Jag har haft tid att fundera en del när jag målat väggar där i Hallstahammar. Behöver ju inte koncentrera mig så där jättemycket när det bara handlar om att få rollern med färg att gå fram och tillbaka :-)
Vi är inne i mörkaste november och jag påverkas av att ljuset försvinner och dagarna blir kortare.....men jag påverkas inte alls på samma negativa sätt när jag mår bra i det jag gör, och i det jag har omkring mig, som när det inte är så.
Just det har varit väldigt tydligt nu för jag kan vara trött på samma sätt som jag brukar vara den här tiden, MEN, det påverkar mig inte så mycket mentalt för jag ser fram emot varje ny dag med glädje oavsett om jag åker till lägenheten i Hallstahammar eller är i vårt hus i Strömsholm!
Jag har entusiasmen, jag har drivet och tar en sak i taget och känner glädje i att göra just den saken just nu. Det är många enskilda moment som ska genomföras med allt från målning av väggarna till att klä sänggavel, måla möbler och få ihop allt till en harmonisk helhet.
Alla såna moment kan ibland skapa stress inom mig för att jag börjar stapla dem på hög och inser att det kommer att ta tid innan jag är vid det där hägrande slutmålet.....och det är det här som är den största skillnaden mot förut.....jag har inte bråttom till det där slutmålet!
Jag VILL inte ens ha bråttom dit utan försöker suga ut allt det roliga i varje moment jag gör och det är faktiskt väldigt olikt mig :-)
Inser att jag den här sensommaren/hösten har lärt mig något nytt i att tänka och hantera mitt liv. Där jag inte hittade vägen i våras/somras har allt sånt nu ramlat på plats för att jag började tänka utanför ramarna med hur mitt liv och min relation till min make skulle se ut Att han sen kunde följa mig i det var avgörande för att vi skulle komma dit vi är nu.
Jag behöver extra stimulans den här tiden på året och ibland när jag går ner i energi och humör behöver jag dra mig tillbaka och vara bara med mig själv. Det är då tankarna kan vandra fritt och jag hittar tillbaka till kreativiteten och engagemanget som ger mig ny energi till att fortsätta gå framåt och där betyder lägenheten i Hallstahammar så mycket!
Har aldrig tidigare så tydligt sett det terapeutiska i det, sett läkandet i det, men det gör jag nu......och egentligen borde jag ha förstått det redan då jag började tillbringa tid i äldsta sonens lägenhet i Västerås med alla promenader vid Mälarens stränder.
Tankarna fick vandra, men jag inser nu att jag ändå styrde dem i en riktning där jag tyckte att jag borde hitta lösningar utan att förstå varför lösningarna inte infann sig.
Det var inte förrän jag verkligen lät tankarna vara fria som jag hörde vad de ville säga mig och när känslorna då ropade JAAAA så visste jag att jag var på rätt väg :-)
Idag har jag varit ute och gjort den sista krattningen av löv i trädgården, plockat in de sista vinteräpplena och pyntat lite på verandan. På onsdag verkar det som om det kommer snö på våra breddgrader och det är helt ok. Jag välkomnar vintern. Det har varit en fantastisk höst och jag tackar för den!
Varm kram till dig så här på söndagkvällen<3
TACK för att du tittar in här och delar lite av din tid med mig!
Birgitta
