Utbyggt

Har mellanlandat i huset för att göra ett blogginlägg, men uppkopplingen är seeeg som tuggummi. Tålamodskrävande! Får ta några djupa andetag :-)

Maken har snickrat klart utbyggnaden i köket...eller helt klart är det inte....men stommen för den är klar

Vi tar en bit av köksytan för att få ett större rum till det som ska bli tvättstuga med plats för bergvärmepump, tvättpelare, tvättho, avställningsytor och förvaringsutrymmen.
Vi har funderat noga på vad vi behöver i vårt hus. Det är bara 82 kvm boyta så det gäller att planera smart. Mycket mer "compact living" än i huset vi hade förut.

Det blir lite annorlunda vinklar och vrår i köket

.....och jag kan förstå om inte ni ser den bild framför er som jag gör....men min magkänsla säger mig att det här kommer att bli bra!

Så här såg det ut tidigare

En hel vägg med platsbyggda grunda skåp som säkert hade varit användbara, men gjorde att utrymmet innanför den där teakdörren var väldigt litet

Vi får helt enkelt inte plats med det vi behöver plats till. En bergvärmepump och tvättpelare, sen hade det varit fullt!
Det blir ingen balsal nu heller, men lite mer yta i alla fall :-)

Nästa moment är att få den gamla spegeldörren att passa i karmen

Den här dörren var inbyggd i väggen till vardagsrummet och har suttit i karmen vi satt dit, men då öppnades den åt andra hållet så gångjärnen sitter fel och även låshuset, förutom att det inte finns något handtag att sätta i låshuset.

Tidigare hade sådant här "krångel" fått min frustration att blomma, men numera vet jag att det sällan går så friktionsfritt att allt bara faller på plats så där enkelt som man skulle önska. Liiiite mer tålamod har jag fått med åren. Det kommer nog med erfarenheterna :-)

Dags att fara vidare till lilla butiken. Har mycket roligt att packa upp så dagen kommer nog att gå fort!

Ha en fin onsdag allihop!

Birgitta

Samlare?

Hur var det nu...är man en samlare när man har mer än 3 stycken saker av samma sort?
I så fall har jag verkligen en samling av vågar :-)

Ofta börjar man samla av en slump och det började med den här vågen

Den köpte jag på auktion för länge sedan. Tyckte den var så fin att ha i vårt då nyinköpta hus.

Sen jobbade jag i en gammal anrik blomsteraffär och ägarfamiljen kände väl till min fascination över gamla saker så när de sålde sitt företag fick jag överta 3 gamla vågar som fanns i affären.

Förutom allt som hör till en blomsteraffär såldes det också grönsaker från egna odlingar på sommaren. Då de skulle vägas kom den här gamla trotjänaren till användning.
Jag har alla vikterna till den också, men de finns just nu på vår Dalagård

Vågen står i vårt uthus och jag orkar inte ens lyfta den för att placera den på ett bättre ställe. Måste be maken om hjälp!

Den här vågen kommer också från blomsteraffären. Den var till försäljning, men konstigt nog var det ingen som köpte den så den fick följa med mig hem

....precis som den här som vi hade som kuriosa för skyltning. Den är i så jätte fint skick!

När jag sen skulle starta Butik Vitt och Brett fick jag syn på den här vågen på ett loppis. Visste direkt att den skulle passa jättebra på disken i butiken

Jag satte en prislapp på den eftersom jag hade bestämt att allt i butiken skulle vara till salu, men så ångrade jag mig och just nu är den inte till salu :-)

Till sist fick jag en våg av vår granne som hon inte visste om det var något värde i eftersom den är så märkt av tidens tand. Klart att den har ett värde!!!

Alla vågarna är kompletta och väl fungerande. Ändå har jag förutom den här samlingen också en ny, modern, blank digitalvåg.
Inte sjutton har jag varken användning eller plats för alla godingar, men hur ska jag kunna välja vilka jag ska ha kvar och vilka som ska få komma till nya hem där de förhoppningsvis får stå framme och njutas av? Alla är ju så charmiga var och en på sitt sätt, men jag kan inte spara på allting!!...eller? :-)

Höstens skörd

Tidig morgon i huset.
Jag väntar på en besiktningsman som vill kolla vårt hus för försäkringen vi har valt.
Vet inte riktigt vad det är han ska kolla eftersom det inte är så mycket mer än ett skal av det här huset....men de har tydligen sina regler.
Nåja, jag får ju lite egentid så här på morgonkvisten :-)

Det har varit kallt i natt, vitt av frost ute....och inte speciellt varmt här inne i huset heller. Det är jacka på som gäller om man ska sitta still...och sitta still tänkte jag göra så länge det här inlägget varar.

