bit på golvet som någon av våra hundar snabbt roffat åt sig och ätit upp 😂
Vid tillfälle får jag vända upp och ner på soffan och se om biten ligger där någonstans, men det spelar ingen större roll. Jag lägger ändå väldigt sällan ett pussel två gånger. Oftast ger jag bort det eller skänker det till second hand.
Hittar jag inte biten får det här gå i sopen. Roligt att lägga var det i alla fall 👌
KRAM
Birgitta




Inga kommentarer:
Skicka en kommentar