Trädgården blommar!

Solen skiner och det är varmt!
Äntligen har jag fått inspiration till att dra på mig trädgårdshandskarna och vara ute och fixa.

Måste visa vår vackra jättevallmo som jag frenetiskt försökte rensa bort första året vi bodde här...trodde det var tistelblad som kom i mängd i rabatten. Sedan fick jag se att grannen hade så otroligt stora vackra vallmoblommor i sin trädgård och när jag såg bladen förstod jag att det inte var tistlar jag rivit upp.
Som tur var så lyckades jag inte utrota dem :-) 

Är inte så förtjust i orange, men de här färgklickarna (och knopparna!) är härliga

...speciellt när de står intill djupblå trädgårdsiris och klint

Trädgårdsklinten är vacker...men jag rekommenderar den inte...såvida man inte vill ha den överallt!

Jag fick två plantor av en vän, en vit och en blå.
Den vita trivdes inte alls, men den blå växer och frodas....och tar över det mesta i sin väg. Som tur är kan man lätt dra upp den när den kommer där man inte vill ha den....men man ska absolut inte låta den gå i frö!

Alpklematisen är så vacker och tacksam

Vi har hård lerjord där vi bor och ingen annan klematis har trivts här trots att jag grävt stora gropar och jordförbättrat...men alpklematisen gläder mig varje år och den blommar länge eftersom den står svalt på norrsidan.

 Rododendronbusken trivs också på norrsidan

...trots att den blivit riktigt stor är den fortfarande tät och fin.

Åh, det finns så mycket vackert att njuta av och att fotografera och blogga om, men nu ska jag gå ut och hänga upp tvätten så den får torka i den ljumma midsommarvinden...och i morgon ska jag fira min födelsedag...på själva midsommarafton.
Har önskat mig vackert väder och besök av nära och kära...hoppas att jag får båda delarna!

ÖNSKAR ER ALLA EN JÄTTEFIN MIDSOMMAR!!

 

 

Gästrum

När vår äldste son flyttade hemifrån startade vi en totalrenovering av nästan hela vår övervåning.
Det var så bra när hans gamla rum blev tomt så vi kunde flytta möbler från rum till rum....och sedan tillbaka igen.

Jag har haft det här rummet som arbetsrum under några månader, men nu röjde jag ut golvskyddspapper, målarbockar, färgburkar och allehanda verktyg....och gjorde ett gästrum av det.

Sängen bäddades med nytt överkast...

och så fick jag användning för de vackra örngotten som jag fyndade samtidigt som vi köpte ett gammalt skåp i Tierp...och min egentillverkade "In your dream" kudde

Örngotten är så fina...fattar inte att någon haft tålamod att sitta med de pillriga hålsömsbroderierna

...förspilld kvinnokraft har jag hört någon kalla det...men jag njuter av att se det vackra arbetet!

Rummet har stora fönster som vi pratar om att byta ut. Skulle fortfarande vilja ha allt det där ljusinsläppet och har sett så fina fönster med kryss i ovankanten som skulle passa bra här.
Just nu är vi (över)mätta på renovering, men man vet aldrig, en dag kanske det skulle vara såååå roligt att byta fönster....eller så kanske vi får en pengaskänk från ovan så någon annan kan göra det åt oss :-)

Expedithyllan har fyllts med gamla saker

.....och en vacker orkidé som blommar för andra gången.
Phalanopsisorkidé hade jag i min brudbukett. Tycker de är helt fascinerande i sin form och färg

....och så är de väldigt lättskötta och blommar så länge.

Trots (eller på grund av) att jag är florist är jag urdålig på att vattna mina växter. Måste ha tåliga sorter och stora krukor för att de ska klara sig. Väljer jag något annat måste jag placera dem så att jag ser dem varje dag...annars torkar de ihjäl.

De knollriga hasselkvistarna klippte jag från vår buske på tomten. Den behövde tuktas lite så hortensian, och den stackars bollthujan, som hamnat under fick lite ljus på sig

I en liten nätkorg samlade jag några vackra saker från vår Dalagård

De små plåtburkarna med sin fina patina tilltalar mig lite extra

De har hittills legat gömda för omvärlden i en låda på vår gård, men nu får de ligga framme!

