lördag 4 juni 2016

Hurra, Hurra!

Lördagsmorgon.
Tyst i huset, solen skiner från klarblå himmel och träden vajar lätt i vinden.
Det kommer att bli en fin dag!

Jag ska förbereda för fest.
Huset ska städas, tårta ska bakas, mat planeras och en stooor present ska slås in :-)
Yngsta sonen fyller 25 år i morgon och vi ska fira honom med närmaste släkten hemma hos oss.

25 år!.....tänk så mycket som har hänt.....så många minnen att förvara som ljusa skimrande pärlor i mitt inre från åren jag fått den äran att dela med den här fina unga mannen :-)
Jag låter de där skimrande pärlorna verkligen få skimra.....och är oändligt tacksam över att de gör det.
Jag vet att det där pärlbandet av minnen kunde ha sett helt annorlunda ut!

Vår älskade pojke har tacklat livets utmaningar med ett mod som många gånger gjort mig både förundrad och tårögd.
Envist har han kämpat sig framåt efter år av mobbning som satt djupa spår i hans självkänsla och tillit till andra människor.
Mobbning som periodvis gjort honom ensam och fundersam över livets mening, som fått honom att tappa fotfästet och tron på att han har en framtid att glädja sig åt.
Mobbning som skapat så mycket oro och så mycket ångest. Inte bara för honom utan också för oss!
Idag njuter jag av att höra honom ha framtidsvisioner.
Njuter av att se att hans tillvaro blir lite lättare för varje år som går då han utvecklas i sig själv, mognar och får distans till det som hänt.
Njuter av vetskapen att vi har starka band och att han står oss så nära att vi kan hjälpas åt som en familj där kärlek och tillit läker alla sår.

Nu ska vi fira hans 25 årsdag!!!
Hipp Hipp Hurra....Hurra....Hurra.....Hurra :-)

Önskar er alla en härlig helg!
Kram
Birgitta

6 kommentarer:

  1. Låter som om en alldeles underbar ung man! Lyckönskningar till honom och tänk på att det är i motvind- och inte i medvind- en drake stiger mot skyn!
    Skorpan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han ÄR en alldeles underbar ung man och det är så härligt att han nu faktiskt också börjar se sina positiva sidor själv.....att han försiktigt låter sig föras med vinden för att en dag kunna lita på att vindarna bär så han kan stiga högre och högre :-)
      Kram till dig Skorpan!
      Birgitta

      Radera
  2. Hälsa och gratulera långt i efterskott!Nu märker man vad man ligger efter med bloggläsningen nu igen :D jag får passa på och önska er en trevlig midsommar också :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. En gratulation är vidarebefordrad. Ibland måste man prioritera sin tid o då ligger nog inte bloggläsning som prio ett :-) Ja, snart är det midsommar och jag hoppas att prognosen med regnrusk är helt fel. Inte lika roligt att dansa "små grodorna" i regnkappa o gummistövlar i lervälling!
      Oavsett väder önskar jag att också ni får en fin midsommar!
      Birgitta

      Radera
  3. Känner att du är stolt mamma till en fin son, och så klart har du det!
    Livet är inte alltid lätt. Men mobbing borde vi vara så pass medvetna om
    att det inte borde finnas alls bland våra barn och ungdomar. Skönt då
    med en kärleksfull familj som finns där och stöttar.
    Grattis till din sons nya år!
    /Cia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Känner att mobbning skulle behöva tas itu med från grundorsaken....varför man mobbar.....varför man tillåter sig att mobbas. Vår yngsta son är mjuk och känslig, så fin i sin personlighet och var ett tacksamt mobboffer eftersom han inte sa ifrån, inte markerade för andra att det inte var ok att trampa på honom. Mobbningen var självklart inte hans fel, men vi pratade mycket om den egna självkänslan, att inte tolerera såna handlingar mot den egna personen.
      Han satte till slut sin egen gräns och allt blev mycket bättre, men det är komplext det där med mobbning och det finns ju inte bara bland barn och ungdomar utan också i hög grad bland vuxna!
      Jag ska ge ditt grattis till honom :-)
      Kram
      Birgitta

      Radera