söndag 30 juli 2017

Färgbyte

Tänk att vissa saker ska ta sån tid att få till!!
För 7 år sedan såg jag en skänk på Blocket som jag sådär omedelbart tyckte om.
Den hade alla kvalitéer jag ville ha, men den orange/bruna original färgen var ingen höjdare! 
Vi köpte den ändå, färger går ju alltid att förändra :-)

Den platsade ganska bra i sin original färg i vårt förra hus, men när vi flyttade och den fick en mer framträdande plats blev det verkligen inte bra. 
Vårt vardagsrum har ju varit ett enda sammelsurium av byggmaerial, skiktade tapeter, gulnade furugolv och omaka möbler så det har liksom inte varit aktuellt att göra något åt skänken trots att jag funderat på det då och då. 
Men nu när rummet blev renoverat med sina milda grå färger gick det bara inte att ställa in en möbel i den här färgen! Trots att jag redan var sååååå trött på att måla tog jag fram burken med matt svart färg, kavlade upp ärmarna och satte igång.....och det blev så bra!
Det behövdes lite tyngd i rummet och det känns som om skänken krympt en aning, att den svarta färgen gör den mindre framträdande än tidigare och det var så himla roligt att få piffa till den med noga utvalda saker.
Inser hur mycket älskade gamla saker jag har, där allt har en historia att berätta på ett eller annat sätt....som rakspegeln utan spegel från vår Dalagård där jag placerat mörknande nysilvergafflar mot en bakgrund av handskrivna noter.
Soppterrinen min mamma köpte till mig i födelsedagspresent platsar på den stora ovala nickel brickan husets förra ägarinna lämnade kvar i huset när hon flyttade. Såååå glad över alla vackra saker hon inte tog med sig utan bara lämnade med orden om att vi kunde behålla det vi ville ha och resten kunde vi bara slänga. Det är inte mycket vi har slängt :-)
Den repiga brevpressen i tungt glas hittade jag på loppis för en struntsumma och den förstorar nu bilden av makens mormor och morfar.
Uppslagsverk i vackra skinnband från vår Dalagård samsas med urgamla biblar och psalmböcker från makens föräldrahem.....och så de svulstiga ärvda ljusstakarna i nysilver
Fixat och klart! Efter alla år av funderingar föll allt på plats och jag är så nöjd! Inget funderande mer på den här skänkens vara eller inte vara. Det är bra :-)

Kram
Birgitta


4 kommentarer:

  1. Bland det snyggaste jag sett på länge! Du har så rätt i detta med "tyngd", det är nog det jag saknat när jag bläddrat runt bland många "bleka/vita" hem:)
    Skorpan

    SvaraRadera
    Svar
    1. TACK för de orden Skorpan! Att välja svart kan vara en balansgång, men jag behövde inte dra många penseldrag förrän det kändes helt rätt. Bara det att den matta svarta färgen får strukturen i ekträet att synas på ett snyggt sätt är ett stort plus. Ytan "lever" och det känns bara som att skänken fått ett lyft och integrerats i rummets gråskala och inte att jag förstört något ursprungligt vackert.....fast det är ju min högst personliga åsikt :-)
      Allt gott till dig!
      Kram
      Birgitta

      Radera
  2. Ja, gamla möbler i just sådan ljus ek är ingen höjdare. Jag har ett tungt skåp (ett slags linneskåp med glasdörr i mitten)i den färgen, det har jag också tänkt mig svart, men det får bli någon gång senare. Ditt skåp blev verkligen superfint!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har velat mellan flera olika färger genom åren, men när jag väl satte ner foten och började måla med den svarta matta färgen kändes det helt rätt och gick förvånansvärt fort att göra också trots att det var lite petande vid innerhörn och detaljer. Svart är så bra för det spelar ingen roll om något från underlaget går igenom färgen.....som det kan göra med vitt när det blir helt brun/gul flammigt. Svart döljer det mesta utom damm, DET syns ju väääääldigt bra tyvärr. Å andra sidan skulle det inte skada om jag dammade lite oftare och jag fick ju en suverän dammvippa av dig att svepa runt med när det ser för eländigt ut :-)
      Kram till dig!
      Birgitta

      Radera