I söndags sken solen och manade till trädgårdsskötsel och äppelplockning.
Det här äppelträdet dignar av frukt

....grenarna är alldeles för långa och hänger ända ner i marken!
Det är ett familjeträd som borde innehålla äppelsorterna Oranie, Petra och Transparant Blance, men det är övervägande de här röda äpplena. Kanske det är Petra? Fruktköttet är alldeles vitt och det är väldigt syrligt och saftigt...jättegott!

 Transparant Blance är det inte för det äpplet känner jag igen och några sådana har jag inte sett alls på det här trädet. Oranie tror jag är de som är lite mer platta och spräckliga....men jag är inte så duktig på äppelsorter :-)

Vi äter ett äpple då och då, men annars orkar vi inte ta reda på all frukt. Tur att min mamma gärna ville göra äppelmos och hämtade några rågade hinkar med fina äpplen

Jag får ta med "varsågod" äpplen till butiken....det är synd att bara låta dem ruttna!

Vi har ett Ingrid Marie äppelträd också, och ett till träd med äpplen av oidentifierad sort....och ett gigantiskt träd med gråpäron!!

 Det dunsar i backen när päronen trillar ner....och trillar ner gör de....i mängder!

En gång för länge sedan var jag här och plockade av päronen och gjorde gammaldags ingefärspäron. Jag är inte så förtjust i gråpäron, men ingefärspäron var gott. Det ska jag nog göra igen något år.
Ett tag ville jag ha bort trädet eftersom det är såååå dominerande. Kanske det går att få det lite mindre, men det är inte lätt att beskära. Vi får kika på det...ett annat år.

Nu hör jag att det kommer en bil, säkert besiktningsmannen som är på språng. Bäst att lämna min mysiga varma skrivplats och guida lite!

Ha en bra dag allihop!

Birgitta 

Vi har flyttat!

....men vi känner oss lite vilsna. Vet inte riktigt vart vi hör hemma.
Vårt gamla hus är sålt och vi äger nu det gamla röda huset, men vi bor i en liten möblerad enrummare några kilometer från vårt röda hus

Vi har våra kläder och de mest nödvändiga sakerna där, men det är inte vårt hem, bara en plats som vi mellanlandar på.
Någon annan har möblerat

...vi bara lånar det ett tag.
Vi trängs i det yttepytte lilla toalettutrymmet om morgnarna

...duscha får vi göra nere i källaren.
Det går, men jag längtar efter att kunna flytta in i det röda huset.
Fast när jag kommer dit är det inte heller riktigt vårt hem....mera en villervalla av våra saker

Lite mera ordning i vardagsrummet än i sovrummet. I sovrummet huserar våra köksmöbler

...för i köket är det byggarbetsplats

....och byggfläkten står fortfarande och surrar för att torka ur det vattenskadade utrymmet innanför köket.
Maken bygger ut en nisch i köket eftersom vi ska byta värmekälla från el till bergvärme och bergvärmepumpen är inte precis liten och diskret utan behöver lite utrymme. Vi stjäl lite yta från köket så vi får plats med både pump, tvättutrustning, skåp, tvättho och bänkskiva.
Känns ändå kul att få bygga upp något och inte bara riva.

Så nu vet ni lite om vad vi håller på med.
Jag har åkt lite tidigare till butiken för att göra det här inlägget och det är strax dags att öppna så nu måste jag resa på rumpan och sätta fart med annat.
Bredbands uppkopplingen fungerar i huset, men jag har inte ro att sitta vid datorn där, så det blir som det blir med inläggen från mig :-)

Ha det så bra allihop!

Birgitta

Kopparslantar

Lusten att blogga finns hela tiden, men inte tiden att ta kort eller sitta ner en stund i lugn och ro!...men nu stjäl jag en liten stund från allt packande och plockande!

Vårt hus töms. Kartonger och möbler bärs tvärs över vägen och ingenting fungerar som vanligt.
Om precis en vecka lämnar vi över nycklarna till de nya ägarna och än så länge känns det som om det flyter på med allt.
Våra saker får flytta till huset på andra sidan vägen, men vi själva kommer att bo i en möblerad enrumslägenhet 3 km härifrån. Det kommer att ta tid innan det röda huset är i ordning så vi kan bo där så det här var den bästa lösningen vi kunde hitta just nu.

I en liten trälåda i det gamla huset ligger det kvarlämnade pengar

Många 50 öringar och utländska mynt som idag inte har något värde, men så finns det också kopparslantar av lite äldre datum som jag tycker är så fina

Jag kommer ihåg de här valörerna och kommer mycket väl ihåg den lilla tobakshandeln som vi hade där jag bodde som liten.
Där kunde man handla smågodis som plockades med en tång från olika burkar och stoppades i en liten påse. Jag stod på tå för att se vad som fanns i burkarna och pekade "Jag vill ha eeen sån, och eeen sån...räcker det till två såna?"
Minns att det fanns "Ahlgrens bilar" för 1 öre styck så hade man 25 öre så blev det i alla fall lite godis i påsen :-) Pengars värde har förändrats med åren....precis som mycket annat!

Och....nu är min stund vid datorn förbrukad. Bäst att sätta fart! 

Ha det så bra alla mina trogna bloggläsare tills vi hörs igen!

Nuläge

Det brummar svagt i det gamla röda huset....hela tiden

Det blöta virket är borttaget och utrymmet har plastats in. Ett utsug ska ta bort all fukt som fortfarande finns kvar.
I öppningen satt tidigare den där gamla  dörren som var inbyggd i väggen....eller... det var två dörrar som var ihopsatta för att det skulle bli lika tjockt som den befintliga väggen. Tunga, fina, gamla spegeldörrar som vi ska använda på andra ställen i huset. Öppningen ska byggas igen.

Det känns inte som om det är så mycket till beboeligt hus just nu.
Utsuget står i vardagsrummet och det är plastat i köket också

Köket är inte direkt något kök längre.
Där det tidigare fanns möjlighet till matlagning

  ....finns det numera inte alls möjlighet till något sådant

De platsbyggda skåpen på kortväggen

...är borttagna. Här ska det göras nya lösningar, bland annat med en av de där spegeldörrarna.

Toalettutrymmet ser idag ut så här

 ....ett stort hål rakt ner i grunden. Inte mycket att sätta gumpen på när man är "nödig" :-)

Den där utbyggnaden (till höger på fotot) som dolde rören i trappan

 ....har tagits bort

....men avluftningen består av asbest och sådant får man ju inte riva själv. Här behövs sanerare.

Det har varit mycket planerande, mycket fixande, många möten och samtal den senaste tiden. Det börjar kännas utmattat både i kropp och knopp och jag längtar efter att bara få sitta ner i lugn och ro en liten stund!

Ena dagen känns det som om man har kontroll och allt flyter på, men det kan fort förändras till en enda stor SUCK! och frågetecken....HUR LÖSER VI DET HÄR?!....och tänk att jag fortfarande är så naiv att jag hela tiden tycker att saker och ting borde vara lätta att fixa!
Det är klart att de är lätta att fixa för den som bara behöver göra det rent teoretiskt (jag), i motsats till den som ska göra det praktiskt (min make, eller någon annan handyman) :-)

Önskar er alla som kikar in här en riktigt härlig helg!

Vi ska samla barnaskaran med respektive och ha en sista grillfest i vårt hus. Sen ska vi börja bära över möbler och kartonger tvärs över gatan. Sakerna kan husera där, men vi kommer att få bo på annat håll ett tag.

KRAM

Birgitta

Gamla minnen

Det är ett helt gäng hantverkare i huset på andra sidan vägen :-)
Jag hör ända in i vårt allrum hur det bankas och sågas där. Ska bli spännande att se hur det ser ut när de rivit färdigt!

I helgen har vi hjälpt yngsta sonen att installera sig i sin nyrenoverade lilla vindslägenhet. Hans första egna boende! Så roligt för honom, men jag är glad över att vi nu har fullt upp med vår flytt för varje gång jag tänker på att han flyttat från oss kniper det ihop i halsen.
Känns konstigt att tänka på att det återigen bara är maken och jag här hemma. Även om det har sina fördelar är det en omställning som känns i mitt modershjärta!

Vi trodde att vi hade gått igenom allt i det röda huset på andra sidan vägen, men här om dagen hittade maken ett riktigt gammalt album. Jag vet inte om det är kvarlämnat eller kvarglömt. Måste fråga husets ägarinna om det för det kittlar min "vill veta mer" nerv :-)

När man öppnar albumet möts man av det här fotot

Det är många fotografier präglade med utländska ateljé namn...som Bisbee Los Angeles

....men det finns foton tagna på närmare håll också

Tänk att foton kunde vara lika fina på baksidan som på framsidan!

Jag skulle inte ha något emot att albumet får fortsätta finnas i huset och jag har också bett om ett gammalt foto på ägarinnans familj.
Hon flyttade till det här huset med sin mamma 1939. Då var hon 10 år gammal och hennes pappa hade nyligen dött. Det är hennes kusins pappa som har byggt huset och det skulle vara så roligt att få ett kort på honom också. Han gav huset namnet "Hvilan"....ett rofyllt namn!

Hon gifte sig och fick 2 barn, men nu är det bara hon och dottern som fortfarande lever. Precis som jag känner det med att föra historian om vår Dalagård vidare så vill jag också föra historian om det här huset och dess invånare vidare. Vi vet ju ganska mycket efter att ha följt den här familjen under snart 30 år.