Igår natt dog min svärmor.
Lugnt och stilla drog hon sitt sista andetag.
Jag vill gärna tro att hon inte bara är borta utan att hennes liv fortsätter i en annan form.
Vill gärna tro att vi alla har ett ursprung och en framtid, inte bara ett "jordeliv" där vi lever ett tag och sedan bara försvinner.
Jag vill också gärna tro att min svärfar räckte henne handen i den där stunden när hon lämnade sin gamla, inte längre så väl fungerande, kropp. Han lämnade oss för 9 år sedan och svärmor har saknat honom sedan dess. Hon har väntat på att återigen få vara vid hans sida.
Hon trodde inte att hon skulle bli så gammal. På lördag skulle hon ha fyllt 94 år.
Jag kommer att minnas henne som en personlighet med mycket spring i benen. Alltid hade hon något på gång med broderier, stickningar, vävning, bakning, och alltid ville hon att vi skulle få något med oss när vi åkte ifrån henne.
Hon var en mästare på korsordslösning, älskade Alfapet och blev alltid så glad när någon kom för att hälsa på henne -"Men....är ni att redan här!"
Det kommer att bli annorlunda nu. En länk har försvunnit, en generation bakåt har försvunnit, för oss, som ska fortsätta leva vårt jordeliv....men förhoppningsvis finns de båda kvar någonstans och jag skickar en kram genom energierna. Hoppas att den kramen når dem!
Var Du säker på att den kramen når fram! Ge akt på de små - knappt förnimbara sakerna- i livet och du kommer att
SvaraRaderamärka att hälsningar når fram...
Skorpan
Läste för länge sedan en bok som heter "Du ser det när du tror det". Säkra bevis på ett liv efter döden kan vi kanske aldrig få, men jag har upplevt tillräckligt med oförklarliga saker för att tro att det ändå är så och det känns bra att tro på det!
RaderaHa en fin dag Skorpan!
Birgitta
Klart att era kramar når fram Ibland har jag en märklig känsla av att någon vakar över mig. Vill gärna tro att det är mina mor och farföräldrar som fortfarande vill vara med oss.
SvaraRaderaMå gott och jag skickar kramar till dig och din familj. Kramar Marie J
För mig ger det ett lugn inför döden att tänka på att det inte är något definitiv slut utan mer som en del av en resa i vårt liv. Det känns också bra att tro att våra nära och kära fortfarande kan finnas vid vår sida även om de inte längre finns i fysisk form. Så ta vara på din känsla av att ha kontakt...känslan av att någon vakar över er. Vem kan bevisa att det inte är så?!
SvaraRaderaVarma kramar tillbaka!
Birgitta