torsdag 15 januari 2026

Social baksmälla

 Har du hört det uttrycket.....social baksmälla?

Jag kom i kontakt med det när jag första gången läste om hur det är att vara en högkänslig personlighet. Att högkänsliga personer saknar filter som sållar bort intryck i sociala situationer och att det i förlängningen kan skapa en social baksmälla.

Det är nu drygt 10 år sedan jag förstod att jag är just en högkänslig personlighet som känner mycket, tar in mycket, och påverkas mycket. 
Det är inget jag kan välja bort, men jag kan vara medveten om effekterna av det så jag lär mig att hantera det på bästa sätt!

Glömmer nog aldrig min reaktion när jag läste kompendiet jag fick i min hand om HSP. 
Det var så mycket jag kände igen som jag hade haft så svårt att acceptera, och försökt att "jobba bort". Verkligen försökt att inte vara så känslig i alla möjliga sammanhang utan att förstå att det var helt bortkastad energi och bara gjorde allting ännu värre.

Efter det har jag fokuserat på acceptans, och försökt lära mig att hantera det istället för att förneka det. För högkänslighet kan vara en gåva, men också en utmaning.....i alla fall för mig.

Det har varit några månader nu med mycket möten, mycket som ska fixas med och jag har haft svårt att hitta den där mer sammanhängande lugna period jag behöver för att kunna varva ner. 
Då kommer den "sociala baksmällan" som verkligen är som en baksmälla då jag fysiskt blir illamående så fort jag tänker på att röra mig. Magen börjar krångla, jag får ångest, vill inte kliva ur sängen på morgonen, blir allmänt håglös och trött och liksom lite "luddig" i skallen.

Till viss del behöver jag då vila, men jag behöver också stimulans i form av att göra saker jag mår bra av.....som att gå en lugn promenad, helst i naturen, träffa EN vän och göra något roligt, som att jag träffade en vän igår och vi tränade på att skriva kalligrafi, lyssna på lugn meditativ musik, träna yoga och tänka på hur jag andas.

När jag väl bejakar mig själv och accepterar att det är som det är just nu, utan att bli frustrerad och banna mig själv, går den där baksmällan sakta men säkert tillbaka. 
Tror att just den där bristen på förståelse över min egen personlighet, mina behov och mina reaktioner gjort att jag vid ett flertal tillfällen varit så nära att krascha i den berömda väggen, men någonstans har jag ändå lyssnat och förstått att jag måste dra i handbromsen, och också gjort det, och därför lyckats undvika den där kraschen.

Känner mig lite klokare idag, men eftersom jag är en person som vill mycket måste jag ha den här medvetenheten med mig. För det är mycket lättare att hantera livet om jag hittar balans. Det blir behagligare att resa med ett lagom mjukt tempo istället för att kastas fram och tillbaka i ett evigt gasande och bromsande 😅

Har haft ett möte på förmiddagen, gjort ett inlägg till er nu, ska strax laga lunch och funderar sen på att ta fram mina målarfärger och penslar. Lugnt och skönt så här en mulen dag i mitten av januari.

Ta vara på den tid du har på det sätt som är bäst för dig 💗
KRAM
Birgitta











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar