torsdag 10 januari 2013

Tierpsskåp del 2

Tänkte idag på hur mycket saker det faktiskt finns i vårt samhälle, både sådant som är nödvändigt för vår överlevnad och sådant som egentligen är helt onödigt. Det är alla de här sakerna, och vi som köper dem, som får det stora samhällshjulet att snurra....en fascinerande skapelse...men också något som får mig att fundera över om vi kan fortsätta producera och konsumera i den här takten i all evighet.

När jag går och skrotar på vår Dalagård och lyfter, vrider och vänder på saker som funnits där sedan över hundra år tillbaka tänker jag extra mycket på skillnaderna i levnadssätt då och nu. På gården togs allt tillvara, sparades, lagades, gjordes om och på något sätt känns det som det riktiga för mig...att förvalta det som redan finns så länge det är användbart....och användbart kan det vara även om det inte längre är funktionsdugligt.

Det var en lång inledning till skåpet från Tierp, men det skåpet handlar just om det där med återvinning.
Mannen som sålde skåpet hade ärvt det efter sina föräldrar och jag har skrivit ner dess historia och fäst på en lapp på skåpets baksida. Tycker det är så mycket värt att fortsätta förvalta både skåpet och dess historia.

Den här ramen som står bakom flaskorna från förra inlägget är inte gammal även om man kan tro det...inte bilden i den heller, men jag tycker att båda platsar bland de gamla sakerna
 På nysilverbrickan står den fina lilla hinken med sin viol som jag fick som "Lycka Till" blomma när vi öppnade butiken
Den samsas med ett litet bo av björkris med vaktelägg och en härligt patinerad gammal ficklampa från vår Dalagård
Echeverian har fått en gammal form från gården som kruka

och bakom den står en burk med handtag som en vän gav till mig med orden -"den här borde väl passa hos dig?"....och ja, det gör den!

Till sist står där också en stor glasburk som fått en hätta av vaxat papper. Tror att de där grova snörena är lite av mitt signum, märker själv att de återkommer lite varstans här på bloggen :-)

...och min make har lagt märke till att jag "lägger till" saker till sakerna. Som det här hänget av en rostig metallplatta tillsammans med en nyckel
Ja, vi har väl alla ett uttryckssätt, ett sätt att säga "det här har jag skapat", vare sig det är för egen del eller för att andra ska känna igen det.
Jag söker en harmoni i det jag har omkring mig och när något är för sterilt, för enkelt, så tillför jag något mer tills det känns bra för mig...så min make har helt rätt i sin iakttagelse!

Nä, nu är det snart midnatt och dags att lägga huvudet på kudden. Önskar er alla en härlig fredag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar