Särskilt boende

Vi har varit ute på en välbehövlig tredagarstur i vårt avlånga land. En liten minisemester...bara maken och jag.

Från Västmanland åkte vi till Småland, vidare till Dalsland och till Värmland innan vi avslutade turen i Västergötland och sedan hem igen.
Drygt 100 mil i bilen, härligt väder, fina upplevelser och möten med släkt och vänner.

Jag gillar att göra resor utan större planering...bara packa det mest nödvändiga och ge sig iväg. Det tilltalar mig!
Vi hade ett ungefärligt körschema, men vi tog dagarna och mötena som de kom, därför blev det precis så spontant som vi ville ha det.

Sista stoppet gjorde vi hos min svärmor som snart fyller 93 år. Hon bor på ett särskilt boende i Gullspång.
Konceptet på det boendet tycker jag är helt suveränt.
Svärmor bor i egen lägenhet med uteplats i ena änden av huskroppen och i andra änden finns typ långvård. Där emellan finns matsal, terapi, mötesplatser, frisör och tillgång till all hjälp hon kan tänkas behöva. Allt är sammankopplat....hon behöver inte gå ut utanför huset om hon inte vill.

Vi satt i solen på hennes uteplats och tittade på insekterna som verkade uppskatta Rudbeckians stora mittknapp

Humlesurr och fjärilsfladder

Jag gick också en tur och fotade en av alla de fina mötesplatser som finns i huset. En nostalgisk blåvit interiör i  gammal bondromantisk stil där de som vill kan sitta en stund för sig själva, eller tillsammans med andra

Gamla tallrikar är samlade i tallrikshyllan

och i hörnet står en vit kommod

....med handfat och kanna i porslin

På en vitmålad bänk står en våg

....och på en lika vit hylla står en väl använd kvarn

Det är så härligt att se alla de här sakerna samlade i en miljö som säkert påminner de boende om tider som varit och det gör att hela huset känns hemtrevligt.
De gamla föreskrifterna gäller ju inte längre, men de är ändå uppsatta i det här rummet som en del av historian

Där finns också ett nyare dokument.
Kanske är det skrivet av någon som bor eller har bott där, någon som i diktform har sammanfattat tacksamheten över att det finns ett boende som det här

Ålderdom och krämpor kan vi inte styra över...men medmänsklighet och god omvårdnad gör livet så mycket lättare...och jag är så glad över att svärmor bekräftade den här dikten med att säga - "flickorna här är så snälla. De tar hand om mig". 
Det är en trygghet för oss att veta att hon har det så bra som det går, utifrån hennes livssituation!