torsdag 17 september 2015

Lägenhetsrenovering

Vi har inga bilder än på "efter" renoveringen av sonens lägenhet, men tänkte att ni kanske ville se lite av hur det såg ut innan vi började.
Att måla väggarna i rummet och lägga nya golv var det "lilla" jobbet.
Nu håller vi på med det "stora" jobbet - köket.
Det är så härligt att han nu får ett riktigt kök, från att förut ha haft en yttepytteliten kokvrå, meeeeen.....köksinredningen i den nya lägenheten var väl inte precis "up to date" för en 24 åring :-)
Skåpen var original från när huset var nytt, bänkytan ganska låg för en kille på 180 cm, ugnen fungerade inte och väggskåpen var en blandning mellan originalskåp och nyare hyllor med täckskivor för centralt utsug.
Ut mot hallen var det ett sammelsurium av olika skåp - "jättebra att ha mycket förvaring" sa mäklaren på visningen och det är ju inget fel, men så här? Njäääääeeee :-)
Kyl och frys fungerade, men det var inte så mycket mer heller
......och tapeten med sin bård av lingon och blåbär?! 
Jag strök med handen över den med ett leende för precis den här bården ville jag så gärna ha haft i en liten stuga som vi hyrde i Värmland när sonen var liten. Jag drömde om ett kök med naturvita tapeter,  dalablå inredning och så den här bården.
Det var i början på 1990 talet.
Ville sonen ha kvar den i sin lägenhet? Nääääää :-)
Maken började första renoveringsdagen med att ta upp en dörröppning in till rummet.
Önskar jag hade kunnat ta ett kort när han körde med betongkapen så hela lägenheten fylldes av betongdamm, men jag stod vid kökskranen och höll i slangen som skulle mata vatten fram till kapklingan  och jag skulle ändå inte ha tagit fram kameran med risk för att få den helt fylld med fint, fint damm som sakta singlade ner och la sig som ett grått täcke ÖVERALLT!!!!
Nu efteråt kan jag skratta åt det.....men då kunde jag faktiskt hålla mig för skratt....ett tag i alla fall :-)
På bilden har han kapat väggen halvvägs och vi konstaterade att plasten vi satte upp vid öppningen in till köket inte gjorde den minsta nytta. Vet inte riktigt hur vi tänkte där :-)
Väldigt smutsigt blev det och grannarna var säkert inte så glada åt oljudet, men den här öppningen gjorde väldigt mycket för en naturlig genomgång mellan rum och kök och så ger den ett extra ljusinsläpp!
När maken sen började jobba igen hade sonen en veckas semester så han och jag fixade rivningen av alla skåp i köket.
Det var inte bara att ta kofoten och riva ner allt som satt fastsatt direkt i betongväggen för dels ville vi inte att halva väggen skulle följa med de enormt hårt sittande långa stålspikarna och skruvarna, sen var vi också tvungna att tänka till hur vi skulle göra för att inte äventyra dragningarna av avloppsrör och vattenledningar som gjorts vid en senare stamrenovering.
"Rörisarna" som gjorde det hade borrat sig igenom de befintliga skåpstommarna och vi var tvungna att såga upp dem bit för bit och försiktigt lossa så rören inte följde med!
Rören och ledningarna går från tak till golv i högskåpet, genom nästa skåp och slutar i diskbänkskåpet.
Det var mycket vi var tvungna att ta hänsyn till för sånt här ändrar man ju inte på hur som helst.
Lite huvudkliande blev det både när nya köksinredningen skulle planeras och sen att få den på plats!
En del strul har det varit på vägen, och mycket har vi kvar att göra.
Den sista bänkstommen satte vi på plats igår kväll och idag ska förhoppningsvis sonen få vatten till den nya diskhon så han slipper diska i handfatet på toaletten.
Det tar sig.....sakta men säkert.....med betoning på sakta nu när både maken och sonen jobbar och det bara blir några timmar per kväll till den här renoveringen, men så är det. Tååååålamoooood är det som gäller.
Tur att maken har mer av den varan än vad jag har :-)

8 kommentarer:

  1. Ni är ena riktiga arbetsmänniskor, det är en sak som är säker. Jobbigt när man håller på men himla roligt när det blir klart. Kämpa på så blir det nog snart klart med tanke på Ert tempo.../Lilla gummann

    SvaraRadera
    Svar
    1. Igår kväll tog jag en paus från renoverandet och tankade energi hos en god vän medan son och make sågade hål i bänkskivan för induktionshäll och diskho och kopplade på vattnet så det nu går att diska i köket. En bra fördelning tyckte jag som inte alltid är en tillgång i arbetet när tålamodet tryter :-) Men visst kämpar vi på, det finns liksom inte så mycket annat att göra om man vill bli klar någon gång och, som du skriver, att sedan se det färdiga resultatet är lönen för mödan!
      Ha det så bra lilla gummann!
      Birgitta

      Radera
  2. Haha, kökstapeten var inte så vacker :D Den skulle inte jag heller ha velat ha :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, det är dags att uppdatera den här lägenheten även om jag tycker att just den där bården med sina lingon och blåbär har sin charm :-)
      Kram
      Birgitta

      Radera
  3. Åhh det här blev ju en liten nostalgitripp:) Visst minns jag dessa tapeter med "köksmotiv" hahaha. Konstigt nog tyckte även jag att de var snygga......DÅ.......Tur att smaken "mognar" och "förfinas" (?) Kommer att bli en superfin lägenhet, ska bli härligt att få följa er arbetsmyror och se hur "stacken" sakta växer fram:)
    Skorpan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt har sin tid, men det var ju kul att även du spanade in den där tapeten, då, för ganska många år sedan :-)
      I kväll har sonen och jag sågat till alla hyllplanen i det nya högskåpet där avloppsrör och vattenledningar går både på längsan och tvärsan och det gjorde vi helt själva utan att ha maken till hjälp. Sonen lär sig......och liten mamma lär sig också. Det är en hel del kvar att göra och skåpluckorna till köket kommer inte förrän i mitten av oktober, men visst anar man redan nu hur slutresultatet kommer att bli. Vi dokumenterar hela tiden så fler bilder kommer.
      Ha det så bra Skorpan!
      Birgitta

      Radera
  4. Vet du, jag har tänkt på er son och funderat hur det gått efter inbrotten. Jag visste att han valde att inte bo kvar. Vilken lycka nu med bostadsrätten! Renoveringar kan vara slitsamma men man lär sig mycket, härligt sedan när det blir klart med ett resultat som man själv planerat. Fint att ni kan hjälpas åt!

    Kramar /Cia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ska snart visa bilder från det nästan färdiga köket. Fattas lite smådutt som passbitar och lister men annars är allt annat på plats och sonen är sååååå nöjd. När han sätter sin egen prägel på lägenheten känns det verkligen som om den nu är hans och han är enormt duktig som inte backar för att såga, borra, spackla och måla så han lär sig massor!
      Varma kramar till dig Cia!
      Birgitta

      Radera