Det finns en sak till i rummet som jag tycker mycket om....men den ska få ett eget inlägg framöver.

Rummet är klart....nu fattas bara gästerna!!!

Det växer!

Och häcken växte kämpa hög, kämpa hög, kämpa hög.....(kan ni sången från sagan om Törnrosa?)
Nåja, på vår Dalagård har vi ingen häck, men det finns annat som växer när vi inte är där och håller efter det.

Det har gått 3 veckor sedan vi senast hade tid att åka till vår gård och vi anade nog att vi skulle få trädgårdsarbeta lite, men inte trodde jag att gräset skulle vara så högt att halva taxen försvann!

Det var bara att ta fram gräsklipparen

Maken klippte....och jag förevigade. Det var mycket roligare :-)

Vi har en vacker utsikt mot väst. På andra sidan vägen brukar bondens långhåriga nötkreatur beta, men de var inte synliga den här dagen.

Tomten var som en sommaräng innan vår Stiga multiklipp hade tuggat sig igenom växtligheten.
Hela mattor av små blå veronika....och söta små vita blommor som jag inte vet vad de heter

Nästan synd att klippa bort dem!

Vi har börjat sätta upp en hundgård på den enda någorlunda plana plätt vi har på tomten

Inte så snyggt, men vi har ledsnat på att knyta fast en hund i varje ände av en löplina...och löplinan snurrar de sedan runt trädstammar, bilhjul, trädgårdsbord och stolar...och så sitter de och skäller....KOM OCH SLÄPP LOSS MIG!
Rocky kröp dessutom ur sitt halsband och var på vägen och sprang. Som tur var blev han inte påkörd.
Så nu blir det placering i hundgård när vi håller på och jobbar ute...kommer att bespara oss lite jobb med att lirka loss hundar...men vi får nog muta dem med märgben eller nåt för att slippa höra skällandet...KOM OCH SLÄPP UT MIG!!

Spännande!!

Nu händer det grejer!

Jag har tidigare skrivit att jag hade som motto "en sak in, en sak ut" när det gällde vårt hem.
Att jag använder ordet "hade" beror på att jag, av en speciell anledning, har satt mottot på undantag för ett tag.

Vår gård i Dalarna betyder väldigt mycket för mig.
Även om jag kan vara urless på allt här hemma med hus och trädgård så får jag ny energi när jag kommer till Dalarna.
Vi har jobbat målmedvetet för att få, framförallt, huset i beboeligt skick och jag har haft bilden av målet framför mig hela tiden....som en morot då det ibland varit tufft att orka och hinna med allt.

I november förra året ställdes allt på ända. Vi fick objudna "gäster" till vår gård...människor som säkert kan skilja på mitt och ditt, men som högaktningsfullt struntar i det :-(
De lämnade spår efter sig

.....leriga avtryck av stora, grova kängor på fönsterbräda och golv!

De tog sig in fönstervägen och gick ut genom dörrarna.
Det var våra grannar som upptäckte att dörrarna stod öppna efter en blåsig natt och ringde oss.

Usch vilken känsla det var att få det samtalet!!!!...och så mycket tankar som snurrade innan vi visste om, och vad, de förstört och stulit!

Jag är tacksam, trots allt. Skadorna var minimala och de tog bara sådant som går att ersätta, som tekniska prylar och en kikare, men det gjorde ändå att jag blev medveten om hur obevakad gården är...och jag blev medveten om hur mycket jag skulle sakna en del av sakerna om de försvann.

Det där inbrottet förändrade mitt sätt att se på gården och vår framtid där.
Tidigare har jag känt mig som en förvaltare av ett arv, ett arv jag dokumenterat och haft planer för. Efter det här byttes den känslan till att vilja föra saker i "säkerhet".

Tanken på att starta ett företag, med saker från Dalarna som grund, började gro...och grodden växte fort....och nu är den på väg att slå ut i full blom!

Jag har varit egen företagare i två omgångar förut och vet hur mycket energi det tar att starta....men det finns ingen annan väg än att sätta igång!
Så här såg vårt rumsbord ut igår kväll

Även om det mesta kan göras via dator idag, när det gäller Bolags och Skatteverk, så måste man rota fram uppgifter om inkomster bakåt i tiden, inkomster framåt i tiden, gissa sig till omsättning och eventuell vinst, skriva i allehanda information, räkna och beräkna. PUST...STÅNK... och.... STÖN!!!!!!!!

...men nu är jag klar med det :-)

Lokalen håller på att åtgärdas, det är väggar som ska rivas och det gör fastighetsägaren.
Jag samlar saker att sälja...och det har jag gjort ett tag

....det här är bara en liten del av alla saker!
Det är förklaringen till att mitt motto om "en sak in, en sak ut" inte är i bruk just nu :-)

Jag får nyckel till lokalen om 2 veckor och det är massor som behöver fixas innan dess...och efter det är det ännu mer....blir nog inge solande för mig den här sommaren.
Någon som har ett bra tips på "brun utan sol kräm"?

Ps
Martin tar fortfarande tacksamt emot hjälp för att ha en chans att vinna en Kia Cee'd. Röstningen pågår fram till den 17/6. Instruktioner om hur du gör för att rösta finns i förra inlägget - "Martin".

Martin

Vår äldste son heter Martin.
Han har många järn i elden och man vet aldrig riktigt vad han håller på med...eller var han håller hus...eller hur han ser ut....

 Jag tror att det är Martin som är till vänster...men de är ju ganska lika de där "kycklingarna" :-)

En tjej här i trakten fick sig ett riktigt gott skratt när hon blev kidnappad av dessa kycklingar som kom i flott nercabbad bil och förde med sig henne till hennes möhippa samtidigt som de spelade "Fågeldansen"... Taradaradaradam Taradaradaradam Taradaradaradam tamtamtamtam.....på högsta volym i bilen!

Martin har 20 mil till sitt jobb...enkel resa.
Han pendlar med SJ, eller åker bil med arbetskamrater. Nu tycker han att det är dags att införskaffa en egen bil och eftersom mamma och pappa, alltså Bosse och jag, inte har nappat på att köpa en Audi A4 till honom när han fyller 25 år i augusti, så har han valt en annan väg.

Han fick nys om att man har chansen att vinna en Kia Cee´d genom en tävling på Elgiganten om man tar ett originellt foto vid en kuliss av en Kia och skriver en slogan...så han fixade ett bidrag.
Han har fler "förvandlingsdräkter" i sina gömmor...och nu blev han "The Green Man"

Han har bett om hjälp med röstning på hans bidrag och det är klart att jag måste hjälpa honom att vinna en av de 15 bilar som delas ut! Det underlättar ju för vår plånbok om vi slipper köpa en bil till honom!! :-)...men han kommer ju inte långt på EN mamma röst, eller EN pappa röst, eller EN lillebror röst...det behövs FLER röster!!!!
Så jag blir nu den gröna mannens förlängda arm och medan han jobbar för fullt på sitt håll med att få röster så ber jag dig, som är här och läser....RÖSTA DU OCKSÅ!

Det krävs ett konto på Facebook för att kunna rösta.
Vi gick in på Elgiganten Sverige, klickade på Vinn en Kia Cee´d, klickade på Gilla Elgiganten, la in Facebook lösenord och sökte på Martin Johansson där vi röstade.
När vi gick in igen såg vi att vår "röstaknapp" var borta så då visste vi att vår röst var registrerad och statistiken hade också räknat upp en röst.
Martin skickade mig också den här beskrivningen:

Gör som följer:
1. Gilla "Elgiganten Sverige" (går ju utmärkt att ta bort efter tävlingens slut 17 juni)

2. Gå därefter in på följande länk och lägg er röst:
https://www.facebook.com/Elgiganten/app_167152293414434?app_data=551387542

3. Gör en kontroll att er röst har lagts till i potten dvs att antalet har ökat med en. OBS: Denna punkt är viktig då det är flera som har haft svårt att få sina röster reggade.

4. Klart! Enkelt va?


Han är engagerad, vår son...och engagerande :-)

Födelsedags"barn"

Jag tänker ofta på att tiden går så himla fort, på så många sätt.
Ibland är det bara bra....som när det är vinter och jag vill att det ska bli vår.
Ibland är det mindre bra...som nu när den där härligt skira vårgrönskan redan övergått i sommargrönt och alla lökblommor bara ser tråkiga ut i rabatterna.
Som tur är ersätts de av annat som blommar...som lupiner

Jag tycker de är som vackrast när de precis har visat färg nertill och har kvar sin samlade gröna topp.

