Det händer så mycket positivt i mitt liv just nu så jag har inte vetat hur jag ska berätta om allt här på bloggen. Inte riktigt vetat i vilken ände jag ska börja.
Men....nu tänkte jag att jag vevar tillbaka tiden lite och börjar där.
Har pinnat på med det mesta som behövt göras, men gjort det utan riktig glöd, utan den där entusiasmen som jag vill känna.....och jag har varit ledsen över att dagarna liksom bara har runnit iväg utan att lämna en känsla av tillfredställelse efter sig. Så vill jag inte ha det!
Det har funnits stunder då jag frågat mig själv om vi fortfarande älskar varandra och varje gång kommit fram till att jo, det gör vi, men vi har inte tagit hand om vår relation på rätt sätt det senaste året.
Vi är totalt eniga om att vi vill vara tillsammans, men inser att vi måste hitta nya vägar där vi kan balansera våra olikheter och också hitta gemensamma plattformar. Han är min allra innersta kärlek, min trygghet, min bästa vän och det har gjort så ont att känna att vi inte nått fram till varandra trots att vi velat göra det.
Därför har vi sen den där konfrontationen haft många totalt ärliga och öppna samtal och med det har det öppnats nya vägar för oss att gå. Det känns både lite nervöst pirrigt och väldigt spännande, för vi har på bara några veckor kastat oss ut på okänd mark och allt har trillat på plats precis som om det var menat så.
Varma kramar
Birgitta
Oj så spännande! Och det bästa är att ni kan prata med varandra!
SvaraRaderaLycka till med vad det än vara må.
Kramar från Eva-Mari
TACK fina Eva-Mari <3 Jag ska berätta allt eftersom jag tagit lite nya bilder att ha till det jag vill säga :-)
RaderaMåndag idag......ny dag, nya möjligheter. Stor KRAM till dig!
Birgitta