Grågröna fönster

 Innan vi åkte på vår husbilstripp lovade jag mig själv att när vi kom hem igen skulle jag ta itu med renoveringen av de sista fönstrena i vårt hus. 

Det började med att jag för flera år sedan valde att måla uthusdörrarna i grågrön linoljefärg och tyckte det blev så bra. 

När verandan byggdes valde jag samma grågröna färg till de gamla spröjsade fönster vi satte in där. 

Då bestämde vi också att vi skulle måla alla fönster i huset i grågrönt och sätta spröjs i dem så som det en gång har varit på det här huset när det byggdes 1929

Maken snickrade spröjs av en trekantslist som limmades fast på en rektangulär list med lite utskjut som passar kanten mellan glasen. De sitter med små spikar och är avtagbara för att det ska vara enkelt att putsa rutorna.

Fixade alla fönster på neder våningen förra sommaren, men eftersom alla fönster öppnas utåt var vi tvungna att ta ner fönstrena på ovan våningen för att kunna renovera utsidan på dem. Det kändes bara för mycket efter att ha skrapat, kittat om, putsat och målat alla trädetaljer i både bågar och karm på den nedre våningen. 

Men, i år hade jag gett mig den på att det skulle bli klart! Bara att sätta fart.....

Vi bad yngsta sonen om hjälp att ta ner ett fönster i taget. Ville inte riskera att jag tappade taget och att maken då ramlade ner från stegen. De är höga och tunga de här fönstrena.

Sen var det bara att gå igenom samma procedur som förra året med att skrapa, kitta, putsa, måla.....och det blev färdigt!

Alla fönster i vårt hus är grågröna och spröjsade 😍 Det känns otroligt skönt att det jobbet är klart och både färgen och spröjsen gör så stor skillnad. Husets ögon har fått make up 😊

Så här såg det ut före....och då är det här köksfönstret ett av de bättre fönstren där kitt och färg inte hade släppt lika mycket som på de andra

......nu ser den sidan ut så här och vi är så nöjda!!!

Uteplatsens trall har också fått ett till trappsteg. Det var lite för högt att kliva upp från gräsmattan, men nu är det helt perfekt.

Älskar också den halva zinktunnan med funkia som verkligen pryder sin plats. Ville ha något som grönskade där i hörnet och funkian, som tidigare stod i en pallkrage och varje år var helt perforerad av glupska snigelmunnar, får nu vara ifred och har inte ett enda hål i sina dekorativa blad. Win-Win på det 💚

I morgon ska vi påbörja det sista stora planerade projektet, men vi har valt att ta hjälp med det så jag ska bara fota och njuta av att se det växa fram utan att vi behöver lyfta ett finger. Ni ska få se när det är färdigt 😉

KRAM till er alla!

Birgitta