Åren i vårt hus har också gått väldigt fort...26 år har vi bott på samma ställe. Det är precis halva mitt liv!
Vår äldsta son har flyttat hemifrån, men vår yngsta son bor fortfarande kvar hos oss.
Det är han som är mitt stora IT stöd, som hjälpte mig att skapa den här bloggen och lärde mig hur jag ska hantera den.
Det är han som kommer ilandes när jag i förtvivlan ropar NEEEJ när inlägget jag håller på med plötsligt ersätts av en annan sida utan att jag tycker att jag gjort något, eller när bilder inte hamnar där jag tänkt att de ska vara.
Tålmodigt har han hjälpt sin otekniske mamma att få rätsida på teknikens under och sakta men säkert lär jag mig sådant som jag inte ens hade intresse av att lära mig för bara några månader sedan.

I tisdags fyllde han 21 år....Tjugoett!
Det var ju inte länge sedan han for omkring med sin lära gå vagn så det dunsade i dörrposterna!...fast, jo, det var det...åren har bara gått så fort!

Han är ingen vän av stora kalas, men visst vill han bli uppmärksammad på sin födelsedag.
Så jag plockade en bukett med lupiner och bakade jordgubbstårta

Han är ingen vän av tårta heller, men min jordgubbstårta brukar slinka ner

...kanske för att den inte innehåller sylt, för det tycker han inte om.

Sist ni fick se en bild av honom var på mitt allra första inlägg där han låg och sov i släpkärran som då stod på vår Dalagård. Han var tonårstrött och stugan innehöll inga möbler som man kunde sträcka ut sig på....så då bäddade han i släpkärran...man tager vad man haver!
Här är han på sin 21 årsdag

...vår fina Alexander som brukar krama mig och med ett leende säga -"Vad liten du är mamma!"
Ja, det skiljer ju 2 dm....och det är jättebra att kunna be honom hjälpa mig ta ner porslin från översta hyllan i köksskåpet, annars måste jag ju hämta en stol för att nå!

När han inte firar födelsedag, eller gör någonting annat, så kan man hitta honom här

....och man måste säga KNACK, KNACK innan man kliver in i hans rum för han har ryggen mot dörren och med hörlurarna på så hör han inte när man kommer. Skrämmer man honom får man inte se det här leendet

...så jag säger alltid KNACK, KNACK :-)

Smedjan

Det sägs att det här har varit smedjan på vår Dalagård.

Möjligtvis kan det verifieras genom hålen i väggarna

Tror inte att det är "kattluckor" i alla fall :-)

Den lilla knuttimrade byggnaden står på övre delen av vår mark, i närheten av rökeriet.
Kanske det var så att man placerade byggnader som det eldades i på betryggande avstånd från resten av gården, jag vet inte, men man får kliva på in i "storskogen" för att hitta dem!

Taket är omlagt...fast det är säkert länge sedan det blev gjort. Fönstret tror jag inte har suttit där från början eftersom det passar så illa i sin glugg.

Det är bäst att ducka när man ska in genom den låga dörren, annars får man en bula i pannan...och så måste man lyfta på fötterna om man inte vill stå på öronen på det stampade jordgolvet innanför :-)

Det finns ingenting invändigt som talar om att det här har varit en smedja

... men det måste ha varit ett litet "kärleksnäste" för ungdomar i trakten. Det finns ett antal namn inristade i stockväggen med hjärta eller + emellan. Gulligt!
Kanske de satt här tätt tillsammans, gömda för omvärlden, och kuckilurade medan de lyssnade på vacker musik :-)

Jag ljuger inte om jag säger att vi hittat gamla radioapparater i ALLA byggnader utom i rökeriet.
Det finns allt ifrån små transistorer till hela möbler.
En radioreparatör har helt klart huserat på den här gården, men jag fattar inte riktigt varför apparaterna finns kvar på de mest konstiga ställen....som i den gamla smedjan.