tisdag 11 februari 2014

Under bordet

I somras fick jag ett runt gustavianskt bord som jag delade i två halvor. Halvorna passar perfekt att ha framför fönsterna i vardagsrummet istället för fönsterbrädor. 
Jag försökte ta kort på borden i motljus, men det blev antingen alldeles lilarandigt eller jättemörkt så ni får nöja er med att bara se delar av benen idag :-)
Maken pallade upp benen med klossar så skivan kom i nivå med fönsterkanten. När vi får tid ska vi skarva benen med delar från andra gamla bordsben så det ser lite bättre ut, men tills vidare fungerar det här också.

Det var inte så kul att se hela elementet under bordsskivan. För att förvilla det lite placerade jag två gamla resväskor där. De kommer från makens föräldrahem
Den mindre skinnväskan har varit på resande fot tillsammans med makens mormor då hon jobbade i Amerika och den är så charmig.
Den stora bruna väskan följde med hem till oss den där sista vändan som maken gjorde då hans mammas lägenhet rensades efter hennes död
Kanske har mina svärföräldrar packat sina saker i den när de var ute och reste i sina ungdoms dagar.

Jag knöt på en fin metallskylt som jag köpt i den där favoritbutiken som tyvärr inte finns kvar längre och kanske att jag letar efter fler gamla väskor så jag kan göra en stapel av dem där under bordet. Då skulle alla vackra broderade överlakan, örngott och borddukar, som vi också ärvde, kunna husera däri!


3 kommentarer:

  1. Så fint och personligt! Ett annat tips på "benförlängare" (i alla fall till bord...) är att skruva fast träklot längst ner. Såg det i en tidning en gång och när de målas in märker man inte att de egentligen inte hör dit.
    Skorpan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tipset är jättebra! Tänk om det finns lite mer ovala klot, bordet har ju ganska smäckra ben så det får inte bli några klumpfötter :-) Ska absolut titta efter det. Tack Skorpan!
      Birgitta

      Radera
  2. De där fina väskorna var en bra lösning att dölja en tillfällig lösning av bordsbenen. Och tänk att du har en historia som tillhör väskorna, det är värt något alldeles speciellt.Önskar dig en fortsatt fin helg!
    Kramar
    Cia

    SvaraRadera