Nu har vi pussats färdigt under misteln......dags att återgå till jobb och en "vanlig" vardag.
Känns faktiskt helt ok för jag har ju varit ledig ända sedan 21/12 så jag ska definitivt inte klaga......men måste erkänna att det var lite svårt att få upp ögonen då väckarklockan ringde 06.30 i morse och det var dags för årets första jobbdag.
Kolmörkt ute, lite regntungt och inte det minsta läge att snooza för då hade jag somnat om på stört :-)
Jag jobbar som extra stödresurs i en klass med elever från år 1, 2 och 3.
Här ute på landet har det under åren varit integrerade klasser beroende på elevunderlag och våra söner har båda gått i integrerade klasser precis i det klassrum där jag jobbar nu.
Känns ju lite speciellt :-)
Det är ett viktigt jobb, att stötta elever som av olika anledningar har svårigheter att anpassa sig till den skola vi har idag och att underlätta för pedagogerna så de räcker till för alla.
Hur vackert man än skriver och pratar om individuell undervisning och att alla ska få lyckas i skolan så krävs det ibland väldigt mycket för att det ska bli så.
Jag jobbar tillsammans med en underbar pedagog!
Vi är väldigt samspelta, tänker och tycker i grunden väldigt lika när det gäller hur vi ser på barnen och på vårt gemensamma sätt att jobba......för det här är ett teamwork där alla behövs, både stora och små. Det är bara tillsammans vi kan skapa en skola för alla!
Det handlar mycket om att skapa relationer, att lära känna varje liten individ i deras uttryckssätt och behov.
Hur hittar man en motivation som försvunnit med alltför många misslyckanden?
Hur bygger man en självkänsla som dalat för att man alltför många gånger märkt att man inte passar in i mallarna?
Varje dag har sina prövningar, men också sina möjligheter och lyckan i att se en annan människa växa är helt obetalbar! DET är belöningen med mitt jobb!!!
Varken lön eller karriärmöjligheter är annars något att hänga i julgranen. Här får man hitta andra drivkrafter för att med glada hoppsasteg skutta sig till jobbet varje morgon :-)
Det ska tydligen komma ett riktigt snöoväder över våra breddgrader i natt, och så ska det tydligen börja blåsa igen, men ändå......VI ÄR PÅ VÄG MOT LJUSARE TIDER!
JJJJJIIIIIIPPPPPPIIIIIII
Allt gott till er kära bloggvänner!
Kram
Birgitta
Vilket värdefullt jobb du gör! Måste kännas otroligt tillfredsställande när du lyckas entusiasmera någon elev! Skolan är ju till för alla fast verkligheten säger något annat!
SvaraRaderaJa nu går vi mot ljusare tider iallafall enligt almanackan. . . fast än har det inte märkts så mycket. . . .här regnar det som vanligt och ström har vi också!!! :-)
Ha en fin vecka!
Kramar
Visst är det ett viktigt jobb!.....och belöningen är att se att barnen mår bra!
RaderaDet är ju inte fritt att välja om man ska gå i skolan eller inte därför känns det extra viktigt att skapa förutsättningar för att varje barn ska få den miljö hen behöver för att tycka, om inte att det är jätteroligt så åtminstone att det känns helt ok att befinna sig i skolans värld. Sen är det ibland en utmaning att komma dit, man får vara lite av en detektiv som med stor nyfikenhet, och stor "verktygslåda" får söka vägarna som bär framåt :-)
Nu är veckan snart slut......igen. I det här tempot kommer det att vara vår i ett nafs!
Kram till dig!
Birgitta
Åh vad jag beundrar dig och dina kolleger! Ni gör ett fantastiskt jobb! Även om ni inte får den lön ni förtjänar så blir ni belönade på annat sätt. Att få andra att växa, hur litet det än är måste vara magiskt. Jag har ofta i mitt yrkesverksamma liv önskat att jag kunnat bidra till andra människors välmående, gjort något för mänskligheten, varit en del av något större. Men jag älskade mitt yrke... och var bra på det. Kanske det räcker, kanske var jag bättre på att vara ad än biståndsarbetare i Somalia? Alla är vi pusselbitar som ska passa in.
SvaraRaderaHoppas ni har fått lite vit och ren snö nu. Här kom det en decimeter igår. Vackert när träden i parken utanför mina fönster är snöklädda.
Ha det gott.
Kramar från Eva-Mari
TACK Eva-Mari! Inte varje dag någon uttrycker beundran över det vi gör i vårt jobb :-) Brukar vara tacksam över om det i alla fall finns viss förståelse och inte bara kritik. Det är så lätt att stå utanför och tycka att skolan "inte gör något" för att få den optimala arbetsmiljö vi alla behöver. Sen är det så att det många gånger säkerligen inte görs tillräckligt (eller sätts in rätt insatser)om problem inte löser sig eller blir bättre för jag är nog av den övertygelsen att det alltid finns vägar som bär framåt, det gäller "bara" att hitta dem!
RaderaTror nog inta att alla ska jobba som biståndsarbetare i Somalia :-) Många gånger kan det räcka med att vara en god medmänniska, att finnas här lyssnande och stöttande när någon behöver det bara så där i den vanliga vardagen. "Ingen kan göra allt, men alla kan göra något"......så viktigt att komma ihåg.
Nu har vi precis lagom med snö så det är vitt på marken och temperaturen är på rätt sida om nollan för att det ska få fortsätta vara vitt. Idag började vår idrottslärare spola is på skolans plan så barnen snart kan snöra på sig skridskor att åka på under raster. Det blir roligt för dem!
Kran till dig!
Birgitta